Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur en utvidgning av det europeiska systemet för handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar kostnadsstrukturen hos SSAB. Transportsektorn inom EU och Sverige stÄr för en betydande andel av de totala utslÀppen av koldioxid och lÀmpar sig bra för att bygga ut systemet med. Sverige kan vÀlja att antingen sjÀlva inkludera Sveriges transportsektor i handelssystemet eller sÄ inkluderas hela den europeiska transportsektorn i systemet. SSAB Àr det företag i Sverige som slÀpper ut mest koldioxid av de företag som ingÄr i handelssystemet. Hur ett inkluderande av transportsektorn pÄverkar SSAB:s kostnader bestÀms i stor utstrÀckning av om de existerande skatterna pÄ transportsektorn avskaffas eller ej.

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hÄllits av estniska utrikesministrar mellan Ären 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan hÀrledas frÄn den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhÄllningssÀtt betrÀffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mÄn Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ?retoriskt handlande? kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation.

- Totalförbjud Bisfenol A helt, enligt miljöbalkens lag omförsiktighetsprincipen, sÀger Ulrika Dahl pÄ Naturskyddsföreningen. PÄ andra sidan stÄr Europeiska myndigheten för livsmedelssÀkerhet, EFSA, och pekar pÄ tester som visar att Bisfenol A inte Àr skadligt förmÀnniskan i de mÀngder vi fÄr i oss. Tester som inte Àr gjorda för kemikalier som Bisfenol A. SÄ vad ska vi tro pÄ?.

År 2008 hamnade vĂ€rlden i kris till följd av omfattande utlĂ„ning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska lĂ€nder har högre skulder Ă€n de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa lĂ€nder kĂ€mpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt pĂ„ euron och har spridit en oro till övriga lĂ€nder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lĂ„gkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige Ă€r ett exportberoende land, exporten stĂ„r för hĂ€lften av BNP varav 40 % gĂ„r till Europa. Genom Sveriges beroendestĂ€llning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat pĂ„ den osĂ€kra marknaden.

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det Àr inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstÀderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa stÀder har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer Àr Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas Àven att hans nÀsta filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

This paper aims to deepen the understanding of how the European Council frames the climate crisis and its implications for political legitimacy and policymaking. The climate crisis is one of the most pressing challenges of our time, influencing not only environmental systems but also societal structures and governance. By analyzing the European Council?s framings during the 2019?2024 strategic agenda, this research investigates how political actors shape narratives to justify actions and policies in response to the climate crisis. Through a discourse analysis of official Council conclusions, using a framework drawing on six typologies of framing, the research examines the Council's evolving narrative in the context of multiple crises, including the COVID-19 pandemic and the war in Ukraine.

En del lÀnder vÀljer att investera och utveckla vindkraftmarknaden mycket, medan en del lÀnder vÀljer att inte göra det. I Europa startade vindkraftutvecklingen under 1970-talet. Efter en trög start Àr den europeiska vindkraftutvecklingen nu marknadsledande och fortsÀtter att expandera i hög takt. Tyskland har den högsta installerade kapaciteten av vindkraft i vÀrlden, och Danmark har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa lÀnder, samt Spanien, Sverige och Storbritannien har alla satt nationella mÄl för utvecklingen av vindkraften.

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Genom intrÀdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lÀmna företrÀde till EU-rÀtten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillÀmpa EU-rÀtten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnÄs skalojalitetsprincipen tillÀmpas i medlemsstaterna för att sÀkerstÀlla att EU-rÀtten har ett effektivtgenomslag pÄ nationell nivÄ. DÄ de nationella domstolarna har svÄrigheter med tolkningenoch tillÀmpningen av EU-rÀtten ska man rÄdfrÄga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begÀran om förhandsavgörande för vÀgledning, detta för att EU-rÀtten ska tolkasoch tillÀmpas enhetligt. EU-domstolen Àr det rÀttskippande organ som ska sÀkerstÀllaatt lag och rÀtt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rÀttsutvecklingen iunionen.

Detta examensarbete innehÄller dels en fördjupad sammanstÀllning av den kunskap som finns vad gÀller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten frÄn en kartlÀggning av mögel och mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades frÄn butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartlÀggning av torkad frukt pÄ Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansÄgs angelÀget att undersöka var att mycket höga halter av aflatoxiner och ochratoxin A pÄvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje Är avvisats vid europeiska grÀnskontroller pÄ grund av överskridande halter av aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehÄll aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartlÀggningen visade att fikon pÄ den svenska marknaden kan innehÄlla mögelgifter, vilket kan innebÀra en hÀlsorisk för svenska konsumenter.

This paper deals with the question of whether the symbolic language of the late Neolithic and middle Bronze Age was transferred from ceremonial monuments and barrows into the domestic sphere in the late Bronze Age. I will consider such elements as doorway orientation, the significance of boundaries and depositional practices to see if Early-Middle Iron Age settlements were indeed a major scene for ritual behaviour..

Den hÀr magisteruppsatsen analyserar domen mot Microsoft i EG-domstolens första instans. Domen faststÀllde att Microsoft genom anvÀndningen av kopplingsförbehÄll, missbrukat sin dominerande stÀllning enligt artikel 82 i EG-fördraget. KopplingsförbehÄllet i det aktuella fallet bestod i att Microsoft uteslutande sÄlde tvÄ separata produkter tillsammans, operativsystemet Windows och mediaspelaren Windows Media Player. Före Microsoft-fallet tillÀmpades inom EG-rÀtten ett per se-förbud mot kopplingsförbehÄll, vilket innebar att de automatiskt ansÄgs olagliga utan att effekterna av det individuella kopplingsförbehÄllet utreddes. KopplingsförbehÄllet i Microsoft-fallet ansÄgs dÀremot ha en sÄ komplicerad karaktÀr att en vidare utredning var nödvÀndig.

Council Regulation 1/2003 regulates the application of the competition rules set out in Articles 81 and 82 of the EC-treaty and establishes a reform of the European Competition Law. The purpose of this paper is to illustrate the complex of problems that the regulation leads to concerning the legal certainty for companies within the European Community..

JÀmförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (frÀmst tyska) stumma skrÀckfilmer, med tyngdpunkt pÄ perioden 1913 ? 1932 och med hÀnsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. JÀmförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skrÀckfilmsproduktionen..

Inledning: Hörapparatsutprovning Àr en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselomrÄdet har dock pÄtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivÄn hos hörselvÄrdpersonal inom Europa samt att tillhandahÄllen hörselvÄrd i vissa fall Àr bristande.Syfte: Att jÀmföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska lÀnder. Fokus ligger pÄ att belysa vilka yrkesgrupper som Àr involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivÄ dessa har. Utöver detta kommer lÀndernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan lÀnderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jÀmförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter trÀffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade lÀnderna samt vad hörapparaterna dÀr kostar patienterna.