Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

I den hÀr statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med bÄde över- och mellanstatlighet, folkrÀttsliga hÀnsynstagande gÀllande erkÀnnandefrÄgor om nybildade stater. Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrÀttsliga hÀnsyn i officiella uttalanden genom tvÄ förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet Àr Àven att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som Àr konstruerad att förklara staters agerande, pÄ en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras pÄ primÀra kÀllor, sÄsom EU:s officiella hemsida och sekundÀra kÀllor, sÄsom nyhetsartiklar som analyserar hÀndelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjÀlp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssÀtt.Utredningen pÄvisar realistiska och idealistiska sÀrdrag i EU:s offentliga argumentation gÀllande Krims folkrÀttsliga och statsrÀttsliga kriterier.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige frÄn och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS pÄ koncernnivÄ. För svenska företag innebÀr detta stora förÀndringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella omrÄdena inom redovisningen varit goodwill och frÄgan om dess vÀrdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvÀrv. Denna rekommendation innebÀr att Europeiska företag för första gÄngen följer gemensamma regler kring goodwill.

Regler Àr befallningar frÄn normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och fÄr handla. Regler kan dÀrför sÀgas vara handlingsmönster. Principer Àr dÀremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rÀttstillÀmparen bör handla i ett specifikt mÄl.

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbÀttra fotbollens ekonomiska hÀlsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de sÄ kallade ?break-even?-kraven, som sÀtter begrÀnsningar för hur stora underskott klubbar fÄr visa upp. I vÄr uppsats har syftet varit att utreda huruvida ?break-even?-kraven Àr att anse som förenliga med EU-rÀttsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF.

This thesis tackles the subject concerning arguments as a conceptual basis forunderstanding the general strategy of the European Union Commission on issuesconcerning EU-harmonized environmental taxes, politically delicate and intergovernmentaldependent. The Commission's official proposals, communications and other relevant documents are subject to inquiry, where the theoretical bases are that harmonized environmental taxes in the EU is an issue conceived as supported by academic debate, and where the institutional arrangement in relation to an European-national dimension alongside the discursive context, allows meaningfulspace for arguments. The study makes a distinction between substantial (environmental cancerns in itself) and instrumental (other benefits, mostly economic ones) rationality as a foundation in various types of arguments.The study's main findings are that the Commission's official documents over the past 20 years, have been trying to keep a strong image of reason and knowledge based arguments for an EU-wide environmental tax reform. In particular, the types of arguments tend to appeal to the Member States by stressing the instrumental rationality in a European environmental tax reform, indicating the value of good arguments as a part of the Commission's main strategies. In sum, this may have further theoretical suggestions concerning questions of environmental and elimate change policies in a European context or other more general studies relying on theoretical assumptions of logics of argument, legitimacy or studies of motives behind action strategies in politically sensitive issues such as taxation at supranationallevel..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Studien behandlar EU- Turkiet relationen och hÀr framhÀvs den turkiska rösten. EU har satt upp krav som Turkiet mÄste uppfylla för att kunna ansluta sig till Unionen. Oftast talas det om det europeiska perspektivet i frÄgan och dÀrför har syftet varit att belysa Turkiets uppfattning i processen. Det har gjorts genom intervjumetoden och tre turkiska experter kontaktades. Experterna har lÄng erfarenhet och djup kunskap om relationen EU- Turkiet.

Idag förs en diskussion om att slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolag, sÄ kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen Àr det endast ett fÄtal lÀnder som har kvar revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för smÄ aktiebolag skiljer sig Ät mellan lÀnderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har ocksÄ ett direktiv vuxit fram angÄende revisionsplikten. Det Àr enligt EU:s fjÀrde bolagsdirektiv upp till varje medlemsland att besluta om revisionsplikten skall slopas för smÄ aktiebolag.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Undersökningens syfte Àr att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt instÀllningen till det egna landets familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivÄ. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade pÄ data frÄn European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska lÀnder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivÄerna har förÀndrats till de nivÄer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvÀrvsarbete som en nyckelaspekt.

What is the European Union (EU) and which countries should be part of it in the future? These questions became topical during the first part of the 21st century when political and geographical changes hasten the need to decide the nature of the European cooperation. In the European Constitution, that never come into force, the European values that a key role but was taken away in the succeeding Lisbon Treaty. Nevertheless EU continues to expand, recently to the East and non-European countries asTurkey are now on the ?waiting-list?.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars Är 2000 enades de aktuella medlemslÀnderna om att unionen Är 2010 ska vara vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hÄllbar ekonomisk tillvÀxt med fler och bÀttre arbetstillfÀllen och en högre grad av social sammanhÄllning. Den fria rörligheten framhÄlls av mÄnga ekonomer och samhÀllsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillvÀxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan pÄ unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, pÄ den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande pÄ tvÄ svenska utlandsskolor i Spanien har gÀllande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgrÀnserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av sÄvÀl studie- och yrkesvÀgledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Tidigare forskning har Àgnat sig Ät att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes dÀr han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har pÄ senare tid testat denna hypotes pÄ sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal pÄ 18 lÀnder i vÀrlden under Ären 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa lÀnder. Vi har, i vÄr undersökning, gjort en fortsÀttning pÄ Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i Ätta Europeiska lÀnder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill sÀga att det inte finns nÄgot synligt samband mellan dessa tvÄ faktorer.