Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Vid tvister om mindre vÀrden kan ordinÀra processformer bli oproportionerligt kostsamma, sÀrskilt vid grÀnsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. SÄdana faktorer har bevisats avskrÀcka EU:s medborgare frÄn att vÀnda sig till domstol med smÄmÄl. För att avlÀgsna sÄdana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rÀttegÄngsförfarande vid grÀnsöverskridande tvister om mindre vÀrden. DÀrför infördes den europeiska smÄmÄlsförordningen Är 2009. Förordningens syfte Àr bland annat att förenkla och pÄskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sÀnka kostnaderna.

The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions?By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method ?What?s the problem approach? I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other.Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women?s rights.

Min utgÄngshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i ansprÄk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmÄlsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgÄng pÄ spannmÄl för mÀnniskor och dÀrmed en minskad svÀlt. Men sambandet mellan svÀlt och jordens resurser var inte sÄ enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som Äterfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgÄng och efterfrÄgan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgÄng pÄ mat genom en minskad köttkonsumtion och bÀttre resurshantering verkar dÀrför inte pÄverka fattigdom och svÀlt nÀmnvÀrt.Den nuvarande vÀrldshandeln visade sig ocksÄ vara en bidragande orsak till fattigdom och svÀlt dÄ mat frÄn nord, producerad med hjÀlp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Syfte och frÄgestÀllningarArbetet belyser omrÄdet runt marknadsrÀttigheter för Svensk ishockey och Svensk fotboll. Utvecklingen har medfört att rÀttigheternas vÀrdet ökat enormt de senaste 15 Ären vilket bidragit till att rÀttigheter idag Àr en stor business. Den svenska rÀttighetsmarknaden liknar den europeiska som under de senast Ären brottats med ett flertal problem som lÀgre intÀkter för rÀttigheterna, konkurrens mellan TV-bolag som köpt rÀttigheter men inte har rÄd att betala m.m. Finns det likheter mellan det europeiska och den svenska rÀttighetsmarknaden som inte Àn har visat nÄgra tendenser pÄ att minska intÀktsmÀssigt, finns det möjlighet att förutse hur den svenska rÀttighetsmarknaden kommer att se ut i framtiden och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de svenska rÀttighetsavtalen?MetodJag har valt att göra arbetet utifrÄn de aktörer som idag Àr aktiva pÄ marknaden vid rÀttighetsförhandlingar och avtal.

AbstractThe aim with this essay has been to investigate if Sweden?s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting.My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown?My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally?In which ways does the integrations process influences Sweden in generally?In which ways does the integrations process influences Sweden?s relations against the European Union?I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives.The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen Àr att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna Àr överens om att byggbranschen ska innehÄlla rÀttvisa och sunda konkurrensförhÄllanden och dÀrtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna dÀremot inte varit överens om Àr huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan Àr förenligt med svensk arbetsrÀtt. Efter drygt ett Ärs förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rÀtt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebÀr att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en sÀrskild nÀmnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera gÀllande svensk rÀtt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrÄn arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om sÄ Àr fallet Àven se pÄ hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads lÀn. Detta har gjorts i förhÄllande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjÀnat som ett analytisktverktyg dÄ det gÀller att studera Kaliningrads förhÄllande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begrÀnsningar för att fÄ en s.k. ?sÀrskild status? iRyssland.

Syftet var att genom en deskriptiv litteraturstudie identifiera troliga stressorer bland sjuksköterskor i deras yrkesverksamhet pÄ sjukhus i Europeiska lÀnder samt vilka copingstrategier de anvÀnder sig av för att hantera stressen. Vidare var syftet att undersöka vilken relevans undersökningsgruppen har i förhÄllande till valda artiklars syfte och frÄgestÀllningar. Ur de 14 granskade artiklarna utlÀste författarna tio olika grupper för stressorer vilka i storleksordning med den mest förekommande/vanligaste var ?Relationer?, dÀrefter följer i fallande ordning; ?Kontroll?, ?OsÀkerhet?, ?Arbetskrav/överbelastning?, ?Personliga förvÀntningar/tvetydighet?, ?Arbetsmiljö?, ?Emotionella pÄfrestningar?, ?Arbetsledning?, ?Tidspress? samt ?Missnöje?. Ur sex av de granskade artiklarna kunde författarna utlÀsa vilka copingstrategier som anvÀndes, vilka var olika typer av kÀnslofokuserad- och problemfokuserad coping.

Previous research regarding the European debt crisis has mostly focused on the purely economic aspects of the crisis. However, there is a strong ?Protestant-Catholic? dimension in Europe, where historically Protestant countries are more prosperous than their Catholic and Orthodox counterparts. This has especially been a fact since early 2010, when several countries within the European Union had their credit ratings downgraded. Is this phenomenon merely a coincidence? Or could the roots of the recent troubles in Europe have a basis in historic religions? To tackle this question, Max Webers ?s 110 year old study The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism is brought back into light and used as a tool for analysis of the crisis.The results show that not only are Protestant countries in general more prosperous, but they also have lower corruption and their citizens have a higher level of trust towards the government.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Bioenergi i LuleÄ AB Àr idag en av Sveriges större tillverkare av trÀpellets och den svenska marknadens efterfrÄga Àr god och vÀntas öka de kommande Ären. PÄ senare Är har Àven den europeiska marknaden börjat röra pÄ sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte Àr att estimera efterfrÄgan pÄ trÀpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i LuleÄ AB Àr möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrÄgemodell anvÀnts och estimerats utifrÄn ett paneldataset. Med hjÀlp av prisuppgifter pÄ trÀpellets och alternativa energikÀllor för 2002-2005 skattas efterfrÄgan för trÀpellets för 19 europeiska lÀnder.

Det Svenska medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förÀndrat förutsÀttningarna för smÄföretagen i Norrbottens lÀn. Syftet med denna uppsats Àr belysa hur Sveriges medlemskap i EU pÄverkat exportförutsÀttningarna för smÄföretag i Norrbottens lÀn, sammanstÀlla en survey pÄ nÄgra tidigare gjorda EU-projekt dÀr vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för Norrbottniska smÄföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för tvÄ redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens lÀn samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska smÄföretags exportförutsÀttningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit bÄde positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sÀgas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjÀnster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.

Den statliga rÀttshjÀlpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiÀr till rÀttsskyddet i privata försÀkringar. Sedan dess utgör rÀttsskyddsförsÀkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhÄlla ett ekonomiskt bidrag för juridisk hjÀlp nÀr vederbörande hamnat i rÀttstvist. RÀttsskyddsförsÀkringen har genomgÄtt vissa förÀndringar de senaste Ären pÄ grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försÀkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har pÄtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och dÀrmed i praktiken till försÀkringsbolagen, att sjÀlva bestÀmma om detaljerna i rÀttsskyddsförsÀkringen. UngefÀr vid samma tid som kommissionens kritik nÄdde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom dÀr man menade att försÀkringsbolagens villkor för rÀttsskyddsförsÀkringen begrÀnsade den försÀkrades fria val av ombud.