Syftet med denna uppsats Àr att hitta faktorer som Àr av vikt för att SkÄnemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgÄngsrika. Bakgrunden Àr de förÀndringar som fallföretaget bör söka genomföra för att fÄ bukt med sÄvÀl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. PÄ den europeiska marknaden har livsmedelsföretag pÄ senare tid mÀrkt av en allt hÄrdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försÀljning Àr mÄnga gÄnger en nödvÀndig strategi för dessa företag i syfte att stÀrka sin konkurrensförmÄga. MÄnga livsmedelsföretag Àr mycket framgÄngsrika i sin strÀvan att upprÀtta samarbeten för att dÀrigenom fÄ tillgÄng till nya marknader.

Griskött Àr det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras tÀcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika lÀnder vad gÀller bÄde förekomst och utformning. Produktion utomhus likstÀlls ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid Àr fallet eftersom det Àven finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushÄllna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska lÀnder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stÀngsel, terrÀngfordon, öronbrickor i plast och förbÀttrade hyddor dÀr suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lÀtthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jÀmföra de tvÄ produktionssystemen med avseende pÄ reproduktivitet och produktivitet.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förÀndrade vÀrldens finanssystem och dÀrutöver pÄskyndade den pÄgÄende processen av maktförflyttningen frÄn G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. DÀrefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgÄngen vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska ÄtgÀrder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroomrÄdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jÀmför dessa med varandra med fokus pÄ hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen anvÀnder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mÄl, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskrÀnteregel, Taylorregeln.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ifrĂ„gasĂ€tta den rĂ„dande vĂ€sterlĂ€ndska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhĂ„llandet mellan vĂ€sterlĂ€ndsk historieskrivning och Östeuropa. UtifrĂ„n museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. TvĂ„ olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn pĂ„ samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lÀttillgÀnglig Àven för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall pÄ de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fÀltet kom jag till en större medvetenhet bÄde om min egen ambition som tonsÀttare och om vilka parametrar i musiken som kan sÀgas avgöra om musiken fÄr plats inom allmÀnna, eller om man sÄ vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter nÄgra konstmusikaliska ut- och Äterblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa förestÀllningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, sÀrskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kÀnnetecknar sÄdan musik som kan omfattas av en bred publik.

Bakgrund och problem: De senaste Ă„ren har tuffare regelverk implementerats inomnĂ€ringslivet runt om i vĂ€rlden till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nĂ€mnasEnron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som Ă€ven berör europeiska bolag.Även i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel Ă€r Skandia och Intrum Justitia,vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagenutan Ă€ven de revisionsbyrĂ„er som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltsĂ„ genom lagaroch regler fĂ„ bolagen att agera pĂ„ ett etiskt och moraliskt sĂ€tt. Flera organisationer har likasĂ„försökt att pĂ„ detta sĂ€tt, med regler och strĂ€nga pĂ„följder, bli av med icke önskvĂ€rt agerande.Exempel pĂ„ detta Ă€r den svenska Försvarsmakten, vilken jag sjĂ€lv har erfarenheter ifrĂ„n.Försvarsmakten har sedan ett par Ă„r inriktat sig pĂ„ att utbilda sin personal i den vĂ€rdegrundsom framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsÀndring som Ànnu ej Àr genomförd angÄende ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyrÄerna förberett sig med ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster Àn revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror pÄ ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster. Syftet Àr Àven att studera om företagarna kommer att efterfrÄga andra tjÀnster. Genom att jÀmföra med lÀnder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjÀnster som nu kommer att efterfrÄgas av revisionsbyrÄerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyrÄerna en bild av vad som kan tÀnkas komma att efterfrÄgas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjÀnster.

Denna rapport Ă€r framtagen i samarbete med Ålands HĂ€stsportförening r.f. med medel frĂ„n Europeiska Regionalfonden samt externa finansiĂ€rer. Rapporten Ă€r en bred kartlĂ€ggning över hĂ€stnĂ€ringen pĂ„ Åland. Dess syfte Ă€r att utgöra en grund för beslutsfattande i frĂ„gor rörande nĂ€ringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hĂ€stsportanlĂ€ggningen i Norrböle. Arbetet Ă€r Ă€ven ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. HĂ€stnĂ€ringen har en samhĂ€llsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa vĂ€rdena och ringeffekterna Ă€r mĂ„nga.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, dÀr invandring lÀnge tillbaka har varit en naturlig del av samhÀllet och dÀr endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett frÀmlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förÀndrats.Genom att analysera 7 texter frÄn 1988?1994 och 7 texter frÄn 2008?2010 försöker jag att se hur denna förÀndring tar sig uttryck. Fokus ligger pÄ texter som handlar om invandrare och brott, Àven om nÄgra texter som ocksÄ tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

Uppsatsen behandlar frÄgan om inom vilken jurisdiktion ett insolvensförfarande ska inledas avseende en gÀldenÀr som har sitt sÀte i ett annat europeiskt medlemsland Àn gÀldenÀrens moderbolag enligt RÄdets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (IF) art 3.1.Kortfattat ska ett huvudinsolvensförfarande inledas i den medlemsstat inom vars territorium platsen för gÀldenÀrens huvudsakliga intressen (COMI) finns och detta presumeras vara gÀldenÀrens sÀte, IF art 3.1. Enligt förordningens ingresspunkt 13 bör COMI motsvara den plats dÀr gÀldenÀren vanligtvis förvaltar sina intressen och dÀrför Àr faststÀllbar för tredje man. Detta innebÀr enligt EU-domstolen (MÄl C-341/04 Eurofood IFSC Ltd [2006] ECR I-3813) att COMI ska bestÀmmas utifrÄn kriterier som Àr objektiva och faststÀllbara för tredje man. PÄ sÄ sÀtt ska rÀttssÀkerheten och förutsebarhet avseende var insolvensförfaranden inleds sÀkerstÀllas. Domstolen anger vidare att det inte i sig Àr tillrÀckligt att moderbolaget kontrollerar, eller kan kontrollera, dotterbolagets ekonomiska val för att sÀtespresumtionen ska frÄngÄs, förutsatt att dotterbolaget bedriver verksamhet pÄ platsen för sitt sÀte.IF och EU-domstolens avgörande har diskuterats livligt pÄ senare Är och det finns stora skillnader i uppfattning om vilken betydelse det ska fÄ att en gÀldenÀr Àr ett dotterbolag vid bestÀmmandet av forum för insolvensförfarandet.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrÄgar att deras leverantörer frÄn trÀindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förvÀntningar. SÄlunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav pÄ teknik och produktutveckling för att öka försÀljningen av trÀvaror till de viktiga GDS (Gör-Det-SjÀlv)- och byggmaterialmarknaderna i bÄde Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att trÀindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket pÄ export av trÀvaror. Byggvaruhuskedjor efterfrÄgar alltmer en leverantör frÄn trÀindustrin med en hög anpassningsförmÄga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader.

Sedan Ă„r 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men pĂ„ senare Ă„r har sĂ„ kallade intimkirurgiska ingrepp av kosmetiska skĂ€l blivit allt vanligare. Av nĂ„gon anledning omfattas inte det senare ingreppet av lagen och mitt syfte Ă€r dĂ€rför att reda ut varför. Är det nĂ„gon skillnad mellan de bĂ„da ingreppen? Jag ska ocksĂ„ göra en jĂ€mförelse med fyra andra europeiska lĂ€nder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillĂ€mpas.