Skolverket har under vÄren 2010 tagit fram en ny rapport om IT anvÀndning och ITkompetens bland elever pÄ grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolÄren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare Är var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en utbildningspraktik förstÄ konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring vÀrdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en kÀllkritisk medvetenhet och allÀmna kunskaper pÄ och om Internet.

För att bemöta den allt hÄrdare konkurrensen inom byggbranschen har NCC Komponent börjat utforska nya möjligheter för att öka konkurrenskraften. Ett av de viktigaste omrÄdena enligt NCC Komponent Àr inköp eftersom priset pÄ byggnadsmaterial har stigit snabbare Àn huspriserna under de senaste Ären. Som ett led i satsningen pÄ inköp har nya marknader utanför Europa undersökts. Den kinesiska marknaden har identifierats som extra intressant och inledande arbete för att hitta lÀmpliga produkter har pÄbörjats. Det Àr viktigt att NCC Komponent Àr medvetna om att import utanför den europeiska gemenskapens grÀnser medför större krav pÄ inköpen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.

SAMMANFATTNINGBakgrundI vÀrlden finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, vÀstra och nordvÀstra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvÀnjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen Àr nÄgra. Könsstympning kan leda till bÄde omedelbara och lÄngsiktiga komplikationer som bland annat svÄr smÀrta, blödning, cystor, sexuella svÄrigheter och psykiska besvÀr. I och med invandringen kommer vÄrdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i vÀsterlÀndska lÀnder.

Gotlands Lampfabrik Àr en nystartad verksamhet (2009) som drivs av Jonas Kling och Jane Odell centralt pÄ Gotland. De producerar stilrena lampskÀrmar i ett ljust polymermaterial med papp pÄ bÄda sidorna.Produktionen Àr liten och görs för hand pÄ plats i den egna fabriken i VÀskinde.Sortimentet bestÄr av 33 lampskÀrmar och i nulÀget producerar inte Gotlands Lampfabrik sina egna lampben eller upphÀngningar utan köper in dem frÄn fristÄende parter vilket medför att sortimentet kan uppfattas som spretigt och osammanhÀngande. Dagens sortiment saknar Àven vÀgglampor och ljuskÀllorna som anvÀnds Àr glödlampor som frÄn och med 2009 hÄller pÄ att urfasas frÄn den Europeiska marknaden efter ett beslut frÄn EU. Möjligheten att kunna vÀlja lampor frÄn samma serie till sitt hem Àr bÄde efterfrÄgat samt kan ge en kÀnsla av sammanhÄllen och genomtÀnkt interiör. Genom att göra en produktserie med tillhörande upphÀngning samt lampben skulle verksamheten kunna profilera sig bÀttre och fÄ en mer tydlig produktidentitet.I ett nÀra samarbete med Jonas pÄ Gotlands Lampfabrik kom vi gemensamt överens om att skapa en ny produktserie med tydligt slÀktskap till varandra.

Enligt ett beslut frÄn EU-kommissionen ska ÄtgÀrder genomföras för att energianvÀndningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefÀr 20 % av dagens energianvÀndning och ska uppnÄs till Är 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som anvÀnder stora mÀngder energi Àr byggbranschen som stÄr för nÀstan en tredjedel av energianvÀndningen i samhÀllet (Brogren, 2012). Den största delen av energin anvÀnds inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns dÀrför stora besparingar att göra om energin som krÀvs för att upprÀtthÄlla ett tillfredsstÀllande inomhusklimat minimeras.

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv instÀllning till hur risk mÀts i Basel II. Det Àr framför allt möjligheten att minska kapitaltÀckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förvÀntats medföra ett större ifrÄgasÀttande av Basel II och dess riskbedömningar, men sÄ Àr inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utstrÀckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frÄgan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmÀtningsmetoder varnade de europeiska bankerna nÀr de köpte pÄ sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007, mÀrks en förÀndrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

CE-mÀrkning av produkter blir allt vanligare i Europa. I stort sett alla produkter kan CE-mÀrkas. En av dessa produkter Àr ballast, det vill sÀga berg- och grusmaterial. Det finns mÄnga olika anvÀndningsomrÄden för ballast, men framförallt Àr det en viktig komponent i asfaltbelÀggningar, betong och som vÀg- och jÀrnvÀgsmaterial. SÀkerhets- kraven pÄ dessa typer av ballast Àr höga, vilket har medfört att ett antal nya europeiska kravstandarder har utvecklats.

Jordens klimat Àr under förÀndring. Till Är 2100 förvÀntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror pÄ att vÄra vintrar kommer att bli mycket mildare. FörutsÀttningarna för framtidens trÀd kommer inte att vara densamma som idag vilket krÀver insikten om att traditionella trÀdval och gamla vanor behöver brytas dÄ bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag Àr förskonade ifrÄn kan drabba vÄra gatutrÀd. I Sverige har vi idag lÄg artrikedom bland vÄra gatutrÀd jÀmfört med mÄnga andra europeiska lÀnder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas trÀd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebÀr varmare somrar, fler och intensivare vÀrmeböljor samt förÀndringar i nederbörd att dagens gatutrÀd kan dö i brist pÄ klimatanpassning. En gatumiljö stÀller sÀrskilda krav pÄ trÀden sÄsom torktÄlighet, salttÄlighet, motstÄndskraft mot utslÀpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvÀrde. Med klimatförÀndringarna i Ätanke bör framtidens val av trÀdarter klara av varmare temperaturer och extremare vÀder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lÀmpa sig för de nya förhÄllandena.

Mobility Management Àr en teori för utveckling av hÄllbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepÄverkande ÄtgÀrder med syfte att förÀndra resan innan den Àger rum. Genom att förÀndra sÀttet vi ser pÄ resor, anvÀnder transportmedel och gör vÄra vardagliga val, kan obefogat bilanvÀndande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gÄng, vilka ses som mer miljövÀnliga. Genom samordning och ett effektivt anvÀndande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bÀttre miljö bÄde i form av mindre utslÀpp, buller och gÀstvÀnligare stÀder. Den hÀr uppsatsen tar utgÄngspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillÀmpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.

EG-rÀtten Àr överordnad nationell rÀtt, vilket innebÀr att Sverige har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Det övergripande mÄlet med den Europeiska gemenskapen Àr att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga mÄlet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervÀrdesskatt utvecklats, med mÄlsÀttningen att harmonisera mervÀrdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr direktiv 2006/112/EG, mervÀrdesskattedirektivet. MervÀrdesskattelagen[1] trÀdde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervÀrdesskattedirektivet.MervÀrdesskatten Àr en allmÀn konsumtionsskatt, vilket innebÀr att den slutlige konsumenten bÀr bördan av skatten.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka problem samt lösningar i relation till informationsÄtervinning över sprÄkliga grÀnser. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr studier av forskningsmaterial inom lingvistik samt frÀmst den relativt nya forskningsdisciplinen Cross-Language Information Retrieval (CLIR). I uppsatsen hÀvdas att vÀrldens alla olikartade sprÄk i dagslÀget mÄste betraktas som ett angelÀget problem för informationsvetenskapen, ty sprÄkliga skillnader utgör Ànnu ett stort hinder för den internationella informationsÄtervinning som tekniska framsteg, uppkomsten av Internet, digitala bibliotek, globalisering, samt stora politiska förÀndringar i ett flertal lÀnder runtom i vÀrlden under de senaste Ären tekniskt och teoretiskt sett har möjliggjort. I uppsatsens första del redogörs för nÄgra universellt erkÀnda lingvistiska skillnader mellan olika sprÄk ? i detta fall frÀmst med exempel frÄn europeiska sprÄk ? och vanliga problem som dessa kan bidra till angÄende översÀttningar frÄn ett sprÄk till ett annat.

Den första svenska CFC-lagstiftningen trÀdde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgÄtt flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna Àr att förhindra skatteplanering med bolag i lÄgbeskattade lÀnder och pÄ sÄ sÀtt försvara den svenska skattebasen. I kort innebÀr de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta Àgaren till ett i utlandet belÀget CFC-bolag löpande för dess inkomster frÄn CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemslÀnderna, dÀribland Sverige tvingades Àndra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskrÀnkning av etableringsfriheten och skall förbjudas sÄvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplÀgg och dÄ etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning fÄr inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering frÄn vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel?.