Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.

Scania utvecklar och tillverkar lastbilar, bussar, industri- och marinmotorer. Största delen av Scania Sverige ligger i SödertÀlje, dÀr Àven den mesta utvecklingen av produkterna sker. Företaget Àr verksamt i ca 100 lÀnder och har 34 000 anstÀllda. Forskning och utveckling bestÄr av ca 2 400 anstÀllda. [1]Scania Motormontering SödertÀlje tillverkar motorer för Scanias europeiska produktion av lastbilar och bussar.

Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Denna uppsats Àr en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrÄn morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan vÀst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. DÀr Madrid och London fÄtt representera det vÀsterlÀndska medan Moskva stÄtt för det österlÀndska.

De senaste Ären har utslÀppsreglerna för sjöfarten blivit allt hÄrdare och under de kommande Ären skÀrps de Ànnu mer. För att svaveldirektiven för sjöfarten ska fungera effektivt sÄ krÀvs det ocksÄ att de efterlevs. Syftet med den hÀr studien var dÀrför att undersöka hur lÀnderna i Europeiska SECA omrÄdena agerar och kommer att agera i framtiden för att se till att svaveldirektiven efterlevs. Studien syftar ocksÄ till att undersöka hur efterlevnadskontroller genomförs, samt se om lÀnderna har infört sanktioner mot övertrÀdelser och vad dessa innebÀr. För att fÄ svar pÄ detta studerades lagar och förordningar, men framförallt skickades frÄgeformulÀr ut till de ansvariga myndigheterna i flera olika lÀnder kring SECA omrÄdena.

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) Àr idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar Àven skapa problem inom veterinÀrmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som Àr viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen Àr överförbar mellan bakterier, och spridning frÄn djur till mÀnniskor kan ske. Ofta Àr bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers? willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today?s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled ?word of mouth? effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company.

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut prÀglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det Àr nÄgot som slÄr sÀrskilt hÄrt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strÀvan att bibehÄlla förmÄgebredd och djup ingÄs multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har frÄn ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktÀristikum för framgÄngsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte Àr att undersöka om dessa framgÄngsfaktorer kan appliceras Àven pÄ en lÀgre analytisk nivÄ som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. FramgÄngsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den hÀr studien definieras genom att sÀtta dem i relation till rÄdande forskningslÀge.  Analysen bygger pÄ att sÀtta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgÄng kan förstÄs och förklaras utifrÄn Valaseks teori.

Syftet med uppsatsen Àr att pröva om Jominis principer om militÀrteori har nÄgon inverkan pÄ dagens slagfÀlt, genom att de pÄverkar amerikanska doktriner, och dÀrmed strategiskt och operativt tÀnkande. Dagens högteknologiska stridsfÀlt Àr betydligt mer komplext och bestÄr av fler dimensioner, Àn det fanns nÀr Jomini verkade. Det blir dÄ viktigt att förstÄ de klassiska strategiska tankegÄngarna som ligger till grund för de operativa men Àven taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft pÄverkan pÄ de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt dÄ vÀst europeiska, Àven svenska, doktriner frÀmst anses vara pÄverkade utav Clausewitz och dennes syn pÄ krig. Inte minst dÄ svensk militÀr personal interagerar med amerikansk militÀr personal pÄ den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjÀnstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande pÄverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förstÄelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tÀnkande, och hur Jomini har pÄverkat utformningen av dem.

Vi har valt att studera huruvida Stockholmsbörsens sanktioner bidrar till efterlevnaden av RedovisningsrÄdets rekommendationer. Bakgrund till denna frÄgestÀllning Àr att det idag förekommer vÀsentliga avvikelser frÄn RR:s rekommendationer och att det i samband med harmoniseringen av redovisningsnormerna inom EU, finns ett önskemÄl frÄn Europeiska Kommissionen, om en likartad tillsyn med effektiva sanktioner i alla EU-lÀnder. Vidare finns det inga straffrÀttsliga sanktioner vid avvikelser frÄn RR:s rekommendationer. De enda administrativa sanktionerna som finns att tillgÄ utgörs av de sanktioner som Àr kopplade till Stockholmbörsen noteringsavtal. Syftet med denna uppsats Àr dels att beskriva hur sanktionerna pÄ Stockholmsbörsen fungerar idag och dels att identifiera eventuella brister och problemomrÄden som kan begrÀnsa sanktionernas effektivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

The aim of this study is to examine how European companies? stock price is affected by an announcement about foreign direct investment in one of the BRIC countries. Another aim for the study is to examine if the market reacts differently to the three modes of entry methods in a given BRIC country and to examine if the market reacts differently to different European countries. The study also set out to answer if there were any effects of the three modes of entry that was visible a short time after the announcement. To answer and examine this, the authors used the event study approach. The study was conducted with a sample of 47 companies from France, Norway, Spain, Sweden and Germany.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma nÀr en person frÄn en medlemsstat vÀljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger nÀr tvÄ liknande situationer behandlas olika, vilket Àven Àr innebörden av likhetsprincipen som tillÀmpas nÀr dessa situationer ska faststÀllas. En sÀrbehandling kan bero pÄ nationalitet eller hemvist. Diskriminering pÄ grund av nationalitet benÀmns som öppen diskriminering och en sÀrbehandling som grundas pÄ hemvist kallas för dold diskriminering.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.