Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Baselkonventionen om grĂ€nsöverskridande transporter och slutligt omhĂ€ndertagande av farligt avfall har förmĂ„gan att lösa de problem den Ă€r avsedd att lösa. FrĂ„gan utreds utifrĂ„n ett antal regioner. UtgĂ„ngspunkten ligger i problematiken med farligt avfall, vilket gör att regionerna valts utifrĂ„n respektive problemomrĂ„de. De valda regionerna Ă€r VĂ€stafrika, ett omrĂ„de dĂ€r pengar ofta prioriteras framför miljö och hĂ€lsa: Nordamerika, en region med komplex reglering i mĂ„nga frĂ„gor som gör att internationella Ă„taganden kan krocka: EU, en union med förutsĂ€ttningar att utgöra förebild vad gĂ€ller attityden mot farligt avfall som miljöproblem och till sist Östasien, ett omrĂ„de i snabb ekonomisk utveckling som Ă€n sĂ„ lĂ€nge tar litet ansvar i frĂ„gan. InstĂ€llningen till farligt avfall som miljö- och hĂ€lsoproblem skiljer sig radikalt Ă„t mellan regionerna.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Den 1 maj 2011 trÀdde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen pÄ landskap förÀndrats och att det stÀlls nya krav pÄ de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker pÄ allmÀnhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft Àr nÄgot som i högsta grad pÄverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet Àr debatterad. DÀrför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta pÄ detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrÄn denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll Àr de som tagit fram analysen för Uddevalla.

Den hÀr studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat Är 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifrÄga till denna hÀndelse. Min studie inriktar sig Àven pÄ att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv nÀr det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin röstrÀtt. Jag intresserar mig Àven för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett sÄ fÄtal avvÀljarna anvÀnde dennes röstrÀtt..

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Astma Àr en kronisk sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt pÄverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade frÄn 1986 och framÄt, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begrÀnsad frÄn fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman Àr en del av ens liv, att kÀnna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, kÀnna rÀdsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i dagligt liv.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur Socialdemokraternas valbroschyrer har förÀndrats i sÀttet att presentera sig sjÀlva för potentiella vÀljare under de senaste 50 Ären.Metod: SocialsemiotikTeorier: Uppsatsen tar avstamp utifrÄn teorier om förmoderna, moderna och postmoderna kampanjer samt amerikaniseringsteorier, men Àven hur trenderna enligt forskare ser ut i Sverige och andra europeiska lÀnder.Huvudresultat: Undersökningen visar sÄvÀl likheter som skillnader mellan de analyserade Ären. Reklamdiskursens vÀxande inverkan pÄ broschyrerna gör sig tydlig, vilket kan ses som en del i den vÀxande kommersialiseringen av politiken. Tendenser till en amerikanisering kan skönjas men dessa Àr vaga. Uppdelningen av kampanjer som förmoderna, moderna och postmoderna anser vi vara diskutabla..

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrÀtts-lig studie on barnets rÀttigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrÀttslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg Àmnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag pÄ samma sÀtt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar pÄ FN:s barnrÀttkommittés yttranden kring hur lÀnderna sköter sina Ätaganden gentemot konventionen och en jÀmförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundlÀggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rÀttigheter Àn kring Norges.Uppsatsen tar ocksÄ upp domstolsprocessen kring vÄrdnadstvister dÀr barnet ofta riskerar att hamna i klÀm. En jÀmförelse mellan vÄrdnadstvister i Sverige och Norge visar att det Àr vÀldigt smÄ skillnader mellan lÀndernas olika problemomrÄden som utgör skillnader i barns rÀttigheter som direkt kan hÀrledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rÀttigheter..

Syftet med uppsatsen var att analysera Kalmar Industries valutariskhantering. UtifrÄn Kalmar Industries perspektiv undersökte vi om terminer Àr ett lÀmpligt derivat för att skydda sig mot valutarisker eller om europeiska sÀljoptioner eller asiatiska sÀljoptioner av europeisk typ Àr att föredra. Syftet uppfylldes genom en intervjustudie och en empirisk undersökning. Den empiriska studien prissatte derivaten och skapade portföljer som utvÀrderades. VÄr slutsats blev att Kalmar Industries Àr ett riskminimerande företag som i sin valutariskhantering bör anvÀnda sig av terminer.

Den hÀr uppsatsen handlar om turism och resande. Jag har valt att inrikta mig pÄ storstadsturism och storstadsweekends i utlandet i min undersökning. Idag Àr storstadsturismen mycket stor, inte minst i Europa. MÄnga turister vÀljer att Äka pÄ sÄ kallade storstadsweekends, vilket innebÀr att man gör en kortare resa pÄ nÄgra dagar till en storstad, ofta över en förlÀngd helg. Det handlar i de flesta fall om resor till europeiska huvudstÀder, men resmÄlet kan Àven vara vÀlkÀnda stÀder i USA.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Ska mÀnniskor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna frÄga har varit omtvistad gÀllande rÀttigheter och Àr skiljelinjen mellan liberal och kommunitÀr teori. NÀr det gÀller minoriteters rÀttigheter har de ofta fallit mellan dessa tvÄ tankegÄngar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa mÀnniskors rÀtt pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Ursprungsbefolkningar har dÀrför fÄtt leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrÄn deportationer till regelrÀtta massaker. Som ett försök till att skapa rÀttvisa förhÄllanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rÀttigheter nÀmligen ILO 169.