År 2006 antog Europaparlamentet och rĂ„det direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet frĂ€mst pĂ„ grund av den integritetskrĂ€nkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebĂ€r att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekĂ€mpande syfte. VĂ„ren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och dĂ€rmed blivit lagd pĂ„ is i ett Ă„r, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krĂ€vs av Sverige att införa detta tvĂ„ngsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gĂ„ngen, dĂ„ Sverige första gĂ„ngen inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter pĂ„ miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrĂ„n behov samt hur den integritetskrĂ€nkning som direktivet medför har rĂ€ttfĂ€rdigats.

TrycksÄr Àr ett utbrett problem inom vÄrden och innebÀr ökat lidande för patienter, en ökad belastning för vÄrdpersonal och en merkostnad för samhÀllet. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vetenskaplig litteratur för att finna de metoder som har god effekt avseende att minska risken för uppkomst av trycksÄr. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. För att uppnÄ evidens har en modell enligt Goodman i sju steg anvÀnts som inspiration. Resultatet visar att anvÀndande av viskoelastiska madrasser i kombination med vÀndning av patient var fjÀrde timma ger ett bra skydd men Àven kÀnnedom om riktlinjer och hur dessa implementeras Àr avgörande för hur preventionsarbetet fÄr genomslag pÄ varje enskild avdelning..

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgÀnglighet för medborgare och företag. RÀttssÀkerheten och skyddet för den personliga integriteten Àr beroende av att den rÀttsliga regleringen och styrningen av politiska mÄl harmonierar samt att det Àr balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rÀttslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mÄl samt vilka konsekvenser det fÄr för rÀttssÀkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rÀttsvetenskapliga samt den rÀttskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som bestÄr av rÀttssÀkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssÀkerhet visavi politiska mÄl har det visat pÄ att grunden, den rÀttsliga regleringen, inte Àr tillrÀckligt stabil.

Den hÀr uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nÀra relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnÄ en djupare förstÄelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att fÄ tag del av erfarenheter frÄn fyra kvinnor som arbetar pÄ ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vÀnda sig för att fÄ hjÀlp och skydd. Ni kommer ocksÄ fÄ tag del av redogörelser och kvinnors egna berÀttelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, bÄde genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit pÄ en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv dÀr inkomstkonvergensen spanska regioner emellan fÄr fungera som exempel. Med hjÀlp av ett paneldataset innehÄllande data pÄ bland annat inkomst och tilldelade fondmedel frÄn EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens pÄ 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebÀr att regioner med initialt lÄg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillvÀxt Àn rikare regioner. Vi kan dock ej finna nÄgot starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhÄllit och denna konvergens..

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Är det mest fördelaktigt att hyra eller Ă€ga sin bostad? Vi har jĂ€mfört tvĂ„ europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. FrĂ„gan Ă€r vilka aspekter som spelar in vid val av boendeform? De aspekter vi tittat pĂ„ Ă€r inkomst, bristen pĂ„ hyresrĂ€tter, rĂ€nteförĂ€ndringar, lĂ„nevillkor gĂ€llande amorteringar, ombildningar till bostadsrĂ€ttsföreningar, marknadshyror och den högt vĂ€rderade bostadsmarknaden. Genom enkĂ€tundersökningar och intervjuer i de bĂ„da stĂ€derna har vi kommit fram till ett flertal skillnader pĂ„ de bĂ„da bostadsmarknaderna.

LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Regeringens uppdrag till FM avseende militĂ€ra informationsoperationer(MIO) Ă€r tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Är IO, och dĂ„ sĂ€rskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida vĂ€pnade styrkorna, och vad krĂ€vs för attFM framgĂ„ngsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmĂ„gaavseende MIO, Ă€r de övergripande frĂ„gestĂ€llningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. OmvĂ€rldens syn pĂ„ IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioĂ„rigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis vĂ€rderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

NÀringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en rad förÀndringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens stÀlls det idag höga krav pÄ företags förmÄga att anpassa sig efter de omvÀrldsförÀndringar som hela tiden sker. MÄnga företag kan sÀgas vara föremÄl för en stÀndigt pÄgÄende strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar sÄsom företagsförvÀrv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har sÄledes kommit att bli vanliga företeelser bland affÀrsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag pÄ den gemensamma marknaden valde rÄdet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlÄtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sÄdana situationer.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.