I detta examensarbete redogör vi hur vi har tillverkat ett koncept pÄ hur en styrmodul för ett distribuerat styrsystem till en hydrauldrift kan se ut. Arbetet har utförts i samarbete med HÀgglunds Drives AB, dÀr en ny typ styrsystem hÄller pÄ att tas fram för att passa deras senaste driftsystem Gemini. VÄrt mÄl har varit att först göra en undersökning vad modulen ska innehÄlla, dess utformning och till sist Àven bygga en fungerande prototyp för visning, testning och utvÀrdering. PÄ vÀgen har vi Àven ritat och tillverkat egna kretskort, skrivit programvara för modulen, samt för hand tillverkat modulen. Vi har ocksÄ lÀrt oss att vara mycket noggrann vid framförallt kretskortstillverkningen, dÄ minsta fel kan fÄ stora konsekvenser.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer anvÀnt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. DÀremot har Balanced Scorecard mer sÀllan anvÀnts i icke-vinstdrivande företag. FÄ ideella verksamheter anvÀnder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bÀttre, just pÄ grund av att det fokuserar mindre pÄ finansiella mÄtt. NÀr det gÀller icke-vinstdrivande organisationer Àr budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. AnvÀnds endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt lÀggs vid kortsiktiga istÀllet för lÄngsiktiga mÄl.Med detta i Ätanke Àr det troligt att Àven en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas pÄ ett annat sÀtt..

Organisationer tillÀmpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att pÄverka anstÀlldas beteende i en bestÀmd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av anvÀndaren. Denna studie Àmnar dÀrför till att faststÀllahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begrÀnsande föranvÀndaren. AnvÀndares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anstÀllningstid, Älder och chefsnivÄ har en inverkan pÄ anvÀndarens uppfattning.Studien syftar Àven till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgÄr frÄn Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begrÀnsande.AnvÀndarens uppfattning mÀts genom att fokusera pÄ anvÀndarens effektivitet, dessinstÀllning, dess utrymme för innovation, dess mÄl i korrelation till organisationens mÄl samtdess motivation.En avgrÀnsning har gjorts till anstÀllda med chefsbefattning pÄ ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkÀtundersökning. Bivariat analys har i sin turtillÀmpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anstÀllningstid, Älder respektive chefsnivÄ.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanstÀllt utifrÄn respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av anvÀndarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Examensarbetet handlar om att ta fram en processmodell för nivÄreglering och det innehÄller flera utmaningar. VÀtskesystemets dynamik och balans mÄste beaktas likvÀl som lÀmpliga reglermetoder samt modellens utseende. I den hÀr rapporten behandlas hela hÀndelseförloppet frÄn initialskedet till en fÀrdig produkt redo att visas för en publik. LÀsaren fÄr möjlighet att nÀrmare granska de komponenter som modellen Àr uppbyggd av, ta del av programmeringsarbetet och de omfattande test av modellen som utförts. Flera teknikomrÄden belyses men fokus riktas sÀrskilt pÄ ABB:s styrsystem AC800M/800xA, fÀltbussteknik och reglerstrategier.

Syftet Àr att belysa och förklara de problem och möjligheter som uppstÄr i styrsystemet vid strategiförÀndringar. Uppsatsen kommer att utröna var i verksamheten och hur problem, som orsakas av en missanpassning mellan strategi, organisation och styrsystem, uppstÄr. Vidare kommer uppsatsen att belysa de möjligheter som skapas i organisationen och styrsystemet till följd av strategiförÀndringar. Undersökningen Àr av explorativ art, eftersom syftet Àr att utforska ett komplext fenomen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av Alfa Laval, som frÀmst bygger pÄ semistrukturerade intervjuer.

Denna rapport beskriver ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid VÀxjö Universitet. Syftet Àr att konstruera ett styrsystem till en robotbil, ett program som hindrar bilen frÄn att krocka med omgivningen. Roboten ska Àven kunna styras frÄn en dator via ett grafiskt grÀnssnitt implementerat i Labview. NödvÀndig hÄrdvara för styrning och kommunikation har konstruerats.Det har behövts tre olika programmeringssprÄk för att nÄ de krav som har stÀllts pÄ uppgiften, C, Perl och Labview. Microprocessorn i robotbilen har programmerats i C och gör bilen helt autonom, endast beroende av signaler frÄn avstÄndssensorer.

Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.

Studien syftar till att öka förstÄelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kÀnda fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man stÀller sig till den styrform som förekommer. Studien redogör Àven för work passion som Àr ett fenomen som föreslÄr att individens tillfredsstÀllelse Àr viktig för en organisations vÀlmÄende och funktion (Vallerand 2012). Dock utelÀmnar work passion medel som styrmodeller och affÀrsidé.

Företaget Radius Control Systems AB sysslar huvudsakligen med utveckling och underhÄll av SCADA applikationer. Radius hade önskemÄl om att kunna visa vÀderinformation frÄn en vÀderstation i Radius egna övervakningssystem Uni-View. Detta skulle ske via ABB: s styrsystem AC 800M/ 800xA, med en PM856 processor. Arbetet handlar om att upprÀtta kommunikation mellan en PLC och vÀderstation, och frÄn PLC vidare upp till Uni-View. Rapporten behandlar hela arbetsprocessen med början frÄn en prototyp till ett fungerande system.

Examensarbetets syfte var att skapa ett generellt mÀt- och styrsystem som Àr möjligt att fjÀrrstyra över Internet. Systemet bestÄr av en kontrolldator och ett antal separata moduler, vilka var och en realiserar nÄgon typ av mÀt- eller styrfunktion. AnvÀndningsomrÄdet för ett sÄdant system Àr brett; det kan exempelvis anvÀndas inom automation av bostÀder, för process-övervakning och styrning inom tillverkningsindustrin, eller inom under-hÄllningsbranschen.Eftersom ett fullt utbyggt system kan bestÄ av ett drygt 100-tal olika mo-duler, Àr det hÀr examensarbetet av praktiska skÀl begrÀnsat till att rea-lisera en handfull av dessa. DÄ systemet Àr enkelt att skala upp, Àr den be-grÀnsningen i antalet realiserade moduler i prototypsystemet inget som pÄverkar de erhÄllna resultaten. Exempel pÄ storheter som kan övervakas Àr temperatur, avstÄnd, lufttryck och ljusstyrka.

De krocktester som utförs idag Àr lÄsta till det system av styr och draganordningar som byggs upp. Att göra en krocktest dÀrbilarna kan styras individuellt med hjÀlp av en förarrobot ökar friheten att designa tester. Att krocka tvÄ bilar som pÄ bilden pÄ framsidan, med 90 graders vinkel mellan bilarnas fÀrdriktning stÀller det mest tidskritiska kravet nÀr de ska trÀffa varandra. Detta krÀver en bra hastighetsreglering vilket Àr huvuddelen i examensarbetet.I denna rapport redovisas hur ett sÄdant styrsystem skulle kunna byggas samt tester i en simuleringsmodell för denna typ av krocktest.Simuleringsmodellen Àr uppbyggd i Matlab/Simulink och efterstrÀvar att efterlikna ett verkligt sidokollisionstest tillrÀckligt mycket för att kunna testa styrsystemet.Efter de tester som gjorts kan man konstatera att det Àr möjligt att konstruera ett sÄdant styrsystem som kan fÄ tvÄ bilar att trÀffa varandra i en sÄdan sidokollision som Àr beskriven ovan..

Detta examensarbete har resulterat i nykonstruktionen av en svetslÀgesstÀllare för tyngre industriella tillÀmpningar. SvetslÀgesstÀllaren Àr av en 2-axlig typ som kan lyfta och rotera arbetsstycket. Den Àr ocksÄ anpassad för att möjliggöra pÄbyggnad av en tredje axel som kan rotera arbetsstycket kring en axel vinkelrÀt mot armens ovansida. Den nya konstruktionen klarar en arbetslast pÄ 3000 kg. Lasten bÀrs upp av en lyftarm som kan vara upp till 3500 mm lÄng.

Examensarbetet omfattar dels en teoretisk del, en litteraturstudie som sammanfattar andras erfarenheter av problem vid procentrÀkning, dels en egen undersökning. Diagnosen kompletterades med elevintervjuer. Resultatet av diagnosen visade att eleverna hade problem med begreppsförstÄelse i procentrÀkning och att de i hög grad endast klarade av enkla uppgifter i diagnosen genom att rÀkna helt mekaniskt med kÀnda algoritmer..

Problem: Hur en verksamhet skall styras har lÀnge varit föremÄl för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten pÄ 1990-talet varit populÀrt dÄ Àven mjukare vÀrden (kund-, process- och lÀrandeperspektiv) synliggörs. PÄ senare Är har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand Àr strategikartan tÀnkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i mÄnga fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristÄende styrsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet.