Denna rapport jÀmför tvÄ nÀtverksarkitekturer för artificiella neurala nÀtverk vars uppgift Àr att realisera ett styrsystem för ett fordon som det Àven skall lÀra sig att styra. JÀmförelsen bygger pÄ utförda experiment dÀr de bÄda nÀtverken fick lÀra sig att styra ett fordon lÀngs en slumpgenererad vÀg. BÄda nÀtverken bygger pÄ belöningsbaserad inlÀrning för att lÀra sig lösa uppgiften.Resultatet av utvÀrderingen visar bÄde att nÀtverken inte hade nÄgra problem med att lÀra sig att styra fordonet och att de inte krÀvde lÄng tid för att kunna lÀra sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att nÄgon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmÄga hos de bÄda nÀtverksarkitekturerna..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter ett styrsystem som Value Based Six Sigma gett för ITT Flygt. VBSS har influerats av frÀmst Six Sigma men Àven Value Based Management och Nimbas vÀrdemodell. Dessa begrepp presenteras nÀrmare i uppsatsens teoriavsnitt..

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta fÄr för konsekvenser pÄ företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de tvÄ dominerande synsÀtten pÄ hur företag ska förhÄlla sig till sin omvÀrld gÀllande den strategiska styrningen, dÀr frÄgan om intressenter stÄr i centrum. Det handlar om den traditionella, Àgarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad frÄn företag som anammar en Àgarorienterad styrning stÄr de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nÀmligen att balansera styrsystemen sÄ att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jÀmbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktÀriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgÄtt frÄn R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmÄl.

Bakgrund: En omvÀrldsförÀndring som under senare tid hamnat i fokus vÀrlden över Àr avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats Àr elmarknaden. MÄnga problem som ett företag möter vid en avreglering hÀrrör frÄn att företagsledningen har vuxit fram ur ett tÀnkande baserat pÄ en monopolmarknad istÀllet för pÄ en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning anvÀnder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förÀndringar, Àr interaktiva styrsystem. DÀremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag Àr berÀttigade vara det rÀtta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör pÄ den nya marknaden.

Title: Co-operative, prevent or complement? - An essay on the relationships between control systems. Authors: Kim Eriksson and Victoria KarlssonPurpose: The essay aims to describe the relations between control systems and how they related to each other, based on an operationalization of the control systems. Research question: What are the control systems relations to each other? With regards whether control systems co-operative, prevents and/or complement each other.Theoretical framework: The essays theoretical framework is based on Malmi and Browns (2008) description of five different control systems and control mechanisms associated with each control system.   Research methodology: The method was based on three different data collection methods. These methods were observations, documentation, and semi-structured interviews.Conclusions: It is concluded that the control systems has comprehensive relations. Control systems have more, than one, relation to each other..

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

MÄnga företag vÀljer att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förÀndring. Beslutet att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat leder inte till nÄgra reella förÀndringar, det krÀvs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstÄr för att fÄ medarbetarna att anvÀnda sig av det nya styrsystemet. Denna process Àr problematisk och det finns mÄnga faktorer vilka kan driva pÄ och bromsa upp implementeringen. En del av vÄrt syfte bestÄr av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.

Forskare och praktiker har under de senaste decennierna pÄpekat hur införandet avmanagement, det vill sÀga en företagsinspirerad styrtrend inriktad pÄ organisationsskapande,styrsystem samt chefskap, förÀndrar advokatyrket. Advokatyrket har lÀnge prÀglats avautonomi medan införande av nya managementidéer ofta inneburit chefskap och styrning.Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur nya managementidéer tar sig uttrycksom styrlogik pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson för att undersöka om dessa nyamanagementidéer kolliderar med tanken om profession som styrande logik. Definitioner avmanagement, profession samt tvÄ faktorer för en möjlig kollision har utvecklats till enanalysmodell dÀr begreppen chefskap, organisationskapande, styrsystem, autonomi,mÄlkonflikt samt rollkonflikt har analyserats. Semistrukturerade intervjuer med Ättarespondenter pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson har genomförts. Resultatet av studien Àr attmanagement pÄ Holmgrenhansson tar sig uttryck i ett tydligt chefskap, ettorganisationsskapande samt genom olika styrsystem.

SRG Carrier Systems AB har tagit fram en ny maskin MPM 160 dÀr MPM stÄr för Multi Purpose Machine. Den Àr en typ av redskapsbÀrare i storleken av en skogmaskin som beroende pÄ vad den utrustas med kan fungera som i princip vad som helst. Hytten pÄ denna maskin skall om sÄ önskas alltid kunna stÄ horisontellt. Detta skall kunna ske automatiskt eller manuellt och tiltningen sker med hjÀlp av sex stycken hydraulcylindrar.Arbetet i denna rapport avser skapandet av det automatiska systemet. Styrsystemet har skapats i mjukvaran CANmaster frÄn Hydratronics AB.

Hydroware Elevation Technology AB Àr ett företag som utvecklar styrsystem till hydrauliska hissar. HÄrdvaran i detta system börjar bli gammal och gÄr troligen ur produktion inom en snar framtid. EU har dessutom upprÀttat nya sÀkerhetsföreskrifter för installation av hissar dÀr styrsystemet omnÀmns. I en grupp av hissar skall hisskorgarna isoleras frÄn eventuella fel i övriga hissar. Med detta i Ätanke har man inlett en förstudie dÀr man tittar pÄ ny hÄrdvara.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att uppgradera ett styrsystem och en operatörspanel för en centrifug i en kemisk industri. Projektets syfte Àr att centrifugen ska köras pÄ ett mer automatiskt sÀtt med ett nyare system som har större tillgÄng till reservdelar.          Centrifugens Àldre styrsystem frÄn Siemens har bytts ut mot ett nytt Siemenssystem och den tidigare operatörspanelen frÄn Siemens har bytts ut mot Beijer Electronic E1070 operatörspanel. Styrsystemet programmerades sedan i Siemens Simatic Step7 och operatörspanelen programmerades i Beijer Electronics E-designer.                Efter att programmeringen var klar testades kommunikationen mellan styrsystemet och operatörspanelen innan inkopplingen av det övriga systemet skedde.

Nimo Verken AB is the leading producer in the Scandinavia of drying cabinets. The construction has, with small changes, been the same since the 70s with a thermostat and a timer as controlling system. There was a wish to develop a modern cabinet which showed remaining time on a display and with energy saving functions.In this report we go through how it is possible to implement a digital controlling system, where remaining time is shown on a display and where it is possible to choose a preset ?program?.The report first presents the fundamental theory for a PIC, where we describe the different registers, how interrupts are handled, the internal clock function and how data is sent to control the different parts of the construction.Next the report presents and describes the new hardware that is needed, such as the encoder, the temperature sensor and the display.After the theory we describe how the program in the PIC may be drafted. Last in the report we have the result of the tests of the temperature variations and the accuracy of the time..

I dagens samhĂ€lle Ă€r energiförbrukning vĂ€ldigt viktigt och framförallt nĂ„got som kommer bli en betydligt större aspekt framĂ„t i tiden, sĂ€rskilt om man jĂ€mför med hur man tar hĂ€nsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet dĂ€r han startar och stĂ€nger av spĂ„nsuget manuellt. ÖnskemĂ„let frĂ„n Hammar var i grunden att automatisera snickeriet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att vid en maskinstart startar spĂ„nsuget och spjĂ€llet till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare sĂ„ att möjligheten att slĂ„ ifrĂ„n utsuget nĂ€r maskinerna körts pĂ„ tomgĂ„ng en viss tid Ă€r möjligt. En ny produkt togs fram med en vĂ€lfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spĂ„nsuget och spjĂ€ll.

Ett sÀtt att nÄ mer brÀnsleeektiva, mer miljövÀnliga och anvÀndarvÀnligatunga fordon Àr att utveckla ny styrfunktionalitet. MÄnga av dessa funktionerbygger pÄ att fordonsmassan Àr kÀnd hos fordonets styrsystem. Att ta reda pÄaktuell fordonsmassa kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt, bland annat olikametoder som krÀver anvÀndarinteraktion eller manuell vÀgning av fordonet.Dessa bör dock undvikas dÄ de Àr ineektiva och tillför arbetsmoment förföraren. En annan alternativ metod för masskattning Àr estimering med hjÀlpav adaptiva lter.Detta examensarbete bygger pÄ denna metod och förutsÀtter att vÀglutningenÀr kÀnd. Metoden som utvecklas bestÄr frÀmst av en rekursiv minstakvadratmetodsom estimerar mot en fordonsmodell i longitudinell led.