Title: Co-operative, prevent or complement? - An essay on the relationships between control systems. Authors: Kim Eriksson and Victoria KarlssonPurpose: The essay aims to describe the relations between control systems and how they related to each other, based on an operationalization of the control systems. Research question: What are the control systems relations to each other? With regards whether control systems co-operative, prevents and/or complement each other.Theoretical framework: The essays theoretical framework is based on Malmi and Browns (2008) description of five different control systems and control mechanisms associated with each control system.   Research methodology: The method was based on three different data collection methods. These methods were observations, documentation, and semi-structured interviews.Conclusions: It is concluded that the control systems has comprehensive relations. Control systems have more, than one, relation to each other..

MÄnga företag vÀljer att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förÀndring. Beslutet att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat leder inte till nÄgra reella förÀndringar, det krÀvs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstÄr för att fÄ medarbetarna att anvÀnda sig av det nya styrsystemet. Denna process Àr problematisk och det finns mÄnga faktorer vilka kan driva pÄ och bromsa upp implementeringen. En del av vÄrt syfte bestÄr av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.

Forskare och praktiker har under de senaste decennierna pÄpekat hur införandet avmanagement, det vill sÀga en företagsinspirerad styrtrend inriktad pÄ organisationsskapande,styrsystem samt chefskap, förÀndrar advokatyrket. Advokatyrket har lÀnge prÀglats avautonomi medan införande av nya managementidéer ofta inneburit chefskap och styrning.Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur nya managementidéer tar sig uttrycksom styrlogik pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson för att undersöka om dessa nyamanagementidéer kolliderar med tanken om profession som styrande logik. Definitioner avmanagement, profession samt tvÄ faktorer för en möjlig kollision har utvecklats till enanalysmodell dÀr begreppen chefskap, organisationskapande, styrsystem, autonomi,mÄlkonflikt samt rollkonflikt har analyserats. Semistrukturerade intervjuer med Ättarespondenter pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson har genomförts. Resultatet av studien Àr attmanagement pÄ Holmgrenhansson tar sig uttryck i ett tydligt chefskap, ettorganisationsskapande samt genom olika styrsystem.

SRG Carrier Systems AB har tagit fram en ny maskin MPM 160 dÀr MPM stÄr för Multi Purpose Machine. Den Àr en typ av redskapsbÀrare i storleken av en skogmaskin som beroende pÄ vad den utrustas med kan fungera som i princip vad som helst. Hytten pÄ denna maskin skall om sÄ önskas alltid kunna stÄ horisontellt. Detta skall kunna ske automatiskt eller manuellt och tiltningen sker med hjÀlp av sex stycken hydraulcylindrar.Arbetet i denna rapport avser skapandet av det automatiska systemet. Styrsystemet har skapats i mjukvaran CANmaster frÄn Hydratronics AB.

Hydroware Elevation Technology AB Àr ett företag som utvecklar styrsystem till hydrauliska hissar. HÄrdvaran i detta system börjar bli gammal och gÄr troligen ur produktion inom en snar framtid. EU har dessutom upprÀttat nya sÀkerhetsföreskrifter för installation av hissar dÀr styrsystemet omnÀmns. I en grupp av hissar skall hisskorgarna isoleras frÄn eventuella fel i övriga hissar. Med detta i Ätanke har man inlett en förstudie dÀr man tittar pÄ ny hÄrdvara.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att uppgradera ett styrsystem och en operatörspanel för en centrifug i en kemisk industri. Projektets syfte Àr att centrifugen ska köras pÄ ett mer automatiskt sÀtt med ett nyare system som har större tillgÄng till reservdelar.          Centrifugens Àldre styrsystem frÄn Siemens har bytts ut mot ett nytt Siemenssystem och den tidigare operatörspanelen frÄn Siemens har bytts ut mot Beijer Electronic E1070 operatörspanel. Styrsystemet programmerades sedan i Siemens Simatic Step7 och operatörspanelen programmerades i Beijer Electronics E-designer.                Efter att programmeringen var klar testades kommunikationen mellan styrsystemet och operatörspanelen innan inkopplingen av det övriga systemet skedde.

Nimo Verken AB is the leading producer in the Scandinavia of drying cabinets. The construction has, with small changes, been the same since the 70s with a thermostat and a timer as controlling system. There was a wish to develop a modern cabinet which showed remaining time on a display and with energy saving functions.In this report we go through how it is possible to implement a digital controlling system, where remaining time is shown on a display and where it is possible to choose a preset ?program?.The report first presents the fundamental theory for a PIC, where we describe the different registers, how interrupts are handled, the internal clock function and how data is sent to control the different parts of the construction.Next the report presents and describes the new hardware that is needed, such as the encoder, the temperature sensor and the display.After the theory we describe how the program in the PIC may be drafted. Last in the report we have the result of the tests of the temperature variations and the accuracy of the time..

I dagens samhĂ€lle Ă€r energiförbrukning vĂ€ldigt viktigt och framförallt nĂ„got som kommer bli en betydligt större aspekt framĂ„t i tiden, sĂ€rskilt om man jĂ€mför med hur man tar hĂ€nsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet dĂ€r han startar och stĂ€nger av spĂ„nsuget manuellt. ÖnskemĂ„let frĂ„n Hammar var i grunden att automatisera snickeriet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att vid en maskinstart startar spĂ„nsuget och spjĂ€llet till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare sĂ„ att möjligheten att slĂ„ ifrĂ„n utsuget nĂ€r maskinerna körts pĂ„ tomgĂ„ng en viss tid Ă€r möjligt. En ny produkt togs fram med en vĂ€lfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spĂ„nsuget och spjĂ€ll.

Ett sÀtt att nÄ mer brÀnsleeektiva, mer miljövÀnliga och anvÀndarvÀnligatunga fordon Àr att utveckla ny styrfunktionalitet. MÄnga av dessa funktionerbygger pÄ att fordonsmassan Àr kÀnd hos fordonets styrsystem. Att ta reda pÄaktuell fordonsmassa kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt, bland annat olikametoder som krÀver anvÀndarinteraktion eller manuell vÀgning av fordonet.Dessa bör dock undvikas dÄ de Àr ineektiva och tillför arbetsmoment förföraren. En annan alternativ metod för masskattning Àr estimering med hjÀlpav adaptiva lter.Detta examensarbete bygger pÄ denna metod och förutsÀtter att vÀglutningenÀr kÀnd. Metoden som utvecklas bestÄr frÀmst av en rekursiv minstakvadratmetodsom estimerar mot en fordonsmodell i longitudinell led.

I detta examensarbete redogör vi hur vi har tillverkat ett koncept pÄ hur en styrmodul för ett distribuerat styrsystem till en hydrauldrift kan se ut. Arbetet har utförts i samarbete med HÀgglunds Drives AB, dÀr en ny typ styrsystem hÄller pÄ att tas fram för att passa deras senaste driftsystem Gemini. VÄrt mÄl har varit att först göra en undersökning vad modulen ska innehÄlla, dess utformning och till sist Àven bygga en fungerande prototyp för visning, testning och utvÀrdering. PÄ vÀgen har vi Àven ritat och tillverkat egna kretskort, skrivit programvara för modulen, samt för hand tillverkat modulen. Vi har ocksÄ lÀrt oss att vara mycket noggrann vid framförallt kretskortstillverkningen, dÄ minsta fel kan fÄ stora konsekvenser.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer anvÀnt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. DÀremot har Balanced Scorecard mer sÀllan anvÀnts i icke-vinstdrivande företag. FÄ ideella verksamheter anvÀnder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bÀttre, just pÄ grund av att det fokuserar mindre pÄ finansiella mÄtt. NÀr det gÀller icke-vinstdrivande organisationer Àr budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. AnvÀnds endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt lÀggs vid kortsiktiga istÀllet för lÄngsiktiga mÄl.Med detta i Ätanke Àr det troligt att Àven en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas pÄ ett annat sÀtt..

Organisationer tillÀmpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att pÄverka anstÀlldas beteende i en bestÀmd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av anvÀndaren. Denna studie Àmnar dÀrför till att faststÀllahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begrÀnsande föranvÀndaren. AnvÀndares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anstÀllningstid, Älder och chefsnivÄ har en inverkan pÄ anvÀndarens uppfattning.Studien syftar Àven till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgÄr frÄn Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begrÀnsande.AnvÀndarens uppfattning mÀts genom att fokusera pÄ anvÀndarens effektivitet, dessinstÀllning, dess utrymme för innovation, dess mÄl i korrelation till organisationens mÄl samtdess motivation.En avgrÀnsning har gjorts till anstÀllda med chefsbefattning pÄ ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkÀtundersökning. Bivariat analys har i sin turtillÀmpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anstÀllningstid, Älder respektive chefsnivÄ.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanstÀllt utifrÄn respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av anvÀndarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Examensarbetet handlar om att ta fram en processmodell för nivÄreglering och det innehÄller flera utmaningar. VÀtskesystemets dynamik och balans mÄste beaktas likvÀl som lÀmpliga reglermetoder samt modellens utseende. I den hÀr rapporten behandlas hela hÀndelseförloppet frÄn initialskedet till en fÀrdig produkt redo att visas för en publik. LÀsaren fÄr möjlighet att nÀrmare granska de komponenter som modellen Àr uppbyggd av, ta del av programmeringsarbetet och de omfattande test av modellen som utförts. Flera teknikomrÄden belyses men fokus riktas sÀrskilt pÄ ABB:s styrsystem AC800M/800xA, fÀltbussteknik och reglerstrategier.