Sökresultat:
1219 Uppsatser om Etnografisk undersökning - Sida 51 av 82
Ty det stÄr skrivet : En mediekritisk text- och bildanalys av framstÀllningen om judendomen i tvÄ lÀroböcker för religionskunskap pÄ gymnasiet.
Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.
Att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd : Litteratur?versikt
Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.
För att lÀra behövs hela kroppen ? En undersökning om, hur och varför ett antal pedagoger erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet i förskola och förskoleklass
BAKGRUND: Vi Àr tre blivande lÀrare med inriktning mot de yngre Äldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lÀrande och hÀlsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hÀlsa röra sig minst en timme om dagen, men nÀstan tvÄ tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa nÄr inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhÀlsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbrÀnning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att anvÀnda oss av för att gynna barnens lÀrandeutveckling, men tillÀmpar de fysisk aktivitet och i sÄ fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien Àr att fÄ kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.
UngdomssprÄk i fiktion och verklighet. Om ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomssprÄk
I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomssprÄk utifrÄn dialoger i tvÄ textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomssprÄket i ungdomslitteraturen Àr verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spÄra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talsprÄk. För att kunna mÀta/jÀmföra det fiktiva ungdomssprÄket i textutdragen mot informanternas sprÄk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrÄn kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat sprÄket i textutdragen.
Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem
De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.
Revisionsplikten Àr avskaffad : En underso?kning av de mindre aktiebolagens agerande
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrÄn fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör mÀnniskan lugn och harmonisk, att grönomrÄden hjÀlper kroppen att ÄterhÀmta sig. Det finns studier som visar pÄ att barn mÄr bra av att vara i naturen och det underlÀttar vid inlÀrning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmÀnheten pÄ grund av avstÄnd till grönomrÄden och kÀnslan av otrygghet. Uppsatsens bygger pÄ en kvalitativ metod.
Distribuerade kognitiva system i hÀlso- och sjukvÄrd : En fallstudie utifrÄn "DiCoT" (Distributed Cognition for Teamwork)
Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.
?Vad ?r det som f?rv?ntas av en patientf?retr?dare?? - Patientf?retr?dares m?jligheter att samverka med akt?rer inom l?kemedelsforskning
Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken
tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under
vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur
lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder:
1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap
g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid
vetenskaplig kunskapsproduktion?
2.
Desinformation och dess p?verkan p? socialarbetare - En kvalitativ studie om socialarbetarnas upplevelser av LVU-kampanjen
Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt
den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i
samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p?
semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras
erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation,
ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna
mellan socialtj?nsten och allm?nheten.
Spelifiering : Spel som engagerande verktyg
Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.
?Men jag Ă€r ju den dĂ€r förlorade generationen?(skratt)? - Ăldres erfarenheter och upplevelser av delaktighet, datorer och IT
AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.
Design som strategisk funktion : En underso?kning om design, innovation och publicitet i media
Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkstÀllande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lÄng tid tillbaka. I mars 2008 överlÀmnades ett delbetÀnkande angÄende avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag, dÀr utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krÀvde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer pÄ förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer pÄ sin roll inom mindre företag och kommer lagÀndringen att Àndra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien Àr att beskriva hur tre godkÀnda/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt smÄ och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. DÀrefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.
Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning
Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.
Va?rdeskapande pa? varuma?rkescommunities : Fo?retagsna?rvarons pa?verkan pa? konsumenternas va?rdeskapande
Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.
JÀmstÀlld sprÄkutveckling - pedagogisk beskrivning av barns utveckling
Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och specialpedagog be-skriver barns sprÄkliga intresse pÄ förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med sprÄk i miljön för att stödja barns sprÄkutveckling i deras utvecklingzon med sÀrskilt fokus pÄ en jÀmstÀlld förskoleverksamhet. ? Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors sprÄkliga intresse pÄ förskolan? ? Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns sprÄk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns sprÄkliga lÀrande?Teori: SprÄkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollÀrare och en specialpedagog anvÀndes till studien. Studien anvÀnde en kvalitativ analys av data för att besvara frÄgorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger stÀndigt i en social interaktion.