Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i 5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan kommunerna. Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp.

Problembakgrund: Marknaden för profilkläder består idag av många aktörer, företag medfokus på enbart profilkläder och företag som huvudsakligen fokuserar på yrkeskläder. Detskapas en viss problematik inom profilbranschen som ligger i hur företag väljer att profilerasitt företag. Kläder som skulle kunna fungera som profilplagg finns tillgängligt i helakonfektionsbranschen och detta leder till en stor och splittrad profilklädesmarknad. Dåaktörerna är många och därmed också företagens val av profilering blir det alltmer viktigt förföretag att hitta nya idéer och lösningar för att följa med i konkurrensen. Uppdraget ochutgångspunkten i studien har varit att redogöra hur en framtida utveckling avkonfektionsföretaget Blåkläders profilsortiment skulle kunna se ut.Syfte: Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka och kartlägga Blåklädersprofilsortiment.

Problemdiskussion: Entreprenörskap slår kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka både kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport från Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten låg i Sverige. Däremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, däribland entreprenörskapsstudenter.

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke.

Uppsatsen behandlar ett urbant gränsområde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det även i det urbana rummet finns gränser. Gränser som inte är tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda områdena för studien är barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De båda barriosen/kvarteren angränsar till varandra, men skiljs ändå åt av den stora avenyn Paral?lel.

Bakgrund: Representation av olika samhällsgrupper i skönlitteratur är ett förhållandevis stort forskningsområde. Dock fokuseras ungdomsromanen mer sällan. När ungdomsromanen förs in i klassrummet och helklassundervisning får den dessutom en läroboksliknande funktion vilket gör att forskningsbakgrunden smalnas av ytterligare. Denna studie undersöker därför hur ungdomsromaner som används i svenskundervisning framställer olika samhällsgrupper. Inom flera litteraturteorier behandlas synen på norm och avvikelse i förhållande till representation.

Sammanfattning Kyrkogårdsförvaltningar arbetar, på grund av syftet med kyrkogårdar, till stor del i en något konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna måste följa med i samhällets utveckling och agera efter brukarnas förändrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och därmed även en förändring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogårdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns är syftet med arbetet. Denna studie behandlar därför följande frågeställningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare har kyrkogårdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Arbetet dominerar många människors liv och att allas rätt till arbete innebär ofta även allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsätter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är att alla som anses vara arbetsföra ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistånd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsåtgärder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svårare än svenskfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel på en arbetsmarknads- och integrationspolitisk åtgärd kommer uppsatsen att titta på ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

Regionalisering är en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De många sydamerikanska länderna som valt och återvalt vänster- och centervänsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det är statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förändrar Sydamerikas förhandlingsläge visavi ?nord?, utan också har potential att förändra alla fattiga regioners förhandlingsläge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, språk, religion och etnisk sammansättning ? ändå har kontinenten historiskt plågats av gränsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska länderna är unga.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.