Sök:

Sökresultat:

1169 Uppsatser om Etiska svćrigheter - Sida 29 av 78

Bedöma Risk för vÄld hos frihetsberövade : Vad sÀger forskningen?

Att göra bedömningar av risk för vÄld hos frihetsberövade personer pÄ fÀngelser och i olika former av tvÄngsvÄrd Àr en viktig del av arbetet med att reducera antalet vÄldsincidenter, vilket Àr till nytta bÄde för frihetsberövade personer och för personalens arbetsmiljö. Syftet med denna studie Àr att göra en kunskapsöversikt över vad forskningen sÀger om att bedöma risk för vÄld hos frihetsberövade personer, beskriva aktuell forskning om riskbedömningar, hur strukturerade instrument för riskbedömningar definierar vÄld, vilka teoretiska utgÄngspunkter till uppkomst av vÄld som anvÀnds och i vilken utstrÀckning riskbedömningsinstrument tar hÀnsyn till interaktion mellan personal och frihetsberövade personer.Studien genomförs igenom en litteraturstudie med en innehÄllsanalys av forskning pÄ omrÄdet utifrÄn frÄgestÀllningarna i syftet. Sökorden Àr ?inmate?, ?inpatient?, ?violence?, ?risk?, ?assessment?, ?juvenile? och ?youth?.Reslutatet av studien visar att det finns ett flertal instrument som som forskningen visar har god validitet och Àven inter-bedömarreliabilitet för att bedöma risk för vÄld, nÀmligen BrÞset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Agression (DASA) och Structured Assessment of Violencerisk in Youth(SAVRY). Utöver detta finns Àven nÄgra bedömningsinstrument som anvÀnder enbart statiska variabler för att bedöma risk för vÄld hos frihetsberövade, Àven kallade aktuariska modeller.

Trend eller Etik - Vad styr? : En studie om ekologisk medvetenhet och vilka som besitter den

Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten Àr en trend eller en bestÄende aspekt i klÀdbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tÀnkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. LikasÄ analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag Ästadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras Äsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhÀlle..

Religionskunskapens förÀndring : Analys av lÀroböcker i religionskunskap för gymnasiet

Syftet med denna uppsats Àr att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frÄgor som finns i olika lÀroböcker i religionskunskap för gymnasiet frÄn olika perioder och de lÀroplaner som var aktuella dÄ. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika lÀroböckerna? Vilka omrÄden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda lÀroböckerna den lÀroplan som var aktuell nÀr den skrevs? Med hjÀlp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre lÀroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar nÄgra valda omrÄden som kan hÀnföras till kristendomens etik. Mina slutsatser Àr att det Àr ganska stor skillnad mellan vad lÀroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i lÀroplanerna..

Utbredning av CSR pÄ den svenska marknaden. - En kartlÀggning av företag pÄ stockholmsbörsen

I takt med att handeln med utvecklingslÀnderna ökat har omvÀrlden samtidigt fÄtt upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fÄtt ett inflytande jÀmförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartlÀggning av företag pÄ Stockholmsbörsen för att ta reda pÄ hur utbrett det Àr bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervÀgande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte Àr specielt vÀl implementerade i företagen. En trend vi uppmÀrksammat Àr att företagen pÄ börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen pÄ O-listan i liten omfattning har en policy.

NÀr orden inte rÀcker till : En litteraturstudie om musikens effekter för patienter med demenssjukdom

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Reciprok egoism, skeptisk empirism och modern fysikalism : Titelförslag pÄ nÄgra principer och diskurs kring dessas korrelation

Denna essÀ Àr en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hÄllning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hÄllning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Den didaktiska potentialen i bordsrollspel: en studie om interaktivt berÀttande och den svenska lÀroplanen

Den hÀr studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjÀlpa till att uppfylla de mÄl som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berÀttelser. Studien i sig Àr en textanalys. Först analyseras lÀroplanen för att se vilka mÄl rollspel eventuellt kan hjÀlpa till att uppfylla. DÀrefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur vÀl de kan hjÀlpa till att uppfylla dessa mÄl.

Ett etiskt dilemma : att delge eller undanhÄlla diagnosen Alzheimers sjukdom för patienten

Bakgrund: MinnessvÄrigheter Àr nÄgot som drabbar mÄnga Àldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga Äldrandet. Demens Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden och Alzheimers Àr den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par Är. Det finns idag behandling för Alzheimers men det Àr endast bromsmediciner, nÄgot botemedel finns Ànnu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattÀmne.

LYDA ORDER? En j?mf?rande fallstudie om implementering av arbetsmetoder inom polisen

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

"Vi pratar aldrig om makt" - en studie om förskolepersonals förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd i konstruktionen av det professionella subjektet

Sammanfattning Studiens syfte Àr att vidga förstÄelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens förestÀllningar om och intentioner i verksamheten visar pÄ olika former för makt och motstÄnd i deras positionering som professionella. De centrala frÄgestÀllningarna för studien Àr: Vilka förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framtrÀder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhÄllande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande stÄr i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt anvÀnds feministisk poststrukturalism i en strÀvan efter multipla förstÄelser av sÄvÀl subjektkonstruktionens processer som stÀllningstaganden och övervÀgande angÄende studiens utformning och innehÄll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Effektivitet i den svenska skolan : En jÀmförande studie mellan kommunala skolor och fristÄende skolor

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Ska man frossa i elÀndet? ? En studie i lÀrares instÀllning till folkmordsundervisning

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ v?rd i hemmet - en litteraturstudie

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

En pÄgÄende inre kamp : En litteraturöversikt om upplevelsen av egenvÄrd vid diabetes typ 2

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Corporate Social Responsibility - Har det nÄgon betydelse för konsumenten i en reel köpsituation?

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den svenska kosumentens uppfattning om CSR samt hur detta pÄverkar deras agerande i en reel köpsituation.Vi har utgÄtt frÄn teorier sÄsom FCB-grid, TORA-modellen samt en modell över konsumenters attityd till att handla etiskt. Vi har Àven belyst informationsbehovet och dessutom tagit del av fyra stycken undersökningar som tidigare gjorts kring Àmnet.Empirin grundar sig pÄ nio stycken kvalitativa djupintervjuer, gjorda pÄ konsumenter.Vi fann att den svenska konsumenten tycker det Àr viktigt att ett företag tar sitt etiska samt sociala ansvar. Dock Àr de inte konsekventa i ord och handling i och med att de inte agerar etiskt i en köpbeslutsprocess..

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->