Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Bakgrund: Etisk stress innebÀr att uppleva stress som Àr relaterad till etiska utmaningar. Inom geriatrisk vÄrd finns Àven patienter som vÄrdas i livets slutskede i behov av palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd Àr ett begrepp som prÀglas av en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Sjuksköterskorna i den geriatriska vÄrden möter etiska utmaningar, dÄ de bör ta hÀnsyn till ett helhetssyn samtidigt som det finns varierande typ av patienter och varierande uppgifter som alla krÀver sjuksköterskans nÀrvaro, vilket kan leda till upplevelser av etisk stress.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vÄrd av patienter i livets slutskede pÄ en geriatrisk vÄrdavdelning.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts. Data samlades in genom enskilda intervjuer med nio sjuksköterskor verksamma pÄ en geriatrisk vÄrdavdelning.

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

Problem Är ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna Ă€r, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag vĂ€ljer att inte certifierar sig, utan anvĂ€nder sig av standardernas riktlinjer. AvgrĂ€nsningar Det finns mĂ„nga standarder, men vi har valt att gĂ„ djupare in pĂ„ ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhĂ„ller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har vi utifrĂ„n bĂ„de primĂ€r och sekundĂ€rdata, inhĂ€mtat material för att redogöra och beskriva varför företag anvĂ€nder sig av de tre standarderna. Genom en enkĂ€tundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag vĂ€ljer hellre att anvĂ€nda sig av standardernas riktlinjer istĂ€llet för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav pĂ„ företaget nĂ€r det gĂ€ller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att göra egna informationssĂ€kerhetssystem istĂ€llet för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden krĂ€ver det..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur tvÄ företag, som agerar pÄ samma geografiska marknad, valt att arbeta mot sina kunder och uppföljning av densammes effekter för att sedan stÀlla upp riktlinjer för hur ett bostadsföretag bör arbeta i den förÀndrade marknadssituation som idag rÄder..

HemsjukvĂ„rdens arbete utgĂ„r frĂ„n teamarbete med patienten i fokus dĂ€r distriktssköterskan samarbetar med flera aktörer för att samordna vĂ„rden. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor upplever samarbetet med olika professioner inom den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden. Åtta distriktssköterskor i fyra norrbottniska kommuner intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i fem kategorier; Bristen pĂ„ riktlinjer i en ny organisation, AnvĂ€ndning av olika datasystem komplicerar det dagliga arbetet, Bristande kommunikation pĂ„verkar arbetet i hemsjukvĂ„rden, Arbeta tillsammans med patienten i fokus och Tiden Ă€r av betydelse för att kunna samarbeta. Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde att samarbetet i den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden var bristande nĂ€r det fattas tydliga riktlinjer och rutiner.

Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolanFörfattare Marcus TapaninenKurs InterdisciplinÀr C-uppsats, Medie- ochkommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2010Handledare Jan StridSyfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hurregelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut föratt kunna ge riktlinjer för hur man som lÀrare skall agera nÀr man sjÀlv kommer i kontakt med dessa frÄgor.Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor iGöteborg.Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivtdemokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv ochlÄter politiker komma till tals inom den verksamhet somskolan bedriver. Det visar ocksÄ att det finns en störreklarhet bland skolledningen vad det Àr för regler som gÀllerkring detta till skillnad frÄn den rapport som kom frÄnUtbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiskaopinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersöktvilka regler man som framtida lÀrare har att gÄ efter och serhur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten..

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptÀckten av bedrÀgeri eller inte. Det har det senaste Ären förekommit flera debatter som diskuterat denna frÄga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmÀlningsplikten identifierats, dÀr en för nÀra relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förvÀntas ha den kunskap som behövs för att upptÀcka bedrÀgeri? Detta Àr en del av de problemformuleringar som prÀglat arbetet och lett till utformningen av vÄr forskningsfrÄga som Àr hur revisorn ser pÄ sin roll i upptÀckten av bedrÀgeri? Syftet med studien Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för denna frÄga, och hur revisorn hanterar situationer dÀr anmÀlningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod inriktat pÄ det hermeneutiska synsÀttet. Vi har anvÀnt oss av en induktiv undersökningsansats och vÄr datainsamlingsmetod bestÄr av intervjuer.I vÄrt teoretiska avsnitt har vi tagit upp Àmnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmÀlningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptÀckten av bedrÀgerier, förvÀntningsgapet och skadestÄndsskyldighet och ansvar.UtifrÄn intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingÄ inom ramen för revisorns arbete och det förvÀntningsgap som uppstÄr till följd av detta.Vi gjorde en analys pÄ vÄrt resultat och jÀmförde det med vÄrt teoretiska avsnitt dÀr vi diskuterat likheter och olikheter.

Mobila enheter sÄsom bÀrbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssÀkerhet byggts upp föratt skydda organisationer frÄn attacker utifrÄn, men nu mÄste man Àven skyddaorganisationen inifrÄn. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsÀtts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan pÄ nytt föras in i organisationensnÀtverk. BasnivÄ för informationssÀkerhet, BITS Àr riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Detta Àr en studie som undersöker om vÄra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i VÀrmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrÄn sin verksamhet kopplad till VÀrmlands ansvar.GenomgÄng har gjorts av ansökningar om medel hos LÀnsstyrelsen samt av rapporter till LÀnsstyrelsen om vad man gjort för erhÄllna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstÄnd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har Àndrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten Àr inte entydiga utan visar pÄ skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd pÄ frÄgorna.HuvudfrÄgan Àr om VÀrmland utifrÄn föreliggande redovisning kan sÀgas vara ett frisklÀn eller ett risklÀn.Svaret Àr inte klart och entydigt men pekar mot att VÀrmland Àr mer ett frisklÀn Àn ett risklÀn..

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hÀlso- och sjukvÄrden och Àr idag en av de vanligaste vÄrdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner Àr den enskilt viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan pÄverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.

Modebloggar ses oftast som en positiv kÀlla till information och inspiration. Unga tjejer Àr de mest frekventa blogglÀsarna och enligt tidigare forskning har blogglÀsande en central betydelse för uppbyggnaden av unga kvinnors identitet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka riktlinjer för identitetsskapande som modebloggarna ger samt pÄ vilket sÀtt modebloggarna vÀgleder individen till konsumtionssamhÀllet. Metoden utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen, vilket syftar pÄ att blottlÀgga hur medietexter omedvetetreproducerar sÀrskilda dominerande normer och förestÀllningar. Resultatet visar i stora drag att olika konsumtionsbaserade teman som individualitet, karriÀr, lycka och effektivitet genomsyrar modebloggarna.

Detta arbete har haft som mÄlsÀttning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranÀtsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts dÀr Volvos intranÀt utvÀrderats. Dessutom har ett experiment genomförts dÀr samband mellan katalog- och lÀnkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte Àr att uppnÄ en lÀnkstruktur som tillÄter anvÀndarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnÄ en katalogstruktur som inte Àr förÀndringsbenÀgen.