Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

There is a growing interest for ethical consumption, in general as well as in the clothing industry. The consumption of ethical clothes is a complex phenomenon though, where aspects such as quality, style, function, price, time assets, accessibility and ethical attitudes affect the decision making. Researches that have been executed show the diversities in development between different countries. There are fairly strong indications that the ethical clothing market is more advanced in the United Kingdom than in Sweden and therefore these two countries are objects of this research. The aim with this thesis is to describe and explain what have affected the development of the ethical clothing market in the United Kingdom compared to Sweden. For that reason a qualitative approach has mainly been used, where deep interviews with people within the ethical clothing industry have contributed to most of the empirical part. As a complement secondary data such as statistics of the two countries have been used in order to investigate our area. One useful tool, among others, to investigate the macro environment is the SLEPT model.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som anvÀnds i uppsatsen Àr institutionell teori, intressentteori men Àven Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken Àr att med hjÀlp av dessa teorier kunna analysera innehÄllet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin bestÄr av tre delar dÀr den första och andra delen utgörs av innehÄllsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus pÄ uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmÀnt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillÀmpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men ocksÄ fÄr att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstÀrks varumÀrket och överlevnadsförmÄgan ökar..

Det diskuteras allt mer om vÄr pÄverkan pÄ omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsstÀlla sina behov. DÀrav har kraven om en utförligare redovisning uppstÄtt dÀr företag skall visa upp dess sociala och miljömÀssiga arbete sÄvÀl som det ekonomiska. MÄnga större företag har börjat upprÀtta nÄgon form av hÄllbarhetsredovisning dÀr sociala, ekonomiska och miljömÀssiga aspekter behandlas. Det har dock uppstÄtt viss kritik mot hÄllbarhetsredovisningen dÄ den fortfarande Àr frivillig och dÀr trovÀrdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrÄgasÀtts. GRI Àr en organisation som upprÀttat riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att anvÀnda för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

MedellivslÀngden har ökat i Sverige sedan 1860- talet, detta leder till att den Àldre befolkningen ökar i samma takt. DÄ vÄrddygnen pÄ sjukhus kraftigt minskat lÀggs det mer ansvar pÄ primÀrvÄrd och kommunal vÄrd. Problemet Àr att dessa sjukvÄrdsinrÀttningar har en lÀngre kommunikationsvÀg kring en patient och har svÄrare att genomföra snabba förÀndringar, nÀr det gÀller medicinering eller förÀndrade omvÄrdnadsÄtgÀrder. MÄnga Àldre patienter Àr undermedicinerade vad gÀller smÀrtlindring och det trögare kommunikationsnÀtet gör det besvÀrligare att ÄtgÀrda problemet. I bakgrunden beskrivs vilka olika faktorer som kan pÄverka upplevelsen av smÀrta, vad lÄngvarig somatisk smÀrta Àr samt vilket ansvar sjuksköterskan har.

InformationssÀkerhet uppnÄs med hjÀlp av skyddsÄtgÀrder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsÄtgÀrder. Administrativa skyddsÄtgÀrder Àr skyddsÄtgÀrder av administrativ typ, det vill sÀga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som mÄste utföras och hur. Dessa regler och rutiner Äterfinns frÀmst i en organisations informationssÀkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsÄtgÀrder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsÄtgÀrder men Àven som fristÄende skyddsÄtgÀrder.

Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.

I dagens samhÀlle finns ett stort fokus pÄ miljö och att företag ska arbeta med hÄllbarhet. Efter flera uppmÀrksammade skandaler har kraven pÄ företagens hÄllbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett av de mest förekommande begreppen inom hÄllbar utveckling och bestÄr av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt. HÄllbarhetsredovisning Àr frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna Àr Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hÄllbarhetsredovisning.

Sammanfattning Efter utförd praktik pÄ fartyg ansÄg vi att det övades för lite pÄ HLR, hjÀrt- och lungrÀddning, och D-HLR, hjÀrt- och lungrÀddning med hjÀrtstartare, samt att det inte fanns hjÀrtstartare ombord pÄ alla fartyg.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav pÄ hjÀrtstartare ombord pÄ svenska, norska och danska fartyg med fokus pÄ Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod dÀr ett frÄgeformulÀr skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frÄgeformulÀr skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehÄllande kvalitativa frÄgestÀllningar. I studien utfördes Àven kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjÀrtstartare ombord i sina fartyg, och ungefÀr hÀlften hade haft en incident ombord. Det framgÄr Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgra krav gÀllande hjÀrtstartare och utbildning nationellt, sÄvÀl som internationellt..

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Sedan flera hundra Är tillbaka har mÀnniskor immigrerat till Sverige. Efterhand har denna invandring mer och mer reglerats genom olika lagar och samarbeten. I Sverige har det sÄ uppstÄtt en grupp av personer som inte Àr asylsökande och som av olika skÀl lever i landet utan uppehÄllstillstÄnd. En del av dessa har tidigare sökt asyl men fÄtt avslag, medan andra aldrig sökt asyl. Dessa personer kan inte Ätnjuta hÀlso- och sjukvÄrd pÄ samma villkor som den svenska befolkningen eller ens pÄ de villkor som staten beslutat att asylsökande ska ha rÀtt till.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur nÄgra pedagoger i sin praktik anvÀnder och uppfattar de tre framgÄngsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lÀrandemiljö. Dessa framgÄngsfaktorer Àr pedagogens etiska förhÄllningssÀtt, organisatoriska förmÄga samt förmÄga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gÀller att skapa och medverka till goda lÀrandemiljöer. Pedagogen Àr verkligen dirigenten för goda lÀrandemiljöer..

Syftet med denna uppsats har varit att fĂ„ svar pĂ„ hur pensionĂ€rerna som spenderar sinadagar pĂ„ dagverksamheter upplever besöken frĂ„n Svenska kyrkan och varför de vĂ€ljeratt delta. Vidare ligger syftet pĂ„ att ta reda pĂ„ vad som driver vissa anstĂ€llda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom Ă€ldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest pĂ„ de intervjuer jag genomfört byggda pĂ„ kvalitativaforskningsmetoder med pensionĂ€rer som deltog vid en andakt pĂ„ en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar pĂ„ dagverksamheten dĂ€randakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en prĂ€st har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom Ă€ldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanstĂ€llts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad pĂ„ etiska teorier för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning Ă€r att de flesta avpensionĂ€rerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sĂ€tt att fĂ„ utloppför sin tro, utan ser dem som underhĂ„llning. Anledningen till att de deltar i besöken Ă€rför de flesta av pensionĂ€rerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anstĂ€llda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handlÀggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handlÀggare och resultaten analyserades med hjÀlp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi sÄg som förklarande faktorer angÄende hur LSS-handlÀggarna applicerade barnperspektivet i handlÀggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handlÀggarna sjÀlva fick konstruera egna sÀtt för hur barnperspektivet skulle appliceras.