Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

Syftet med denna uppsats Àmnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. DÀrför ska vi undersöka och analysera nÀtverkets betydelse, barriÀrers pÄverkan, val av etableringsstrategier och varumÀrkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnÄ syftet med vÄr studie har nedanstÄende huvudproblem formulerats: Hur gÄr svenska modeföretag tillvÀga vid etablering och varumÀrkesbyggnad pÄ den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt innefattar svenska modeföretags etablering pÄ den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nÀtverksperspektiv, barriÀrer, etableringsstrategier samt varumÀrkesbyggnad. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr fyra fallstudier har tillÀmpats.

Högskoleutbildade individer möter idag en arbetsmarknad med stÀndiga omstÀllningar, en arbetsmarknad som pÄ detta vis utgör en oförutsebar och otrygg framtid för mÄnga ur denna samhÀllsgrupp. Kvinnor som vid avslutade studier och intrÀde till arbetsmarknaden hunnit komma upp i barnafödande Älder anses löpa större risk för arbetslöshet och deltidsarbete. För att fÄ en mer verklighetsnÀra bild av fenomenet bestÀmde jag mig för att skriva min C-uppsats inom detta ÀmnesomrÄde. Studieobjekten bestÄr av sex högskoleutbildade, nyutexaminerade kvinnor i Äldrarna 25 till 35 och den tillÀmpade datainsamlingsmetoden Àr intervjuer. Syftet med studien Àr att genom tolkningar av dessa kvinnors berÀttelser upptÀcka om det kan urskiljas nÄgra mönster som kan indikera pÄ att dessa kvinnor, p g a sitt kön, sin Älder och sociala position har haft det tufft, jÀmfört med mÀn generellt, att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

Hur bör vÀrdeförÀndringar pÄ förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte Àr att utreda vilken redovisningslösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att fÄ fram argument frÄn tre företag som redovisar vÀrdeförÀndringar pÄ olika sÀtt. Intervjuer med revisorer och rÄdgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och dÄ frÀmst IAS 40. Studien pekar pÄ att den lösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av praxis Àr redovisning av vÀrdeförÀndringar inom rörelseresultatet.

Youth unemployement in Sweden is at an all-time high, a fifth of all university and college students live in poverty and the number of young on welfare is increasing. This study attempts to answer the question of how youth deprivation has been made possible as a consequence of political action, focusing on youth unemployment.I critically examine the role of the Swedish government, the Swedish Labour Organisation (LO), and the various government departments through text analysis, in order to answer the question of how the current discourse on youth position in the labor market. Because youth unemployment is not an isolated phenomena the analysis covers several policy areas, such as education policy, labor market regulation and housing policy. I use discourse theories drawn from Laclau and Mouffe to expose how language is used as an instrument of political power.I conclude that the current situation is a result of policy choices where the young have fallen behind due to lack of political organization. Their situation is not problematized to the required degree and is often explained on an individual level rather than on a structural level..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa invandrade akademikers svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden och empirin bestÄr av sex intervjuer; varav fem arbetsförmedlare och en introduktionsförmedlare. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka hinder finns och hur ser situationen ut pÄ den svenska arbetsmarknaden för invandrade akademiker?Jag anvÀnder mig av empirin som bestÄr av intervjuer och belyser den med teorier, varav den övergripande teoribildningen Àr Erving Goffmans teori i boken Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Bakgrunden till uppsatsen Àr statistik frÄn integrationsverket som visar pÄ att sysselsÀttningsgraden för inrikes födda ligger pÄ 75 % medan den för utrikes födda ligger pÄ 59 %. Statistiken visar Àven att invandrare, Àven de med akademisk utbildning, ofta hÀnvisas till vissa branscher, som industri och vÄrdyrken, och Àven till lÄgbetalda arbeten.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

?When in Rome, do as Romans do?. Detta ordsprÄk myntades 387 e. Kr av St. Ambrose nÀr han uttryckte ?nÀr jag Àr i Rom fastar jag pÄ lördagar; nÀr jag Àr i Milano, gör jag inte det?.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda vilka företag som lÀmpar sig för en implementering av ett shared service center. Metod: Under arbetets gÄng har en abduktiv ansats anvÀnts dÀr det varit en kontinuerlig interaktion mellan teori och empiri. Det har gjorts en kvalitativ studie av ett fallstudieföretag med hjÀlp av intervjuer, facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsatser: De företag som Àr mest lÀmpade för en etablering av ett shared service center bör vara:? Stora ? de mÄste kunna uppvisa stordriftsfördelar? Multinationella ? centraliseringen till shared service mÄste fÄ mÀrkbar effekt? Expansiva ? realisera besparing i personalkostnader ? LÄgkostnadsstrateger ? syftet med ett shared service center passar företagets paradigm? FörÀndringsvilliga ? det Àr ett stort projekt som mÄste stödjas av organisationen.

Syfte: Att analysera och utvĂ€rdera fyra utlĂ€ndska företag med inriktning pĂ„ deras etableringsprocess vid etablering i Sverige.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie, baserad pĂ„ intervjuer, av fyra utlĂ€ndska företag som etablerat sig i Sverige.Urval: De fyra företag som ingĂ„r i undersökningen Ă€r Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och ZĂŒblin Scandinavia AB med motiveringen att de pĂ„ olika sĂ€tt etablerades i Sverige mellan Ă„ren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. Teoretiska perspektiv: De teoriomrĂ„den som uppsatsen utgĂ„r frĂ„n Ă€r etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur.Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanstĂ€llning av intervjuer med en person med VD-stĂ€llning frĂ„n vardera av de fyra utlĂ€ndska företagen. Slutsatser: C.B. Fleet har lĂ„ginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och ZĂŒblin har bĂ„da höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen.

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestÄende ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden dÄ de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. IntrÀdet pÄ arbetsmarknaden pÄverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergÄngen mellan skola och arbete, det vill sÀga hur man utformar sina institutioner för att pÄverka övergÄngen. Av sÀrskilt intresse Àr utbildningssystemet, dÀr bÄde Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger pÄ relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike pÄ generationerna som trÀtt ut pÄ arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande Àr relativt hög bland ungdomarna tre Är efter intrÀdet pÄ arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur smÄ- och medelstora företag (SMF) genom resurser kan etableras och utvecklas inom globala affÀrsnÀtverk. Detta för att öka förstÄelsen teoretisk, samt att förklara den empiriska situation vilken uppsatsen bygger pÄ. DÀr innovativa svenska SMF under senare Är skapat nya möjligheter pÄ en global offshoremarknad genom innovation. En marknad dÀr de Àr smÄ aktörer gentemot sin omgivning, men ÀndÄ tillÄts inneha en stark position. Vidare har uppsatsen har en kvalitativ ansats och fallstudie har tillÀmpats.

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller pÄ att ökningen kommer att avstanna. DÄ barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska hÀndelser med sig i bagaget men tidigare studier frÄn barn i konfliktlÀnder visar att det Àr förhÄllanden i ankomstlandet som kommer att pÄverka dem pÄ sikt. DÀrför Àr en etablering i samhÀllet av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhÀllet.

Jag har i detta arbete med hjÀlp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i Àmnet samt dagstidningar, prövat att kartlÀgga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhÀlle. Jag har Àven försökt belysa vad som var det bakomliggande förhÄllandet för etablering av bostadsomrÄdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhÀllet samt vilka krav som stÀlldes pÄ en sÄdan juridisk tillhörighet. Med kÀnnedom av ovannÀmnda har jag sedan prövat att fÄ fram en översikt pÄ omrÄdets prÀgel. OmrÄdet uppfördes ursprungligen pÄ grund av den allt ökande befolkningen i LuleÄ stad. Svartöstadens geografiska utveckling begrÀnsades av att det varit inklÀmd mellan hamnen, jÀrnverket och malmhögarna.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader pÄ arbetsmarknaden, sÄ vÀl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lÀgre lön Àn mÀn Àr ett vÀlkÀnt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika mÄnga studier rörande löneförmÄner och detta har heller inte studerats pÄ ett nordiskt material under senare Är. Resultat ifrÄn nordisk forskning som genomfördes pÄ data frÄn Är 1989 tyder pÄ att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmÄner inte inkluderas i lönemÀtningen. Dock indikerar forskningsresultat frÄn USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmÄner ej inkluderas i analysen.