Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter Àr unika dÄ de har upplevt svÄra förhÄllanden pÄ sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns förestÀllningar och förvÀntningar pÄ Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger pÄ data frÄn tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas förestÀllningar och förvÀntningar pÄ Sverige innan flykten var fÄ. Ungdomarna tog sig igenom svÄrigheter under flykten för att pÄbörja ett nytt liv.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

Kunskapsomvandling och -spridning Àr viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstÄ svÄrigheter med att genomföra dessa processer dÄ begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer anvÀndes teorierna om den sociala inlÀrningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens anvÀndning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sÀtten att omvandla och sprida kunskap, betrÀffande etablering av kundrelationer, tyder pÄ skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Hur bör vÀrdeförÀndringar pÄ förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte Àr att utreda vilken redovisningslösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att fÄ fram argument frÄn tre företag som redovisar vÀrdeförÀndringar pÄ olika sÀtt. Intervjuer med revisorer och rÄdgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och dÄ frÀmst IAS 40. Studien pekar pÄ att den lösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av praxis Àr redovisning av vÀrdeförÀndringar inom rörelseresultatet. Men IFRS Àr ett principbaserat regelverk vilket leder till olika tolkningar.

Konceptet kring kluster har fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ärtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats Àmnar vi undersöka nÄgra viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots Àndrade förutsÀttningar och hÄrdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av tvÄ svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utlÀndska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utlÀndska företag vÀljer att etablera sig i medlemslÀnder och dÀrmed Àven i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen pÄ den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gÄtt frÄn att endast omfatta inhemska aktörer till att Àven inkludera utlÀndska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig pÄ en frÀmmande marknad mÄste det utlÀndska företaget förstÄ kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnÄ en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klÀdkedjan Vero Moda skulle nÄ framgÄng nÀr de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera kulturens pÄverkan pÄ Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien bestÄr endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen pÄ Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har smÄ kulturella skillnader jÀmfört med Sverige hade Vero Moda lÀtt att förstÄ den svenska kulturen och behövde dÀrmed inte anpassa sig till svenska förutsÀttningar.

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

Youth unemployement in Sweden is at an all-time high, a fifth of all university and college students live in poverty and the number of young on welfare is increasing. This study attempts to answer the question of how youth deprivation has been made possible as a consequence of political action, focusing on youth unemployment. I critically examine the role of the Swedish government, the Swedish Labour Organisation (LO), and the various government departments through text analysis, in order to answer the question of how the current discourse on youth position in the labor market. Because youth unemployment is not an isolated phenomena the analysis covers several policy areas, such as education policy, labor market regulation and housing policy. I use discourse theories drawn from Laclau and Mouffe to expose how language is used as an instrument of political power. I conclude that the current situation is a result of policy choices where the young have fallen behind due to lack of political organization. Their situation is not problematized to the required degree and is often explained on an individual level rather than on a structural level. .

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

NÀr etablering eller övergripande förÀndringar ska göras Àr det viktigt med bra förarbete för att fÄ bÀsta möjliga utgÄngspunkt nÀr dörrarna ska slÄs upp i den nya butiken. MÄnga nyöppnade butiker gÄr idag i konkurs bara nÄgra mÄnader efter att de etablerats. De flesta butiker som gÄr i konkurs Àr frÀmst enskilda firmor med fÄ anstÀllda. Det sker ocksÄ ett generationsskifte pÄ marknaden dÄ alla 40-talister gÄr i pension mellan 2005 ? 2015.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

Denna studies syfte Àr att se pÄ rörlighet pÄ arbetsmarknaden utifrÄn ett individperspektiv och hur vÀgledning kan vara till stöd pÄ individnivÄ. De frÄgestÀllningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vÀgledning och utbildning. UtifrÄn dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar Àr att vÀgledning kan pÄverka individers rörlighet pÄ arbetsmarknaden och att vÀgledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.

Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av mÀnniskor i vÄrt samhÀlle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att fÄ en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anstÀllning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemomrÄdet har vi studerat tidigare forskning kring vÄrt ÀmnesomrÄde som frÀmst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svÄrigheter gÀllande etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har Àven anvÀnt oss utav tidigare forskning som pÄvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begrÀnsningen till en eventuell anstÀllning. Studien utgÄr utifrÄn en kvalitativ metodik dÀr vi har intervjuat sex arbetsgivare.