En intervjustudie har genomförts pÄ en arbetsförmedling i Sverige, med fyrastycken arbetsförmedlare. Detta i avsikt att fÄ en inblick i deras syn pÄ högskolans expansion och kunna se hur de upplever anpassningenav den kvantitativa ökningen av utbildningar och examenstitlartill arbetsmarknaden. Jag har vidare undersökt hur arbetsförmedlare upplever det att bedöma nyutexaminerade studenter som har gÄtt nyare utbildningar som generella och/eller icke-yrkesrelaterade sÄdana. Med hjÀlp av detta har jag fÄtt en inblick i högskolans anpassning och informationsförmedling till arbetsmarknadssfÀren.Högskolan genomsyras idag av ett större utbildningsutbud Àn nÄgonsin. fristÄende kurser och utbildningsprogram erbjuder i högre grad examina inom generella och icke-yrkesrelaterade sÄdana.

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod Àr korpusundersökning dÀr de teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i lexikal etablering, sprÄkvÄrd, sprÄkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som anvÀnts Àr myndigheternas egna hemsidor. För att fÄ fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta pÄ frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna dÀr de har fÄtt svara pÄ hur myndigheten stÀller sig till pronomenet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Avsikten med denna uppsats Àr att beskriva hur svenska företag arbetar inför en etablering pÄ den saudiarabiska marknaden. Uppsatsen lÀgger fokus pÄ planeringsstadiet och behandlar dÀrför frÀmst marknadsanalysen, som genomförs i ett tidigt skede i expansionsprocessen. Uppsatsen Àmnar Àven beskriva de marknadsförhÄllanden som rÄder i landet samt klarlÀgga de specifika omrÄden som svenska företag mÄste undersöka extra noggrant i begynnelsestadiet av en etablering i Saudiarabien. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med personer pÄ företagen Midroc Europe (industriell konsultning), Max AB (hamburgerkedja) och organisationen ExportrÄdet. Samtliga respondenter har bidragit till att ge bÀttre förstÄelse för hur svenska företag utför en marknadsanalys inför etablering i Saudiarabien.

VÀrldsmarknaden för lÀkemedel vÀxer stadigt dÄ vÀrldens befolkning blir allt Àldre och allt fler mÀnniskor vÀrlden över har rÄd med lÀkemedel. Trots en ökande marknad minskar lÀkemedelsbranschens lönsamhet vilket delvis kan förklaras med minskad produktivitet i den kliniska forskningsfasen (dÄ lÀkemedlet testas pÄ mÀnniskor). Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt. Har detta nÄgot samband med lÀkemedelsföretagens strÀvan efter högre FoU-produktivitet? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som Àr av vikt vid val av land att etablera kliniska prövningar i, vilka affÀrsmodeller som anvÀnds vid etablering av kliniska prövningar i Indien och Kina samt vilken pÄverkan en etablering i dessa lÀnder har pÄ företagens FoU-produktivitet.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte Àr att analysera AssiDomÀns affÀrsstrategier för att sÀkra framtida massavedtillgÄng genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomÀn har goda förutsÀttningar för att lyckas sÀkra en framtida tillgÄng pÄ massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma Àr ett framtida samarbete med det statligt Àgda företaget LVM. För att lyckas Àr det av stor vikt att AssiDomÀn ser pÄ strategin i ett lÄngsiktig perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser pÄ yrken och den egna framtiden pÄ arbetsmarknaden. Den teoretiska utgÄngspunkten för att undersöka detta Àr BrownŽs teori om kulturella vÀrderingar och arbetsvÀrderingar som styr individer i deras karriÀrsval. Metoden som uppsatsen bygger pÄ Àr kvantitativ, enkÀter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever pÄ tvÄ olika skolor i stockholmsomrÄdet. I resultatet framgÄr att yrken med hög status Àr de yrken som traditionellt sÀtt har hög status och Àr vÀlkÀnda yrken internationellt. En slutstats som kan dras Àr att vid en begrÀnsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriÀrutvecklingen genom en samverkan mellan vÀrderingar och sociala faktorer.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje Är som gÄtt samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina krÀver att de svenska affÀrsmÀnnen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriÀrer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet Àr att ge en vetenskaplig genomgÄng för lÀsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hÀnsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstÄr vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkÀtundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjÀlp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder pÄ att de kulturella hindren Àr verkliga och pÄtagliga. En negligering av dessa Àr förknippat med allt frÄn konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nÀtverk har visat sig vara ett grundlÀggande krav för att ens fÄ möjligheten att försöka sig pÄ en etablering.

Uppsatsen grundar sig pÄ problematiken kring en ekonomisk rapsetablering. Information och data har samlats in frÄn tidigare fÀltförsök och applicerats pÄ tre fiktiva fallgÄrdar för att undersöka utfallet enligt tre olika bearbetnings- och sÄddtekniker. Genom aktivt samtal med forskare och agronomer i Sverige har uppsatsen sammanstÀllt vÀrdefull information som belyser olika scenarion och utfall kring höstrapsodling. Tidigare forskning har riktad starkt fokus pÄ ekonomin inom fÀltnivÄ genom bidragskalkylering. Denna uppsats har dÀremot Àven rÀknat pÄ investeringar och hur dessa pÄverkar totala maskinkostnaden för lantbrukaren.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

The paper aims to examine how well a small group unaccompanied children have established themselves in Swedish society. In order to determine how well they have established the empirical material which is primarily based on quantitative data has been measured with a theoretical model developed by the theorists Nancy Fraser and Alistair Ager and Alison Strang. Based on the theoretical framework the unaccompanied children establishments have been measured in example income, education, debts with Kronofogdemyndigheten and social network. It was found that the unaccompanied children had not achieved the establishment in the society that was expected from the theoretical framework. Their results were also generally below the national average for young adults in Sweden who are the same age.

Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.

Flexibilitet Àr ett ledord pÄ svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten Äterfinns i anstÀllningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanstÀllningar Àr nÄgot som allt fler organisationer anvÀnder sig av för att skapa flexibilitet och tillsÀtta vakanta tjÀnster. Att arbeta som bemanningsföretagsanstÀlld innebÀr att den anstÀllde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte Àr att undersöka erfarenheterna av att vara anstÀlld av bemanningsföretag. Till syftet hör Àven studiens frÄgestÀllningar: 1.