Denna uppsats belyser att det inte Àr alldeles enkelt alla gÄnger att komma in pÄ arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat Ätta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gÄ frÄn utbildning till arbetsmarknaden inom det omrÄde de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poÀng. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna anvÀnder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning Àr att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnÀtverk, Älder och arbetslivserfarenhet.

VÄrt examensarbete syftar till Att se Vilka satsningar Regeringen gör för Att FÄ arbetssökanden tillbaka in pÄ arbetsmarknaden. I vÄr fallstudie vill vi se Vilka mÄl VÄr utvalda Arbetsförmedling har, Vilka medel Regeringen tilldelar Arbetsförmedlingen, samt Vilka effekterna blir. Detta bindemedel vi Samman med Ett arbetsmarknadspolitiskt program, jobb-och utvecklingsgarantin..

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör fÄ kÀnnedom om vilka krav som kommer att stÀllas pÄ dem efter avslutade studier. De bör Àven fÄ kÀnnedom om Bolognaprocessens inverkan pÄ utbildningsstrukturen och om det kommer att förÀndra arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats Àr att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan pÄ Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger pÄ sekundÀrdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha nÄgon större inverkan pÄ arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs. Arbetsmarknaden i VÀsterÄs Àr ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott pÄ ekonomer. Erfarenhet Àr det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a dÄ en tillgÄng förflyttas frÄn Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker dÄ uttagsbeskattning blir aktuellt Àr att den tillgÄng som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett vÀrde motsvarande marknadsvÀrdet och företaget beskattas för övervÀrdet. Efter Sveriges intrÀde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterÀtten pÄverkats i stor utstrÀckning av EG-rÀtten och de svenska skattereglerna mÄste bl. a. vara förenliga med bestÀmmelserna i det grundlÀggande EG-fördraget, dÀribland etableringsrÀtten.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med den hÀr studien Àr att presentera möjliga orsaker till varför startstödet inte resulterat i en ökning av antalet nyetablerade unga jordbrukare. Trenden inom jordbrukssektorn Àr att antalet jordbruksföretag och företagare blir fÀrre och medelÄldern bland de verk-samma jordbrukarna blir högre. Mot bakgrund av detta finns det inom landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013 en ekonomisk stödÄtgÀrd till just unga jordbruksföretagare som vÀljer att nyetablera. Anledningen till att man valt en ekonomisk ÄtgÀrd Àr för att brist pÄ kapital ses som en av de största svÄrigheterna för nyetablerade unga jordbrukare. UtvÀrderingarna av stödet har dock visat pÄ att ÄtgÀrden haft en begrÀnsad effekt, de som etablerat och utnyttjat startstödet, skulle ha etablerat Àven utan.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utstrÀckning före detta studenter frÄn Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjÀlp av en enkÀt har vi intervjuat 149 personer tvÄ respektive fem Är efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfÀllen, och vi har Àven kunnat anvÀnda resultaten av dessa i vÄr analys. Vi har undersökt mÄnga olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gÄtt, hur gamla de Àr, och i fall de studerat nÄgot annat utöver journalistik. Vi har ocksÄ stÀllt frÄgor om vilka kompetenser respondenterna sjÀlva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehÄllit mer eller mindre undervisning inom dessa omrÄden. Vi har Àven studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik nÀrliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av mĂ€nnens lön. Denna skillnad beror till viss del pĂ„ diskriminering och kan förklaras med hjĂ€lp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag pĂ„ hur detta problem ska lösas. De förslag som nĂ€mns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring.FrĂ„gestĂ€llningen bakom denna uppsats Ă€r vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och förĂ€ldraförsĂ€kringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och mĂ€n. GĂ„r Ă„sikterna isĂ€r eller Ă„t samma hĂ„ll?Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har nĂ„got skiljda Ă„sikter om vad som Ă€r det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen pĂ„ arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas.

Vindkraften stĂ„r inför en omfattande utbyggnad de nĂ€rmaste Ă„ren och dess visuella pĂ„verkan i landskapet kommer att bli pĂ„taglig. Ämnet Ă€r intressant att ta upp eftersom landskapets utformning Ă€r landskapsarkitekters arbetsomrĂ„de. Uppsatsen undersöker de förutsĂ€ttningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. HĂ€r studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har ocksĂ„ berörts utifrĂ„n tvĂ„ platsspecifika studier..

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.