Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mÄngfalden pÄ svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebÀra en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrÄn sin kultur grundat pÄ stereotypa förestÀllningar vilket kan hindra deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och Àven integration i det svenska samhÀllet. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsÀttningar och hinder de haft pÄ arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen Àr av en kvalitativ ansats som grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som Àr aktiva pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med undersökningen Àr att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har anvÀnts och arbetsförmedlare runt om i lÀnet har intervjuats. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar pÄ att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rÀdsla och okunskap hos arbetsgivare. SprÄket ansÄgs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in pÄ arbetsmarknaden.

En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition Àr högst 35 Är ? vad gÀller utsikterna pÄ arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadslÀget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger pÄ utredningar och statistik som gÀller yngre akademikers etablering pÄ arbetsmarknaden, i vilken utstrÀckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan mÀn/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frÄgor om dimensionering av den högre utbildningen tas ocksÄ upp.

Kundmedvetenhet och företagens innovationer inom skomodet ökar kraftigt vilket bidrar till att fler företag vÄgar ta steget ut pÄ en mer frÀmmande marknad. FörutsÀttningarna för att lyckas internationellt beror mycket pÄ marknadskunskap av de marknader som företaget vill expandera till. Att vara experter pÄ skor rÀcker inte Ànda fram. En marknadsundersökning dÀr en identifiering och eliminering av de sÀmre marknaderna Àr vÀsentligt för en lyckad expansion internationellt. Eftersom den Europeiska marknaden vÀxer sig allt större samtidigt som företagets engagemang för expandering i vÀrlden ökar finns idag en starkare vilja att expandera lÀngre frÄn sin hemmamarknad.

Problem: FörutsĂ€ttningarna pĂ„ de central- och östeuropeiska marknaderna skiljer sig frĂ„n de vĂ€steuropeiska, vilket innebĂ€r att dessa marknader Ă€r svĂ„ra att angripa. För att möjliggöra ett grĂ€nsöverskridande samarbete mellan dessa regioner, mĂ„ste företaget inte enbart förstĂ„ skillnader, utan Ă€ven identifiera vilken pĂ„verkan dessa kommer att ha pĂ„ utvecklingsmöjligheterna. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera de motiv ett företag kan ha vid en etablering i Central- och Östeuropa samt att skapa en djupare förstĂ„else för de problem samt svĂ„righeter som kan uppstĂ„ under denna process. Metod: MetodmĂ€ssigt Ă€r uppsatsen av abduktiv karaktĂ€r dĂ„ vĂ„rt syfte Ă€r att jĂ€mföra företagets internationalisering med relevanta existerande teorier. Insamling av material har skett genom studier av litteratur och forskning pĂ„ omrĂ„det samt kvalitativa intervjuer med personer i ledande positioner inom fallföretaget.

Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsÀttning, nÀtverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram pÄ en begrÀnsad geografisk yta och bestÄr idag ca 7 500 företag. MjÀrdevi Science Park Àr en av de snabbast vÀxande teknikparkerna i vÀrlden, varför vi anser att en jÀmförelse av de bÄda arbetsmarknaderna Àr intressant. Syftet Àr att med utgÄngspunkt frÄn de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jÀmförelse med arbetsmarknaden i MjÀrdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det Àr som gör en teknikpark ekonomiskt framgÄngsrik.

Uppsatsen undersöker situationen pÄ arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivares vilja att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar sÀrskilt med att fÄ ut funktionsnedsatta pÄ arbetsmarknaden har det gÄtt att fÄ en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör lÀnken mellan personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta bÄda perspektiven. Undersökningen strÀvar ocksÄ att ta reda pÄ vilka metoder förmedlarna anvÀnder för att pÄverka arbetsgivares anstÀllningsbenÀgenhet och funktionsnedsattas anstÀllningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar Àr en del av en allmÀn kunskap om funktionsnedsatta anvÀndes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger ocksÄ en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, frÄn att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förÀndra mÀnniskors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsÀttning, sÀrkskilt de med dolda funktionsnedsÀttningar som ocksÄ har nedsatt arbetsförmÄga, har en svÄrare situation pÄ arbetsmarknaden Àn andra mÀnniskor.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de tvÄ utbyggnaderna 2008-2009 pÄverkade arbetsmarknaden i form av sysselsÀttning, arbetslöshet, lÄngtidsarbetslöshet och sysselsÀttning i Äldersgruppen 55-64 Är. Med utgÄngspunkt frÄn en tillÀmpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, sÄ görs en difference-in-differences analys av reformens tre första Är i jÀmförelse med tre Är innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt pÄ arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder pÄ att effekten blir en minskad aktivitet pÄ arbetsmarknaden..

Inför höstterminen 2007 förÀndrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid UmeÄ universitet, men nÄgon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvÀrderas utfallet av lÀrosÀtets nya kandidat- och magisterprogram utifrÄn alumnernas etablering pÄ arbetsmarknaden samt vÀrdering av utbildningarnas fÀrdighetstrÀnande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkÀt, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka Ätta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar pÄ utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens pÄ den regionala arbetsmarknaden.

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Under de senaste Ärtionden har Ryssland genomgÄtt en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar mÄnga utlÀndska investerare. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess pÄ den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat pÄverka bankernas etablering i Ryssland.UtifrÄn en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att dÀrefter fÄ svar pÄ syftets frÄgor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med tvÄ respondenter: en frÄn ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en frÄn Swedbank.Uppsatsens slutsatser pÄvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den frÀmsta faktorn som underlÀttat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

VÄr allt mer globaliserade vÀrld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlÀgsna omrÄden. Ett av dessa svenska företag som nu stÄr inför sin första utlandsexpansion Àr den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land lÄngt ifrÄn Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstÄnd utan Àven kulturellt avstÄnd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att pÄverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar mÄste genomföras för en framgÄngsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rÄdande förhÄllandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller mÄste göra pÄ grund av de kulturella skillnaderna de möter.