En av de största förÀndringarna som har skett i det moderna Sverige Àr att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar pÄ att invandrarnas position pÄ arbetsmarknaden har försÀmrats under Ären och prognoser visar pÄ att nedÄtkurvan lÀr fortsÀtta. DÀrför har nÄgot som kallas för instegsjobb införts för att förbÀttra positionen pÄ arbetsmarknaden för grupper som stÄr utanför. Enligt arbetsförmedlingen Àr antalet deltagare inom instegsjobb lÀgre Àn vad som förvÀntades. Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har nÀr det gÀller att fÄ ut de nyanlÀnda i arbetsmarknaden. Vi vill ocksÄ veta hur processen ser ut frÄn den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nĂ„ nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i Ă€r Estland. Den geografiska nĂ€rheten och starka tron pĂ„ tillvĂ€xt av landets ekonomi Ă€r nĂ„gra faktorer som gör detta omrĂ„de intressant för svensk handel. Hur kan dĂ„ en internationaliseringsprocess gĂ„ till nĂ€r ett svenskt företag etablerar sig pĂ„ den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? Syfte: Syftet Ă€r att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering pĂ„ den estniska marknaden.

Denna studie bygger pÄ sju invandrarungdomars förestÀllningar om möjligheter och svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien stÄr sÀrskilt ungdomarnas berÀttelser om de vÀgval de gjort, som de stÄr inför och som de skulle vilja göra, nÀr det gÀller att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpÄ dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som anvÀnts för att tolka och analysera ungdomarnas berÀttelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundÀra karaktÀristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de kÀnner sig motarbetade och förbisedda pÄ arbetsmarknaden.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.

Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom PrimÀrvÄrden i ett svenskt landsting. Vidare Àmnar vi diskutera om och i sÄdana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin Àr hÀmtad frÄn intervjuer med fyra personer med olika befattning inom PrimÀrvÄrden i Region SkÄne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju Är och kan nu sÀgas vara etablerat inom PrimÀrvÄrden, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del pÄverkats av det sÀtt PrimÀrvÄrden hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgÄngsfaktorer..

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

Uppsatsenutgör en utvĂ€rdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd/insatsbenĂ€mnt Personlig Utvecklings TjĂ€nst (PUT- tjĂ€nst, PUT) som riktas tilllĂ„ngtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.ÅtgĂ€rden/insatsen innebĂ€r att ett visst antal individer erhĂ„llervisstidsanstĂ€llning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fĂ„arbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien Ă€r attfördjupa förstĂ„elsen för hur nĂ„gra av de som haft PUT- anstĂ€llning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anstĂ€llningens pĂ„verkan pĂ„ livssituationenavseende ekonomi, sociala nĂ€tverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet pĂ„ PUT- arbetsplatserna stĂ€lls i centrum. SĂ„lunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation betrĂ€ffande övergĂ„ngen frĂ„nsocialbidragstagande och lĂ„ngtidsarbetslöshet till visstidsanstĂ€llning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker ocksĂ„ huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nĂ€tverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anstĂ€llningen.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Blockader anvÀnds för att tvinga fram kollektivavtal med smÄföretag, Àven om arbetstagarna pÄ företaget varken Àr intresserade av det eller Àr med i facket. Huvudregeln Äterfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare Àger rÀtt att vidta fackliga stridsÄtgÀrder, om annat ej följer av lag eller avtal?. HÀr intar smÄföretag ingen sÀrstÀllning gentemot större företag. Traditionen Àr stark nÀr det gÀller parternas möjlighet att sjÀlva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsÄtgÀrder pÄ arbetsmarknaden.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.