ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

PÄ grund av ojÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn pÄ den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat pÄ skillnader i mÀngd socialt kapital. Syftet Àr att undersöka om det existerar ett samband mellan nÀtverksstorlek, kontaktintensitet i nÀtverkslÀnkar samt andelen kontakter som Àr mÀn och socioekonomisk position. Syftet Àr Àven att undersöka om sambandet skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn. Studiens hypoteser bygger pÄ teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga lÀnkar. Studiens material bestÄr av kvantitativa data hÀmtat frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010.

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Asien har en enorm tillvÀxttakt som under senare Är har lockat mÄnga utlÀndska investerare och företag. Kina Àr ett av de lÀnder i Asien som har haft starkast tillvÀxt och har Àven den överlÀgset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingslÀnder i tillvÀxtstadiet, har Àr den brist pÄ infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utlÀndska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskrÀcker fortfarande vissa utlÀndska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att studera vilka faktorer som pÄverkat lönsamheten för de svenska företagen pÄ den kinesiska marknaden.UtifrÄn en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform pÄverkat lönsamheten.Resultaten frÄn undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helÀgt dotterbolag trots att joint ventures haft en nÄgot bÀttre lönsamhet.

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte Àr att undersöka ungdomars förestÀllningar av etableringsprocessen.SamhÀllet Àr en stÀndig förÀnderligt och sÄ Àven förutsÀttningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan Ären 1989 och 1997 visar att etableringsÄldern stigit frÄn 21 till 27 Är under denna period, och att den idag fortfarande ligger pÄ den nivÄn. En orsak till den stigande etableringsÄldern Àr förÀndrade utbildningskrav som Àr en del av den sysselsÀttningspolitik som EU arbetar med mÄl att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsÄldern Àr att arbetsmarknaden har förÀndrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess gÄr det att identifiera ett behov avresursstöd frÄn moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det Àr svÄrt att finna svarpÄ vilka resurser som avses med detta stöd med hjÀlp av den forskning som finns inom deberörda omrÄdena. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka resurser som moderbolagetstöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företagetS.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

Syftet med denna studie Àr att se hur individer som har kvoterats in i ett företag upplever sin situation. OjÀmlikheter mellan könen pÄ arbetsmarknaden existerar Àn idag. Kvotering Àr ett verktyg som diskuteras och har blivit en konsekvens av ojÀmlikheten mellan könen pÄ arbetsmarknaden. VÄr undersökning Àr kvalitativ dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer som vÄr huvudmetod. De teorier vi har valt att ha som utgÄngspunkter Àr Erving Goffmans teorier om Jaget och maskerna samt Stigma.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr ?supported employment?. Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr "supported employment". Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion. MÄlgruppen för projektet Àr invandrare frÄn utomnordiska lÀnder som har sÀmre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta personer, fyra deltagare och fyra handlÀggare och den metod som jag anvÀnt mig av Àr kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till Àr, att deltagarna Àr vÀldigt nöjda med sina handlÀggare och kÀnner att det finns nÄgon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna Àr eniga om att den sökandes namn Àr det som stÀller till nÀr man söker arbete och att det Àven finns de med sprÄk- och skrivsvÄrigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjÀlp. Enligt bÄde förmedlare och deltagare betyder stödet de fÄr i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att fÄ kontakter och bÀttre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden..