Rapportens syfte har varit att underlÀtta för svenska planglasföretag att etablera pÄ den norskamarknaden. Rapporten har dels besvarat hur den norska marknaden ser ut för planglas ochdels vilka aspekter som bör tas hÀnsyn till vid etablering pÄ den norska marknaden. De identifierade aktörerna pÄ den norska marknaden för planglas Àr 128 glasmÀstare, 42 fasadentreprenörer och 13 planglasföretag. Aktörerna Àr lokaliserade i kluster kring storastÀder. Marknadens storlek har berÀknats till cirka 1 151 miljoner norska kronor.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Syftet med denna rapport Àr att söka att förstÄ varför vissa mÀnniskor söker sig till kriminella nÀtverk, vilka arbetsproblem som skapas hos polisen i Kramfors pÄ grund av Fucked for lifes (FFL) etablering i staden och pÄ vilket sÀtt man ska arbeta för att lösa dem. FFL hÄller pÄ att etablera sig i Kramfors, det resulterar i att det uppstÄr resursbrist för polisen dÄ antalet medlemmar som besöker staden kan variera stort och antalet polispatruller i tjÀnst Àr för fÄ om en allvarlig situation skulle uppstÄ. GÀllande just FFL finns ett svÄrhanterligt problem för polisen, det Àr att det uppkommit en lokal svans av anhÀngare till FFL. Denna rapport belyser hur FFL Àr uppbyggd och vilken typ av kriminalitet de sysslar med, vad de har för förhÄllningssÀtt till polisen samt hur andra poliser, specialiserade pÄ denna typ av kriminalitet, ser pÄ detta problem. Rapporten bygger pÄ aktuell litteratur samt intervjuer med poliser.

Ambitionen med denna uppsats Àr att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhÀllet för personer med funktionsnedsÀttningar. Forskning visar att det Àr viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag Àr den grupp som har det svÄrast att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syfte Àr sÄledes att öka förstÄelsen för funktionshindrades situation pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrÀvan.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en flerfallsstudie analysera och utvÀrdera faktorer som kan pÄverka svenska företags internationaliseringsprocess i Ryssland, detta för att identifiera vilka faktorer som leder till framgÄng vid en etablering och dÀrmed kan benÀmnas framgÄngsfaktorer.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för en framgÄngsrik etablering av ett svenskt företag i Ryssland?Metod: Författarna har i uppsatsen anvÀnt sig av en deduktiv metod, dÀr de utgÄtt ifrÄn teorier och tidigare forskning som legat till grund för den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen som format empirin. Denna data har i sin tur kvantifierats genom en korrelationsanalys samt Chi-2 test för att pÄvisa möjliga framgÄngsfaktorer.Slutsatser: Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt, företagets storlek, nÀtverk och kunskap haft tydligast pÄverkan pÄ de studerade svenska företagens internationalisering och framgÄng i Ryssland. Dessa framgÄngsfaktorer tycks Àven likna de faktorer som generellt framtrÀder i tidigare forskning. Dock framstÄr möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden.

Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. ÖvergĂ„ngsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergĂ„ngen till marknadsekonomi, vilket Ă€ven var fallet för Slovenien. ÖvergĂ„ngsfasen i Slovenien prĂ€glades av uppsĂ€gningar pĂ„ grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gĂ€llande uppsĂ€gningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, bĂ„de i samband med och efter övergĂ„ngsfasen, har Slovenien lyckats fĂ„ ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan sjĂ€lvstĂ€ndigheten har utvecklingen pĂ„ arbetsmarknaden bland annat kĂ€nnetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, vĂ€xande servicesektor samt större flexibilitet.

Bakgrund: De senaste 60 Ären har karaktÀriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillÄter fri rörlighet av varor, tjÀnster och arbetskraft vilket har bidragit till att bÄde stora och smÄ företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet pÄ marknader som Àr tydligt skilda frÄn den egna till bÄde avstÄnd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hÀnsyn till som uppstÄr vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare Àmnar studien Àven undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hÀnsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrÄn denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nÀtverk vid affÀrsuppgörelser. Den primÀra anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skÀl och inte de eventuella affÀrsmöjligheterna som finns..

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Vi har i vÄrt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlÀtta för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svÄrigheter att fÄ sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrÄn ett helhetsperspektiv pÄ deras situationer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds inom projektet, jÀmfört med i kommunala arbetsmarknadsÄtgÀrder för ungdomar.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en flerfallsstudie analysera och utvÀrdera faktorer som kan pÄverka svenska företags internationaliseringsprocess i Ryssland, detta för att identifiera vilka faktorer som leder till framgÄng vid en etablering och dÀrmed kan benÀmnas framgÄngsfaktorer.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för en framgÄngsrik etablering av ett svenskt företag i Ryssland?Metod: Författarna har i uppsatsen anvÀnt sig av en deduktiv metod, dÀr de utgÄtt ifrÄn teorier och tidigare forskning som legat till grund för den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen som format empirin. Denna data har i sin tur kvantifierats genom en korrelationsanalys samt Chi-2 test för att pÄvisa möjliga framgÄngsfaktorer.Slutsatser: Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt, företagets storlek, nÀtverk och kunskap haft tydligast pÄverkan pÄ de studerade svenska företagens internationalisering och framgÄng i Ryssland. Dessa framgÄngsfaktorer tycks Àven likna de faktorer som generellt framtrÀder i tidigare forskning. Dock framstÄr möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som Àr ett nÀrliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker Àven hur begreppet utanförskapÀr relaterat till arbetslöshet och fas 3, som Àr ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa mÀnniskor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvÀrda medborgaren.Forskningsmetoden som anvÀnds Àr kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap Àr en metafor för arbetslös; attvara utanför Àr att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebÀr att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förĂ€ndrats frĂ„n ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat Ă„tskilliga nya aktörer och antalet apotek pĂ„ marknaden har vĂ€xt stadigt. VĂ„gen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillvĂ€xt, vilket resulterat i att mĂ„nga apotek upplevt svĂ„righeter att nĂ„ lönsamhet. Med utgĂ„ngspunkt i det turbulenta marknadslĂ€get Ă€r studiens syfte att undersöka utifrĂ„n vilka villkor som apotek kan etableras pĂ„ den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som Ă€mnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgĂ„ng.