Ungdomars väg in på arbetsmarknaden
En uppsats om unga människors upplevelse och förhållningssätt till etableringsprocessen
I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte är att undersöka ungdomars föreställningar av etableringsprocessen.Samhället är en ständig föränderligt och så även förutsättningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan åren 1989 och 1997 visar att etableringsåldern stigit från 21 till 27 år under denna period, och att den idag fortfarande ligger på den nivån. En orsak till den stigande etableringsåldern är förändrade utbildningskrav som är en del av den sysselsättningspolitik som EU arbetar med mål att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsåldern är att arbetsmarknaden har förändrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem. Gamla arbetsformer försvinner för att ersättas med mer moderna flexibla former och tekniken tar över fler och fler jobb. Enligt statistiken har nästan hälften av de unga i Sverige under 24 år tidsbegränsade anställningar. Vardagen för vissa ungdomar är arbete som innebär osäkra anställningsavtalen, följderna blir att de inte kan försörja sig, känner inte trygghet och kan inte etablera sig i samhället. Orsakerna är bland annat strukturella, krav på rätt utbildning och arbetslivserfarenhet. Etableringen för unga människor blir en fortsatt utdragen process. Svårigheterna är att hitta ett arbete som är mer regelbundet. Ungdomars ekonomiska otrygghet innebär att chanserna att få starta igång vuxenlivet t.ex. genom att flytta hemifrån är inte möjlig. Det finns dock fler viktiga faktorer som är avgörande till om man väljer att kliva över den osynliga linjen till att bli vuxen.I frågeställningarna som jag har använt handlar om hur upplever ungdomarna samhällets och myndigheternas förväntningar på deras etableringsprocess samt hur ser ungdomarnas egna förväntningar på självförverkligande etableringsprocessen av självförverkligande och slutligen vilken betydelse har den egna familjen, utbildning, kamrater och de lokala villkoren för arbete på orten för ungdomarnas etableringsprocess? Till min hjälp har jag valt att använda Giddens struktureringsteori, Waaras idealtyper samt Walther yoyo-övergångar. Genom dessa ska min hermeneutiska förståelse kring dagens etableringsprocess förändra, varför väljer då ungdomar allt längre tid till att etablera sig in i arbets- och vuxenlivet.I analysen försöker jag hålla mig reflexiv, genom att göra ungdomarna medveten om deras förståelse för att integreras in i samhället. Genom att i materialet inte lägga in allt för mycket av den egna förförståelsen. I resultatet kan utläsas att de försöker hitta sin identitet i samhället, något som inte alltid är så enkelt. En del av de äldre ungdomarna anser att de är vuxna, främst eftersom de skaffat familj, boende och arbete. Andra ungdomar upplever sig inte som vuxna, utan något mitt emellan. Dessa ungdomar bor fortfarande hemma och nästa steg är att flytt till eget boende. Det kan se olika ut beroende var i etableringsprocessen de befinner sig i. En viktig faktor enligt ungdomarna är också hur andra ser på dem, som ungdom eller vuxen. Slutsatser handlar om att det är viktigt att ungdomarna etablerar sig på arbetsmarknaden, både för den egna identiteten, men också att känna sig och blir behandlad som vuxen. Arbetets betydelse är en central faktor för nästa steg in i etableringen, att flytta till eget boende anser ungdomarna som vuxet. Men de individuella förväntningar som läggs på ungdomarna innebär en ambivalent tillvaro, och är en orsak till fördröjningen till att etableringen in i samhället blir en allt mer utdragen tid för dessa ungdomar.