Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. FrĂ„gestĂ€llningen i vĂ„rt fall Ă€r hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap nĂ€r de ska trĂ€da in pĂ„ nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trĂ€tt in pĂ„ nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har anvĂ€nt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll nĂ€r det gĂ€ller etableringsbeslut. Av de studerade företagen lĂ€ggs störst fokus pĂ„ Wasabröd AB dĂ„ ett av del syftet Ă€r att presentera förslag pĂ„ strategier vid eventuell etablering pĂ„ en ny marknad för Wasa knĂ€ckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat nĂ€rmare pĂ„ förutsĂ€ttningar för en Wasa etablering Ă€r den chilenska marknaden.Uppsatsens syfte Ă€r att utforska och utvĂ€rdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap.

Med hjÀlp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har Àven undersökt rÄdgivarnas syn pÄ internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gÄ till. Med rÄdgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, ExportrÄdet och SouthPartner konsultföretag..

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förÀndra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrÄgan pÄ inhyrd personal har vÀxt och bemanningsbranschen har sÄledes blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar pÄ ett bemanningsföretag, ambulerande tjÀnstemÀn, Àr en del i ett trepartsförhÄllande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen Àr att undersöka ambulerande tjÀnstemÀns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för kÀnslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjÀnstemÀnnen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjÀnstemÀn samt en gruppintervju med tre chefer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ invandrarkvinnors motiv för att vÀlja VÄrd- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att sprÄkkunskaper, utbildningsnivÄ och diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr betydelsefulla faktorer nÀr det gÀller invandrarnas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning nÀr det gÀller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration frÄn Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvÄrdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av VÄrd- och omsorgsutbildningen. I den hÀr uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar VÄrd- och omsorgsutbildningen pÄ Komvux.

I denna kvalitativa uppsats undersöks hur arbetsförmedlingen hanterar situationen dÄ en ny ÄtgÀrd, i detta fall friÄret, ska implementeras i organisationen. UtgÄngspunkten ligger i ett strukturfunktionalistiskt samhÀllsperspektiv dÄ vi vÀljer att se arbetsförmedlingen och friÄret som funktioner i samhÀllet. Fokus i uppsatsen Àr att se hur ÄtgÀrden friÄret pÄverkade arbetet inom arbetsförmedlingen. Det tas Àven upp vad arbetsförmedlingen Àr för en organisation och vad arbetsförmedlingen respektive friÄret fyller för funktion i samhÀllet. FriÄret anses behövas dÄ arbetsmarknaden och arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ individen och samhÀllet.

Uppsatsen utforskar hur psykologiÀmnet etablerades i Lund. Detta undersöks genom en analys av Lunds förste psykologiprofessor Axel Herrlins diskursiva strid med bland andra spiritisterna under 1900-talets första Är..

Detta examensarbete handlar om övergÄngsprocessen frÄn studier till arbetsliv för studie- och yrkesvÀgledare. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvÀgledares övergÄngsprocess frÄn studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnÄ vÄrt syfte och för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvÀgledare och sistaÄrsstudenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. Den tidigare forskning inom Àmnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergÄngsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna krÀver.

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

Under vĂ„ren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier sĂ„som fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att mĂ„nga ungdomar i kommunen upplevde det som svĂ„rt att fĂ„ ett arbete om de saknade sociala kontakter i nĂ€ringslivet. Denna problematik stĂ„r som grund för den uppsats du nu hĂ„ller i dina hĂ€nder. Uppsatsen Ă€r av utredande karaktĂ€r och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvĂ€gledning i vid bemĂ€rkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvĂ€gledning pĂ„ ett lĂ„ngsiktigt och individanpassat sĂ€tt för att ge elever möjlighet att göra vĂ€l underbyggda val i framtiden. ÄndĂ„ visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvĂ€gledning i grundskolan mĂ„nga gĂ„nger Ă€r bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i SkĂ„ne arbetar i nulĂ€get för att implementera studie- och yrkesvĂ€gledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska fĂ„ verktyg för framtida val men Ă€ven att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvĂ€gledning som ett gemensamt ansvar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod dĂ€r intervjuer gjordes med fem lĂ€rare och en studie- och yrkesvĂ€gledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förvÀntningar pÄ ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan pÄverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag pÄ den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning med de anstÀllda. En av Clas Ohlsons mÄlsÀttningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssÀttet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stÀmmer överrens med de förvÀntningar som finns pÄ ledarskap i den nya kulturen. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna pÄverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit mÄnga svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som Àr utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlÀgga produktionen i ett land med lÀgre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebÀr ett möte med en ny kultur och nya förutsÀttningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det dÀrför en hel del de behöver ta stÀllning till.

Kina har det senaste decenniet haft en enastÄende ekonomisk tillvÀxt samtidigt som landet har en enorm marknadspotential för mÄnga svenska företag. Detta har medfört att mÄnga svenska företag har valt att flytta hela eller delar av sin verksamhet till Kina. Att etablera sig pÄ en utlÀndskmarknad dÀr kulturen, lagar, sprÄk och allt annat man stöter pÄ Àr nytt kan innebÀra en stor risk och utmaning för företaget. Syftet med vÄr uppsats var dÀrför att analysera och redogöra för de problem som smÄ och medelstora företag stöter pÄ vid etableringar i Kina samt vilken roll en agent kan spela för att hjÀlpa dessa företag vid deras etablering. VÄr undersökningsmetod bestod av fem djupintervjuer med tre agenter och tvÄ företag samt en email-enkÀt som vi skickade till ett 60-tal smÄ och medelstora företag dÀr vi fick svar frÄn 15 företag.