Arbetslivet och frÄnvaron av arbete Àr en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pÄgÄr stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden och individen mÄste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan pÄ en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan pÄ dess identitetsskapande. NÀsta bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper pÄ arbetsmarknaden.

Den hÀr uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för intrÀde pÄ arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att fÄ fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen har varit: Vad innebÀr etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har frÀmjat respektive motverkat deras möjlighet att fÄ arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande?.

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel stÀlls nya krav pÄ fackföreningarnas tjÀnster. FrÄn att under en lÄng tidsperiod ha kunnat vila pÄ den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna mÄste anta en ny roll och nya strategier för att överleva pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fackföreningar inom tjÀnstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll pÄ arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har anvÀnts har bestÄtt av handlingsprogram och videor frÄn TjÀnstemÀnnens Centralorganisation och dess tvÄ största medlemsförbund Unionen och Vision. PÄ materialet har vi utfört en diskursanalys dÀr Foucaults diskursbegrepp har stÄtt som teori.

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Under första halvan av 1990-talet pÄgick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra vÀrldskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar frÄn konfliktomrÄdet. I skenet av dagens flyktingströmmar frÄn konfliktdrabbade omrÄden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat intrÀde pÄ arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta Àr syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande pÄ arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. OmrÄdet för studien Àr begrÀnsat till GÀvle kommun.

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Syftet med den hÀr studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet pÄ arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivÄ och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna sÄg pÄ inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berÀttade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlÄsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin Àr insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.

Allt fler individer vĂ€ljer idag att utbilda sig pĂ„ högskole- och universitetsnivĂ„. Utbildningspolitikens mĂ„l Ă€r att öka inflödet av studenter i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed har stora satsningar gjorts pĂ„ utbildning. År 2014 har Sverige en budget pĂ„ 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men Ă€ndĂ„ gĂ„r det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gĂ„ng har det vĂ€xt fram ett intresse att studera vad som hĂ€nder pĂ„ arbetsmarknaden nĂ€r allt fler individer vĂ€ljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen gĂ€llande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse pĂ„ arbetsmarknaden idag.

VÀrldens största möbelkedja ? det svenska företaget Ikea - öppnade ett varuhus i Haparanda november 2006. Kunder frÄn Sverige, Norge, Finland och Ryssland förvÀntades vara stora kunder och Haparanda skulle dÀrmed bli en metropol inom handeln. Ikeas etablering och dÀrtill följande kringverksamheter medförde att antalet arbetstillfÀllen i kommunen berÀknades öka med cirka 1000 till 1500 nya tjÀnster. För att möta den förvÀntade efterfrÄgan av arbetskraft satsade LÀnsarbetsnÀmnden sÀrskilda medel för att utbilda arbetssökande till den expanderande handels- och servicesektorn pÄ den lokala arbetsmarknaden.

Vid sidan av de stora möjligheter tillvÀxtlandet Kina ger upphov till för utlÀndska aktörer, tillkommer Àven sÀrskilda svÄrigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien Àr att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frÄgan som uppsatsen Àmnar besvara Àr sÄledes vilka aspekter som utgör sÀrskilda svÄrigheter för dessa företag pÄ Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och Àr av explorativ karaktÀr, dÀr intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering pÄ den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affÀrsmÀssiga karaktÀrsdrag som utgör svÄrigheter för svenska smÄ och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras Àr att bristande marknadsspecifik kunskap, begrÀnsad kapacitet och oetablerade relationer Àr sÀrskilda svÄrigheter som svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin stÀlls inför vid etablering i Kina..

Nyckelord: hĂ€lsofrĂ€mjande, hĂ€lsoutvecklare, folkhĂ€lsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?SĂ„ mycket mer Ă€n bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhĂ€lsovetenskapliga arbetsfĂ€ltet Ă€r en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhĂ€lsovetarnas villkor pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r fĂ„ och merparten av dessa Ă€r av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan Ă„ren 2004-2007 upplevde sin 3-Ă„riga utbildning pĂ„ HĂ€lsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av bemötandet av det hĂ€lsofrĂ€mjande perspektivet pĂ„ arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrĂ„gan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n HĂ€lsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och dĂ€refter genomfördes en innehĂ„llsanalys dĂ€r teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvĂ„rar möjligheten att professionalisera sig pĂ„ arbetsmarknaden dĂ€r det finns en del legitimitetssvĂ„righeter.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrÄgorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gÀller innebörd pÄ arbetsmarknaden, men ocksÄ hosfolk i allmÀnhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra mÀnniskors omdömen om yrket pÄverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjÀlp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.

Tidigare forskning indikerar att deltidsarbeten har sÀmre arbetsegenskaper jÀmfört med heltidsarbeten bÄde i Sverige och internationellt. Deltidsarbeten har i tidigare studier ofta klassificeras som ?dÄliga? jobb. Med detta menas att arbetsegenskaperna skiljer sig ifrÄn den standard som gÀller för heltidsanstÀllda dÄ deltidsjobben kÀnnetecknas av lÄg kompensation, lÄg anstÀllningstrygghet, fÄ förmÄner, att arbetet Àr lÄg kvalificerat och att det har lÄg status i jÀmförelse med heltidsanstÀllningar. Kvinnor Àr överrepresenterade i deltidsanstÀllning och eftersom relativt fÄ mÀn jobbar deltid kommer studien följaktligen att fokusera pÄ kvinnor.

Vindkraften Ă€r en snabbt vĂ€xande energikĂ€lla i Sverige och hjĂ€lper till att uppnĂ„ det uppsatta mĂ„let att 50 % av den slutgiltiga energianvĂ€ndningen ska vara frĂ„n förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften krĂ€ver en god planering dĂ„ en Ă€ndring av markanvĂ€ndningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjĂ€llomrĂ„den med hjĂ€lp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel anvĂ€nds VĂ€sterbottens och JĂ€mtlands lĂ€n. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.