Uppsatsen behandlar 3:s etablering pÄ den svenska marknaden för mobila teletjÀnster. För att kunna analysera detta har jag kombinerat empiri med vald teori. Den insamlade primÀrdatan bestÄr av telefonintervjuer med beslutsfattande personer pÄ sÄvÀl 3 som andra konkurrerande företag och institutioner. Teoriavsnittet Àr uppdelat i tvÄ huvuddelar - pris- och spelteori, dÄ marknaden karaktÀriseras av ofullstÀndig information dÀr priset Àr den variabel företagen anvÀnder sig av för att konkurrera. De slutsatser som kan dras Àr att operatörerna historiskt sett har haft incitament att upprÀtthÄlla en oskÀligt hög prisnivÄ för att kunna göra överavkastningar.

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer gÄr till mellan förÀldrar och förskollÀrare under inskolning pÄ en tysk förskola och tvÄ svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick frÄn en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört intervjuer och observationer med förÀldrar och förskollÀrare. Förutom att belysa hur etableringen gÄr till och vikten av den, tar vi Àven upp faktorer som kan pÄverka etableringen av relationer. Det första mötet Àr bland det viktigaste som finns nÀr en ny relation etableras poÀngterar sÄvÀl förÀldrar som förskollÀrare. Det kan bero pÄ att det Àr just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan förÀldrarna och förskollÀrarna.

Åland Ă€r en ö vars invĂ„nare har utvecklat ett speciellt köpbeteende, som innebĂ€r att de Ă„ker utanför Åland för att shoppa klĂ€der. Detta för att utbudet pĂ„ Åland idag Ă€r smalt med endast ett fĂ„tal butiker. Avsikten med vĂ„r uppsatts Ă€r att undersöka och analysera möjligheten att öppna en lönsam Gina Tricot butik pĂ„ Åland. Det företag vi valt att se nĂ€rmare pĂ„ Ă€r Gina Tricot som Ă€r ett svenskt konfektionsföretag som startades 1997 med syftet att erbjuda bra mode till bra pris. Vi har utvecklat en etableringsplan utifrĂ„n Gina Tricots affĂ€rskoncept.

Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper pÄ arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstÄs och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet Àr taget frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsÀttnings-nivÄer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna Àr störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivÄ och av vilka skÀl mÀnniskor invandrar. Det verkar ocksÄ finnas tecken pÄ att vissa grupper pÄ olika sÀtt missgynnas pÄ grund av sin etniska hÀrkomst, varför diskriminering ocksÄ kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

NÀr etablering eller övergripande förÀndringar ska göras Àr det viktigt med bra förarbete för att fÄ bÀsta möjliga utgÄngspunkt nÀr dörrarna ska slÄs upp i den nya butiken. MÄnga nyöppnade butiker gÄr idag i konkurs bara nÄgra mÄnader efter att de etablerats. De flesta butiker som gÄr i konkurs Àr frÀmst enskilda firmor med fÄ anstÀllda. Det sker ocksÄ ett generationsskifte pÄ marknaden dÄ alla 40-talister gÄr i pension mellan 2005 ? 2015.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvÄra skatteplanering genom transaktioner med lÄgbeskattade utlÀndska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebÀr att en delÀgare i ett lÄgbe-skattat utlÀndskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes mÄlet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rÀtten. Undantagsregeln gav delÀgaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ?verklig etablering frÄn vilken en affÀrsmÀssigt motiverad verksamhet bedrivs.? Den ordalydelsen som införlivades i svensk rÀtt skiljde sig frÄn den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes mÄlet.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-varuhus i UmeÄ och det rÄder en oro bland handlare samtidigt som en förvÀntan sprider sig bland umeÄborna. Kommunen hade tidigare planer pÄ att utveckla KlockarbÀckens handelsomrÄde men dÄ möjligheten om ett IKEA dök upp Àndrades avsikterna. Visionen Àr idag en nyetablering av ett nytt handelsomrÄde vid stadens södra entré.Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och nÀr de handlar Àr viktiga aspekter nÀr det gÀller konsumentbeteende, vilket Àr huvudÀmnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet Àr en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera Àr hur lojala konsumenter Àr mot de butiker och handelsomrÄden de handlar pÄ idag och vad som hÀnder med en konsuments lojalitet vid nyetableringar.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsomrÄden idag och hur denna skulle komma att förÀndras i och med en externetablering av ett fjÀrde handelsomrÄde vad gÀller ett IKEA-varuhus i UmeÄ. VÄrt syfte kommer Àven vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra.Vi har genom en omfattande enkÀtundersökning identifierat hur konsumenter i UmeÄ uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förÀndras i och med en nyetablering av ett nytt handelsomrÄde.VÄra resultat visar att UmeÄs konsumenter i stor utstrÀckning idag Àr mycket lojala till sina valda handelsomrÄden.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, pÄverkas av matchningsprocessen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjÀlp av linjÀr regression och metoden minstakvadratskattningen, Àven kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen Àr tvÀrsnittsdata frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i Àr den klassiska humankapitalteorin vars antagande Àr att utbildning Àr en investering för individen som höjer dennes produktivitet och dÀrigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning stÄr i relation till arbetets utbildningskrav, dÀr en överutbildad person fÄr avsevÀrt lÀgre avkastning för de Är som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jÀmförelse med en rÀtt matchad person.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..