Sambandet mellan ökat deltagande på arbetsmarknaden och ett mindre segregerat boende
En studie om boendesegregationens utveckling för flyktingar från forna Jugoslavien i Gävle kommun
Under första halvan av 1990-talet pågick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra världskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar från konfliktområdet. I skenet av dagens flyktingströmmar från konfliktdrabbade områden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta är syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande på arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. Området för studien är begränsat till Gävle kommun. Genom att studera segregationsnivåer i en mellanstor svensk stad ämnas studien samtidigt att bidra till ett fält som saknar bredd inom forskningen. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier med bred förankring inom segregationsforskningen ? spatial assimilation och place stratification. Teorierna betonar humanekologiska respektive strukturella faktorer bakom bildandet och upprätthållandet av boendesegregation. Spatial assimilationär främst applicerbar på den studerade gruppen jugoslaver genom att de uppvisar en relativt konsekvent trend mot både ökat deltagande på arbetsmarknaden och sjunkande segregationsnivåer på bostadsmarknaden. När resultatet kompletteras med jämförelser med andra befolkningsgrupper framstår istället place stratification som en högst relevant förklaringsmodell till de strukturella mönster som föregående teori misslyckas att förklara.