Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

I en ständigt föränderlig stadsmiljö händer det ofta att träd måste tas ner på grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har många år kvar att växa på platsen. Att ta ner uppvuxna träd i förtid är en förlorad investering, både ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istället för att ta ner träden finns ibland förutsättningar att flytta dem och ge dem en ny växtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, är att väcka tankar och intresse kring ämnet trädflytt och visa på hur man i metoden kan finna lösningar på olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trädflytt går till med hänsyn till det enskilda trädets förutsättningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sätta arbetets två huvudfrågor, varför och hur, i en kontext har tre exempel där trädflytt utförts under de senaste åren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig åt och visar på metodens möjliga användningsområden. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av träd upp. Träd i offentliga rum, som en gång drivits upp på plantskolor, borde vid ändrad markplanering utnyttjas som en resurs istället för att tas ner. En ny växtplats för trädet skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trädförmedling säljas vidare till ett annat projekt.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ettkvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet medvårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för attfrämja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ettdemokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sättkan stärka elevers självkänsla.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever på ett gymnasium använder skolans platser under rasterna, med fokus på fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. Utgångspunkten för uppsatsen är läroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhällskunskap 1b, vilket återknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. Vår uppsats är relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och använder skolans platser under rasterna. Informationen är betydelsefull dels för eleverna men även för lärarna eftersom den främjar gemenskap och motverkar utanförskap.

Syftet med arbetet var att dimensionera en stomme i limträ till en redan befintlig byggnad för att sedan jämföra den med den stomme som byggnaden i nuläget har. Dimensioneringen gjordes till stor del i datorprogram men i vissa situationer krävdes handberäkningar. Det som dimensionerats var bärande balkar, pelare och åsar, samt två stycken anslutningsdetaljer. En 3D-modell gjordes av limträstommen samt stomplansritning, sektionsritningar och detaljritningar. Alla innermått gick att behålla så som de är i den befintliga byggnaden, vilket var en av de stora frågorna innan arbetet. Detta gör att byggnaden skulle gå att använda i samma utsträckning som den i dagsläget gör. De problem som uppkom var att dimensionerna på en del balkar blev väldigt stora, då det är långa balkar som ska ta upp stora krafter, samt att det inte gick att behålla skärmtaket som det är i nuläget utan utvändiga pelare behövdes vilket inte är optimalt.

Arbetets syfte är attjämföra ochsynliggöra om något sker i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som påverkar estetiska lärprocesser. Det innebär att arbetet går in på hur och vilken sorts information de olika stadierna lämnar vidare samt om detta främjar ett estetiskt lärande. Arbetets syfte är också att ta reda på hur pedagogerna i de olika stadierna förhåller sig till estetiska lärprocesser. För att få den empiriska informationen hartvå metoder använts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebär intervjuer och en webbenkät.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och belysa pedagogers syn på rörelseaktiviteters betydelse för barnens språkutveckling. Jag vill också få kunskap om man arbetar på olika sätt med rörelseaktiviteter och språkutveckling när det gäller barnens ålder.Jag har använt mig av intervjuer som verktyg för att uppnå syftet med min undersökning. När jag formulerade mina intervjufrågor utgick jag från min frågeställning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.

Examensarbetet på 22,5 hp har utförts av Malin Engvall, Natalié Schnelzer och CarolineSvedberg som en avslutande del på Innovations- och designingenjörsprogrammet vidKarlstads universitet, fakulteten för teknik och naturvetenskap.Uppdragsgivare var JanErik Odhe som med sin tävlan i Venture Cup lämnat in en affärsidésom innefattar utveckling av en ny produkt.Målet var att ta fram en engångsprodukt som inom loppet av en minut kan ge tillgång tillvarm välling oberoende av var konsumenten befinner sig. Produkten skulle även varaestetiskt tilltalande och på bästa sätt sticka ut från mängden av vällingförpackningar somfinns att tillgå idag.För att på bästa sätt tillfredställa målgruppens behov gjordes en förstudie med enkäter,intervjuer och undersökningar av den nuvarande marknaden. I förstudien framkom det attden primära målgruppen ville ha nytänkande vad gäller formen på produkten. Det framkomäven att en av de viktigaste aspekterna att tänka på var greppvänligheten för små barn.Det slutgiltiga konceptet består av tre delar; flaska, värmeanordning och startanordning iform av ett vred. Genom att vrida vredet, i botten av flaskan, till rätt läge startas denexotermiska reaktion av vatten och kalciumklorid di-hydrat som alstrar värme.Värmeanordningen verkar i en behållare i flaskans mitt.Pappersprototyper för att visa form och grafik gjordes med hjälp av Korsnäs i Frövi.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

The Swedish government has declared the year of 2006 a special Year ofMulitculture. This has inspired me to look for similarities and differences allover the world, especially the use of rug carpets.During travelling to Indonesia and a visit to the sister of the Sultan ofYogyakarta, I experienced a pleasant moment drinking chilled lemonade. Wewere all sitting on carpets on the floor. To sit on, and get together around acarpet, is an excellent function which we don?t do in the western world.

Målet med denna studie var att skapa förståelse för hur barn lär sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll om en mjölbagges livscykel, när den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frågorna var: Hur uttrycker barnen sin förståelse under lärandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förståelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Hur påverkar barnens känslor lärande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehållsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 år) i för-skolan Spira.

Arbetets syfte är attjämföra ochsynliggöra om något sker i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som påverkar estetiska lärprocesser. Det innebär att arbetet går in på hur och vilken sorts information de olika stadierna lämnar vidare samt om detta främjar ett estetiskt lärande. Arbetets syfte är också att ta reda på hur pedagogerna i de olika stadierna förhåller sig till estetiska lärprocesser. För att få den empiriska informationen hartvå metoder använts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebär intervjuer och en webbenkät.

Syftet med arbetet är att visa vilka bär, frukt och grönsaker som går att odla på en odlingslott i zon fem och formge ett förslag på hur lotten kan se ut.  Lottens storlek är 200 m² och har inte stuga, redskapsbod eller växthus. Arbetet ger även en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt Koloniträdgårdsföreningen Falan. I ett intervjuformulär har ett antal kolonister i koloniträdgårdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. Växtgrupperna är indelade i frukt, bär, baljväxter, bladväxter, gurkväxter, kålväxter, lökväxter, rotfrukter, stjälkar och knoppar, grönsaksfrukter, kryddor och ätliga blommor.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.