Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Abstract Estetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

I mitt arbete vill jag undersöka hur stråket längs Östra Ågatan kan utvecklas och förbättras. Syftet med arbetet är att skapa ett stråk som fungerar bättre än vad det gör idag. Min ambition eller målsättning är att presentera en konkret gestaltningslösning som är estetiskt tilltalande och funktionellt hållbar..

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken attityd framtidens svensklärare hade till grammatikundervisningens roll inom svenskämnet. Vi ville även veta hur dessa har tänkt sig undervisa om grammatik samt om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter som studerade två språk och studenter som hade ett samhällsvetenskapligt/estetiskt ämne tillsammans med svenskan.Vi genomförde en enkätstudie och en intervjustudie bland studenter som studerade eller hade studerat svenska på universitetet. Det som framkom var att många hade en negativ grundsyn till grammatikundervisningen men att de trots detta såg grammatiken som en viktig del av undervisningen. Det som blev tydlig både bland forskare som intresserat sig av ämnet tidigare samt de tillfrågade studenterna var att kritiken som grundades mot grammatikundervisningen främst berodde på att den var formellt bedriven i en traditionell anda. Den stora ändringen som bör göras är att väva in grammatiken i all svenskundervisning och låta eleverna få ett metaspråk, ett språk om språket.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.