Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av Estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det Estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-Estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det Estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de Estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de Estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de Estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de Estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de Estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de Estetiska kommunikationsformerna.

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans Estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas Estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen..

Vi har i denna studie undersökt om Estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om Estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med Estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

Vårt examensarbete handlar om Estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra ochbeskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill användadet i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet.Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Derasutsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökningvisar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet Estetiska lärprocesser.

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av Estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan Estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan Estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det Estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Uppsatsen behandlar Estetiska läroprocesser och receptionen som reflektionsform där fokus ligger på kommunikation. Syftet är att undersöka elevers kommunikation som uppstår i mötet med deras Estetiska läroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen på två lektionstillfällen i en årskurs fyra. De Estetiska läroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men även som ett medel i sig självt där formen och innehållet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen där de förde ett samtal utifrån sina konstnärliga gestaltningar och Estetiska läroprocesser.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att använda de Estetiska ämnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssätt i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftet har följande problemformulering preciserats med två tillhörande underfrågor: Vilken uppfattning har pedagoger i år ett och två om de Estetiska ämnena musik, bild och drama i integration med läs- och skrivinlärning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom läs- och skrivinlärning??Hur ser de på sin egen roll som pedagog i läs- och skrivinlärningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom området och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt på att integrera de Estetiska ämnena i läs- och skrivinlärning. De flesta respondenter i undersökningen väljer att kombinera olika metoder vid läs och skrivinlärning.

Examensarbetets stora fokus baseras på hur en kvinnlig antagonist skapas både utifrånEstetiska och praktiska premisser. För den Estetiska och tekniska normen utgick jag ifrånspelet Devil May Cry 4 (Capcom, 2008). Utifrån spelets modeller kunde en studie genomföraspå enstaka karaktärer där de tekniska begränsningar och den Estetiska utformningen kundefastställas. Först har jag skapat ett koncept som baseras på de Estetiska valen, och utifrånstudien fick jag fram informationen där jag kunde med hjälp av 3d program som användsinom spelbranschen tag fram en egen karaktär, i det här fallet en kvinnlig antagonist.Jag har velat skapa en kvinnlig spelkaraktär utifrån konventioner som samtidigt utmanas. Denkvinnliga antagonisten baseras på Estetiska val och teman som framhäver karaktärenspersonlighet.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar Estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad Estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om Estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera Estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom Estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i Estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och Estetiska uttrycksformer.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de Estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de Estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Arbetets syfte är attjämföra ochsynliggöra om något sker i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som påverkar Estetiska lärprocesser. Det innebär att arbetet går in på hur och vilken sorts information de olika stadierna lämnar vidare samt om detta främjar ett estetiskt lärande. Arbetets syfte är också att ta reda på hur pedagogerna i de olika stadierna förhåller sig till Estetiska lärprocesser. För att få den empiriska informationen hartvå metoder använts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebär intervjuer och en webbenkät.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad Estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Syftet med följande arbete är undersöka elevers föreställningar om lärande och Estetiska lärprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lärande med hjälp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstånd och Estetiska lärpocesser samt analyserar det utifrån Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i åldrarna 11-14 år, som alla har avslutat en eller flera kurser på Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att ungas identitetsskapande påverkar deras känslor av motstånd respektive motivation inför lärandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstå lärandets dynamik. Dessutom tyder resultaten på att estetiskt lärande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lärande.