BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.

Mot bakgrund av att mÄnga elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte Àr liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sÄdan pedagogisk verksamhet dÀr en syn pÄ barnet som kunskaps- och kulturskapare fÄr konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska mÄlen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar pÄ sÄdant meningsskapande arbete som anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

In the library community there is a continuous discussion about enhancing user interactivity on library websites, according to the principles of Web 2.0, called Library 2.0. The purpose of this thesis is to study how librarians conceive Library 2.0. The focus is on the study of the librarians? conceptions of user interactivity on the website, and if the librarians conceive that their professional role is affected by Library 2.0. The study is implemented methodologically by interviewing six librarians and using phenomenography as an approach.

Tidigare studier visar att delaktighet Àr en förutsÀttning för lÀrande. Det finns olika sÀtt att frÀmja delaktighet men mest framtrÀdande Àr inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sÀtt som personer som fÄtt en stomi uppfattar egen delaktighet under stomitrÀning pÄ sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjÀlp av intervjuer med öppna frÄgor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fÄtt stomi och stomitrÀnat intervjuades.

Syftet med min analys Àr att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hÀmtat frÄn film noir. Jag ser Àven via intertextuella kopplingar vad Sin City har hÀmtat frÄn serietidningen som filmen baseras pÄ. Fokus i analysen ligger dock pÄ fyra grepp som jag anser Àr de mest klassiska film noirgreppen; LjussÀttning, Femme fatale, en mörk vÀrld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys anvÀnder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in pÄ den serievÀrld som filmen Àr lÀnkad till.

I min undersökning intervjuade jag 11 lÀrare i grundskolans senare Är för att undersöka deras attityder till Àmnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda pÄ om Lgr 11 förÀndrat nÄgot i attityden till eller i arbetet med Àmnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna nÄgra skillnader mellan hur lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ Àmnesövergripande undervisning och hur lÀrare i praktisk-estetiska Àmnen gjorde det. Studien Àr utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lÀrare som deltog i studien var positiva till Àmnesövergripande arbete. Den största vinsten för lÀrare ansÄg man vara det ökade kollegiala lÀrandet och den minskade stressen kring att hinna med sina Àmnens centrala innehÄll i lÀroplanen.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

This dissertation examines how creativity can be of benefit for the school. It discusses if there is a need or demand for it and how the present situation is in Swedish schools. Defining creativity accurately is difficult but it is relevant to look at the environments that use creativity. There is a vast amount of literature that uses creativity and it varies to some extent. Creativity originates from meetings and combinations, both within and outside of the individual.

BAKGRUND:Denna studie har fokuserat pÄ samtalets betydelse för barns lÀrande. I bakgrunden beskrivsvad som Àr viktigt i ett samtal, de grundlÀggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan anvÀndas av lÀrare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs sÄvÀl som den sprÄkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lÀrandet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen dÄ samtalet Àr ett sorts samspelmellan mÀnniskor dÀr det kan ske ett lÀrande.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka om lÀrare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslÀrande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om mÀnniskors tankar om sin omvÀrld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer anvÀnts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lÀrare och barn alltid Àr nÄgot bra och ofta Àr detnÄgot lÀrande. Det som studien har visat som de största omrÄdena dÀr samtalet ger ett lÀrandeÀr, barns sprÄk, jaguppfattning och kunskapande.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur lÀrare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien pÄ att beröra eventuella begrÀnsningar som lÀrare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har anvÀnt mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna Àr fyra verksamma lÀrare i olika Äldrar och arbetar pÄ olika skolor. Mitt resultat visar att lÀrare anser att kunskap fÄr liv nÀr lÀraren sjÀlv har ett intresse av och kÀnner en sÀkerhet i bÄde det innehÄll och den form man undervisar i.

Eftersom tidigare undersökningar om översÀttningsfasen i den algebraiska cykeln handlat om översÀttning till uttryck eller förstagradsekvationer, Àr denna studies syfte att försöka klargöra och beskriva vilka olika uppfattningar som finns nÀr elever pÄ gymnasiet, som lÀser kursen matematik 2b, översÀtter textuppgifter till andragradsekvationer. FrÄgestÀllningarna handlar om hur elever översÀtter textproblem till andragradsekvationer samt vilka olika typer av svÄrigheter som finns i översÀttningsmomentet.Studien har utförts med en metod inspirerad av fenomenografi, dÀr ett individuellt skriftligt frÄgeformulÀr besvarades av 43 elever i tvÄ olika klasser. Resultatet visar, i stora drag, att vanliga svÄrigheter Àr att förstÄ den matematiska innebörden i texten samt att kunna representera de olika delarna med ett korrekt matematiskt symbolsprÄk. SvÄrigheter finns ocksÄ att se problemets alla delar samt att relatera delarna rÀtt i det stora övergripande sammanhanget. MÄnga elever har tecknat förstagradsekvationer i stÀllet för andragradsekvationer.Förhoppningen Àr att lÀrare, genom att ta del av de i studien framtagna kategorierna, kan fÄ större insikt i och förstÄelse för de olika tankesÀtt som finns hos eleverna..

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap pÄ fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar pÄ att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges frÀmst till lÀrarna i skolan. Bristen pÄ fortbildning bidrar sÄledes till en ökad osÀkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap Àr viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lÀrande, dÄ det frÀmst Àr genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden Àr den ökade risken för mobbning och krÀnkningar som Àr svÄra för pedagogerna att övervaka och uppmÀrksamma. VÄra resultat tyder pÄ att det finns en stor brist pÄ kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av pÄ grund av att det rÄder stor brist pÄ stöd hos ledning och beslutsfattare.

The reason behind this essay has been to study if previous research is relevant for Jehovah?s Witnesses in Sweden and see if secularization has affected the organization or not. The empirical material is made from two qualitative group- interviews and open observations during two meetings in the Kingdom Hall. These studies were performed in Oskarshamn and MönsterÄs during the month of February. The reason that these studies have been limited to Oskarshamn and MönsterÄs is mainly because they were the only ones willing to do an interview.  According to previous research by James A.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till ohÀlsa inom förskolan och mindre anstrÀngningar har inriktas pÄ att försöka erhÄlla kunskaper om vad som bidrar till hÀlsa. Den hÀr studien kommer dÀrför att fokusera pÄ den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelÀrare och fem barnskötare frÄn en fristÄende förskola och tvÄ kommunala förskolor i Stockholms lÀn deltog. Semistrukturerande intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades.