Previsualisation Àr en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminÀra versioner av bilder eller sekvenser. Den Àr till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation Àr en mer specifik term dÀr teknisk exakthet Àr avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lÀgger grund för diskussioner kring hur den kan anvÀndas pÄ en filminspelning.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Skolstarten och den första tiden i skolan Àr mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta instÀllning till skola och lÀrande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexÄringar uttrycker tankar och förestÀllningar om skolstart och skola samt hur de sÀger att de lÀrt sig om detta. Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Dels en litteraturstudie dÀr jag presenterar litteratur och undersökningar som pÄ olika sÀtt belyser Àmnet. Dels en intervjuundersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med Ätta stycken sexÄringar.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur förskollÀrare i förskoleklassen ser pÄlÀrande genom lek i verksamheten. Studien utgÄr frÄn tvÄ problemformuleringar: hurbeskriver förskollÀrarna att lÀrande genom lek anvÀnds i verksamheten? Vad beskriverförskollÀrarna i förskoleklassen som faktorer som pÄverkar möjligheten till lek iförskoleklassens verksamhet?Som ansats under bearbetningen av empirin Àr fenomenografin en inspirationskÀlla. Avsiktenmed undersökningen var att studera hur förskollÀrare talar kring lÀrande genom lek, dÀrför Àrintervjuerna av kvalitativ karaktÀr.I resultatet framkommer det att förskollÀrarna anser att lÀrande genom lek Àr viktigt, men attdet finns ett dilemma nÀr det gÀller förvÀntningarna pÄ verksamheten och förskollÀrarenssynsÀtt. För att skapa möjlighet till lek kan förskollÀraren antingen planera in lek pÄ schemateller arbeta utan att följa schemat.

Palliativ vÄrd innebÀr att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att frÀmja patientens vÀlbefinnande. Palliativ vÄrd ska bedrivas oavsett var patienten vÄrdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vÄrden pÄ kirurgisk akutvÄrdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts. FrÄn tvÄ kirurgiska akutvÄrdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vÄrd för en sjuksköterska pÄ kirurgisk akutvÄrdsavdelning, med tvÄ underkategorier: innebörden av palliativ vÄrd för sjuksköterskan och kÀrnan i omvÄrdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvÄrdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Jag vill som blivande lÀrare i huvudÀmnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt lÀromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag pÄ ytterligare vÀgar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lÀra sig lÀsa och förstÄ mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskÀlla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag Àven en analys av ett lÀromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kopplar teorier och praktik utifrÄn dagens lÀraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lÀrare. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. Resultatet visade pÄ tre skilda beskrivningskategorier, nÀmligen, A: Teorier Àr nÄgot nÀrvarande som hjÀlper och stöder, B: Teorier Àr nÄgot omedvetet som pÄverkar och C: Teorier Àr nÄgot frÄnvarande vilket inte kopplas till praktiken.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser..

SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Bakgrund: Inom hÀlso- och sjukvÄrden kan personal rÄka ut för olika arbetsrelaterade besvÀr. Sjuksköterskan kommer i kontakt med mÄnga olika typer av lÀkemedel. Alla lÀkemedel Àr inte harmlösa för dem som iordningstÀller och administrerar dem. DÄ företagssköterskan ska arbeta hÀlsofrÀmjande och preventivt Àr det intressant att belysa sjuksköterskors arbete med intravenös antibiotika. KASAM kan vara till hjÀlp, pÄ en arbetsplats, för att ta reda pÄ vad som krÀvs för att kunna bevara men ocksÄ förbÀttra hÀlsan hos medarbetarna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.