Den hÀr uppsatsen behandlar temaarbete i moderna sprÄk (tyska, franska och spanska). Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dessa Àmnen pÄ högstadienivÄ uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden Àr kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lÀrare. Uppsatsen bör förstÄs ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat Àr att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt instÀllda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nÀmns i Lgr 11, den nya lÀroplanen för grundskolan, ansÄg alla att Lgr 11 krÀver att man arbetar med teman.

I min uppsats har jag undersökt hur lÀrares undervisning om avdunstning pÄ partikelnivÄ pÄverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgÄtt frÄn fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgÄr frÄn att lÀrande Àr synonymt med förÀndring i mÀnniskors sÀtt att erfara vÀrlden. Enligt dessa teorier Àr variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lÀrande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning pÄ mikroskopisk nivÄ visar att partikelbegreppet Àr viktigt för elevers förstÄelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia Àr uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de Àger inte partikelbegreppet.Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda pÄ hur elevernas uppfattningar förÀndrades av lektionen.

Japansk encefalit (JE) orsakas av Japansk encefalit virus och Àr en allvarlig myggburen sjukdom med upp till 50 000 humanfall per Är. Kliniskt utvecklad sjukdom har en letalitet pÄ runt 25 % och mÄnga som överlever drabbas av svÄra neurologiska skador. Sjukdomen har en stor geografisk utbredning i Asien och sjukdomsfall ses frÀmst pÄ landsbygden. Viruset vidmakthÄlls i en zoonotisk cykel mellan mygg (frÀmst Culex tritaeniorhynchus), vadande fÄglar och tamsvin. MÀnniskor Àr accidentella vÀrdar.

The purpose of this investigation is to study how librarians experience bookcrossing. We focused on the two following questions: Which variations are there in librarians conceptions of bookcrossing as literature exchange and reading support activity? Which variations are there in librarians conceptions of bookcrossing compared to other methods of literature exchange and reading support? Bookcrossing is an international book club where you share your books by leaving them at public places. The thesis is focused on librarians? conceptions and not the conceptions of members of bookcrossing.

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya anvÀnder lek i sin undervisning samt deras syn pÄ anvÀndandet av lek i undervisningen. Vi anvÀnde oss av observationer och intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssÀtt för att ta del av hennes olika undervisningssÀtt. DÀrefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda pÄ deras tankar och Äsikter kring lek i undervisningen. VÄrt resultat visade att pedagogerna anvÀnde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssÀtt. Bland annat gestaltning, sÄng och rörelse, variation av röstlÀgen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Att drabbas av en brÀnnskada Àr ett stort trauma för patienten med mÄnga smÀrtsamma behandlingar och en lÄng rehabilitering.  All vÄrd oberoende av karaktÀr utgÄr frÄn ett möte med patienten, det vill sÀga att vÄrd och behandling bygger pÄ en vÄrdrelation. Det Àr sjuksköterskans ansvar att genom omvÄrdnad och ett vÄrdande förhÄllningssÀtt skapa en sÄdan relation. Det Àr av intresse att tydliggöra vilka fenomen i omvÄrdnaden som förklarar graden av tillfredsstÀllelse eftersom det Àr en central och viktig del i allt vÄrdarbete för sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet: Syftet Àr att beskriva hur patienten uppfattar omvÄrdnaden i samband med en brÀnnskada. Metoden: En fenomenografisk metod har anvÀnts.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar barns flersprÄkighet. FrÄgestÀllningarna Àr:-          Hur förhÄller sig förskollÀrare och tidigarelÀrare till barns flersprÄkighet?-          Vad fÄr barns flersprÄkighet för betydelse i verksamheten?Vi har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar fenomen och företeelser i sin omvÀrld ? ett sÄ kallat andra ordningens perspektiv. Vi har valt att analysera vÄrt material utifrÄn en tvÄstegsanalys som presenteras i Uljens (1989). Av datamaterialet framkommer skilda beskrivningskategorier utifrÄn lÀrarnas uppfattningar.

Syftet med följande arbete Àr att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser Àven vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda pÄ dansens pÄverkan pÄ barns utveckling anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att respondenterna upplever sÄvÀl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt sprÄkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmÀnhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt Àmne belyses utifrÄn flera perspektiv. Olika sÀtt att vÀrdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs ocksÄ resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som anvÀnds i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen Àr att studera hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring arbetet pÄ resursavdelningen med barn i Äldern 1- 5 Är.MetodI denna studie anvÀnds en kvalitativ forskningsansats, nÀmligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet bestÄr av fyra förskollÀrare och tvÄ barnskötare, pÄ tvÄ olika förskolor med resursavdelning i en vÀstsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal pÄ resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Det hÀr arbetet behandlar utomhuspedagogik pÄ fritidshemmet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn: lÀrande-, psykosocialt- och hÀlsoperspektiv. UtifrÄn en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende pÄ vilken utbildning informanterna har. VÄr studie visar Àven att utomhuspedagogiken kan uppfattas som bÄde ett formellt och informellt lÀrande.

Syftet med detta arbete Àr utifrÄn litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnÀrliga arbetsmetod, och utifrÄn detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr litteratur, bildandalys och konstnÀrliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets bestÀndighet bygger pÄ grÀnslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se mÄlningarna enkelt och bara uppleva det som Àr mÄlat, eller vill betraktaren sjunka in i en vÀrld av nyskapande, suddiga grÀnser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i MÀnniskosonen pÄ naturliga och trovÀrdiga drag, hans mÄlning framstÄ som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.