Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett starkt varumärke byggs upp. För att få svar på denna fråga har författarna valt att undersöka H&M, då de har byggt upp ett så starkt och känt varumärke. Vilka egenskaper är de främsta? Vidare vill författarna även granska vilken bild som H&M förmedlar till omvärlden och se om den överensstämmer med kundernas uppfattningar.Uppsatsen är baserad på en enkätundersökning av 120 personer i varierande ålder, från ca 20-40 års ålder. Respondenterna är av olika kön dock är majoriteten kvinnor.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om lärande kan underlättas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsområde grundar sig på tidigare erfarenheter och på den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen Tonspråk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan använda sig av ett ämnesövergripande arbetssätt genom estetiska lärprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som studien baseras på kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhållningssätt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lärande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med från början.

Vårt syfte var att undersöka hur medias bild av Biskopsgården påverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor där. Vi använde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 år. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av våra data, analy-serade vi dem med hjälp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital. Vi fann att våra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av Biskopsgården, utan att de tyckte att media överdriver eller förvränger bilden av stadsdelen. Det var även tydligt att de separerade medias bild från sina egna bilder, som präglades av gemenskap och en positiv identifikation.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om och beskriva hur elevers språkliga uppmärksamhet med fokus på fonologiska medvetenhet utvecklas genom arbete med ord och bild. Undersökningen genomfördes i en åk 1 med 14 elever. För att undersöka syftet använde vi strukturerade och standardiserade intervjufrågor. Vi undersökte tre olika delområden inom fonologisk medvetenhet, där varje område bestod av en för- och en efterundersökning. Däremellan arbetade vi i temaform med språkövningar för att befrämja den fonologiska medvetenheten.

Våra städer är i ständig förändring. Material slits, växter och träd åldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten ställs ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemål. I äldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hänsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergården Linné, som är en historisk miljö i Uppsalas stadskärna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder för lärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar med internationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annat lärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställs nya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld. Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med två lärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn på deras utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samt på ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli så utvecklande som möjligt för lärarstudenter..

Syftet med studien var att undersöka huruvida borttagandet av kontrollmärket påverkade ordningspolisens dagliga arbete eller inte, samt vilka eventuella övriga följder det skulle kunna få. En enkätundersökning genomfördes bland ordningspoliserna på Uppsalas polismyndighet för att ge oss en bild, om än en begränsad sådan, av polisernas åsikt. Denna bild ligger dessutom delvis till grund för vårt arbete och det är polisernas egna åsikter som utgör en stor del av det empiriska materialet som vi använt oss av, detta eftersom väldigt få arbeten tidigare gjorts kring ämnet. Inom ramen för rapporten visas de olika polisernas åsikter och det visar sig att det råder ett relativt unisont tänkande kring ämnet. Slutsatserna vi drar är att det finns viss problematik som borttagandet av kontrollmärket medfört, vissa uppenbara och andra lite mer långsökta.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam.

Syftet med den här uppsatsen är att introducera boktrailern som fenomen och marknadsföringsmetod. Likheter mellan boktrailern, bokomslaget och filmtrailern undersöks för att ge en bild av hur en "typisk" boktrailer ser ut och vilka funktioner den kan tänkas ha. Uppsatsen utforskar även boktrailerns möjligheter att nå ut till olika målgrupper i olika åldrar, samt pekar på svårigheter med att definiera en målgrupp. Ungdomslitteratur och fantasygenren kopplas samman med boktrailern och exempel ges på hur författare och förlag kan skapa relationer till läsare via Internet. Generella riktlinjer ges för vad som bör tänkas på för att tilltala flest potentiella läsare när en boktrailer används eller utformas.

De som skriver om förorterna är ofta inte de som kommer därifrån. De har många gånger inteen's besökt en förort. Då en bild av förorten som begrepp bygg's upp drabbar det de individersom bor där dubbelt, då en bild av de som bor i förorten också bygg's upp. Alltså är det?förortsbon? (bilden i media av t.ex.

Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.