Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working.This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues.The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities.The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively..

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilĂ€rare pĂ„ gymnasiet tar upp frĂ„gor om region och regional identitet i allmĂ€nhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att begreppet region anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning i undervisningen. Regional identitet anvĂ€nds dĂ€remot inte i lika stor utstrĂ€ckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar Ă€ven att pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om elevers vardag och hur de anvĂ€nder sig av den.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B pÄ gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus lÄg pÄ differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkÀt delades ut till eleverna dÀr de fick ange i vilken grad de instÀmde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. TvÄ enskilda faktorer kunde utlÀsas vara av klart större vikt för elevernas motivation Àn de övriga.

Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.

Den hÀr uppsatsen behandlar vad det innebÀr att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhÄller sig till en officiell bild av Àmnet KME. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra den officiella bilden av huvudÀmnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jÀmförts med hur Àmnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudÀmnet KME Àr. Resultatet visar pÄ att förskolans ramar och miljö har stor inverkan pÄ i vilken mÄn pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lÀrare i samhÀllskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lÀrarna anser om det friutrymme som den mÄl- och resultatstyrda skolans kursmÄl i samhÀllskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att stÀlla det faktum att kursmÄlen i samhÀllskunskap Àr abstrakta och dÀrmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvÀrdighet enligt lÀroplanen skall kunna garanteras över hela landet. UtifrÄn intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssÀtt, Äsikter och uppfattningar om kursmÄl, friutrymmet och likvÀrdighet skiljer sig Ät mellan lÀrare och skolor. Med hjÀlp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvÀrdighet kan vara problematisk att uppnÄ i en decentraliserat styrd skolverksamhet..

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Syftet med mitt examensarbete var att utvÀrdera det eget sammanstÀllda teknikmaterialet ?Gitarrteknik? med hjÀlp av en grupp elever och lÀrare. Materialet bestod i huvudsak av blandade tekniska övningar samt till viss del Àven egenkomponerade övningar. Syftet med studien var ocksÄ att fÄ ta del av gitarrlÀrare och -elevers instÀllning och erfarenhet av teknikövning. I denna grupp fanns fyra olika stadier representerade: kommunala musikskolan, estetiska programmet med inriktning musik, folkhögskola och musikhögskola.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

År 2001 upptĂ€cktes askskottsjukan i Sverige för första gĂ„ngen efter att den hĂ€rjat i Polen och Litauen sedan mitten pĂ„ 1990-talet. Syftet med det hĂ€r examensarbetet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt utifrĂ„n att asken, Fraxinus, kan vara hotad pĂ„ grund av askskottsjukan, hitta ersĂ€ttande trĂ€d för utemiljöer, med fokus pĂ„ biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi Ă€r fortfarande okĂ€nd, vilket gör att man inte med sĂ€kerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger Ă€r döda skott, vissnande blad och krĂ€ftsĂ„r pĂ„ stammen.