Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen pÄ gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lÀrare kan pÄverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar Àven lÀrarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger pÄ ett strukturerat observationsschema, utförda i tvÄ olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lÀrarna. De tvÄ olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning Àr mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dÀmpad och osynlig stÀllning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprÀtthÄllas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lÀrare..

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser. .

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som Àr planerade utifrÄn Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mÄl i kursplanen och Lpo 94 som berörs dÄ elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas pÄ kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolÄr tvÄ samt tvÄ parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter mÄste ligga pÄ rÀtt utmaningsnivÄ i förhÄllande till elevers fÀrdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lÀrande ska ske. DÄ elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs tvÄ uppnÄendemÄl för skolÄr fem ?att kunna anvÀnda vanligt förekommande verktyg och hjÀlpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? MÄnga allmÀnna mÄl som anges i lÀroplanen (Lpo 94) berörs ocksÄ bl.

This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ?a good society?,an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course inreligious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect onwhat a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analysetheir answers in relation to regulations and research.The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on whata good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by thecourse?s grading criteria is limited.

This thesis investigates young people's (16-21) preferences in reading through a surveyincluding interviews and questionnaires. The groups attitudes towards reading and libraries,their reading and library habits, and to what extent eight libraries had bought the preferredliterature were also examined.Some reports from the 80's were used to find the changes. The result shows that youngstersread and visit libraries somewhat more frequently. Trivial literature is not as dominant, moreteenage-books were read. Popular themes are love, history, reality, fantasy/sf, and detectivestories.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet ser pÄ lÀrare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ sÄnglÀrare och tvÄ sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestÄende av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lÀrare-elevrelationen. Enligt informanterna Àr en trygghetskÀnsla hos eleven efterstrÀvansvÀrd och kan uppnÄs exempelvis genom att lÀraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om lÀrande kan underlÀttas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsomrÄde grundar sig pÄ tidigare erfarenheter och pÄ den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen TonsprÄk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan anvÀnda sig av ett Àmnesövergripande arbetssÀtt genom estetiska lÀrprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrÄgor som studien baseras pÄ kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhÄllningssÀtt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lÀrande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med frÄn början.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande pÄ skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framtrÀder indikerar att skolprestationer i mycket hög utstrÀckning Àr relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bÀttre i skolan Àn barn till lÄgutbildade och lÄginkomsttagare. Detta medför att storstadsomrÄdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrÄn sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar pÄ barns sprÄkliga skillnader utifrÄn sociala faktorer. HÀrutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrÄn Pierre Bourdieus arbete, nÄgot som Àr fundamentalt bl a för förstÄelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberÀkningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning och sammanhang som fem lÀromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen Àmnar ocksÄ presentera bakomliggande faktorer till det ÀmnesinnehÄll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgÄngspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrÄn en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehÄllsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att lÀroboksförfattarna Àgnar minimal uppmÀrksamhet Ät kvinnorna nÀr det gÀller bild och textinnehÄll. Resultatet visar ocksÄ pÄ lÀroboksförfattarna brist pÄ kunskap att uppmÀrksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att lÀromedlen Àr genusmÀssigt bristfÀlliga..

I uppsatsen görs en lÀroboksanalys av samhÀllskunskapslÀroböcker frÄn 1970-tal och 2000-tal. Samtliga lÀroböcker som ingÄr i analysen vÀnder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen Àr hur arbetsmarknadens parter framstÀlls under 1970-talet, respektive under 2000-talet. FramstÀllningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhÀllsutvecklingen och till för tiden gÀllande styrdokument.  .

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.