Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur lÀrare och ansvariga uppfattar de lÀrande som sker i ett fritidshem som Àr inspirerat av Reggio Emilias arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört tvÄ intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i PiteÄ. Intervjuerna genomfördes under april 2007 pÄ fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar vÀl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgÄngspunkten Àr lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell Àr estetiska uttryckssÀtt samt en medveten dokumentation av de lÀrande som sker..

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom Àmnet kulturhistoria, pÄ gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig mÄnga goda effekter pÄ ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmÄgan, berikar kÀnslolivet och hjÀlper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar pÄ ungdomar i Äldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket lÄga siffror. Vidare kartlÀgger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fÄtt nÀr jag intervjuat lÀrare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i Àmnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjÀna bÄde till att förbÀttra min undervisning och inspirera andra lÀrare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till förestÀllningarna.

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skÀl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. MÀnniskors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbÀrare, de Àr exempel pÄ hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv Àr avgörande för nostalgins och retrons betydelser för mÀnniskor, ett exempel Àr den mobila museivagnen "Tyrolen pÄ hjul". Samtida individuella och kollektiva berÀttelser om det nÀra förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan anvÀndas inom arkeologin för att förstÄ vad det innebÀr att vara mÀnniska..

Previsualisation Àr en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminÀra versioner av bilder eller sekvenser. Den Àr till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation Àr en mer specifik term dÀr teknisk exakthet Àr avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lÀgger grund för diskussioner kring hur den kan anvÀndas pÄ en filminspelning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om och i vilken grad elever, och lÀrare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola pÄverkade integrationen. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill sÀga enkÀtundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill sÀga elev- och lÀrarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklÀra kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har frÀmst för avsikt att ge grundlÀggande fÀrdigheter relaterade till sÄng eller instrument, men pÄvisar koppling i B-kursen.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject.The problem:What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity?Method:To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis.

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkÀt till fyra olika program pÄ en gymnasieskola kunde skillnader och likheter pÄvisas mellan dessa. Resultat som enkÀtundersökningen visar Àr till exempel att förekomsten av mobbning var som störst pÄ ett studieförberedande program och som minst pÄ ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat Àr att elever pÄ ett kvinnligt dominerat program Àr mer benÀgna att ingripa vid mobbningssituationer jÀmfört med elever pÄ ett manligt dominerat program..

Med ny teknik förvĂ€ntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den hĂ€r uppsatsen avser undersöka vad lĂ€rare har för instĂ€llning till anvĂ€ndandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjudata med fem lĂ€rare i gymnasieskolan. UtifrĂ„n en genomgĂ„ng av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv instĂ€llning till att anvĂ€nda nya metoder i sin undervisning pĂ„pekas problem med spelens kvalitet.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.