I denna studie undersöks huruvida sÄngundervisningen, bÄde enskild och gemensam, anvÀnds i gymnasieskolan idag. Vi vill Àven utforska hur sÄngundervisningen förÀndrats i och med införandet av den nya lÀroplanen Gy11. Vi ser det som viktigt att vi som snart utexaminerade sÄngpedagoger har insikt i hur undervisningen bedrivs i skolan idag, samt att vi Àr uppdaterade kring den nya betygsskalan och texten i Gy11.Vi har gjort Ätta kvalitativa intervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre olika gymnasieskolor. LÀrarna har svarat att den nya lÀroplanen har underlÀttat sÄngundervisningen pÄ olika sÀtt, bland annat genom att förtydliga och konkretisera mÄlen för de olika momenten som ingÄr i Àmnet sÄng för gymnasieskolan. De beskriver Àven för- och nackdelar med att undervisa i sÄng bÄde enskilt och gemensamt.

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare, för att sedan göra en jÀmförelse mellan dessa. DÄ lÀraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematiklÀraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr skriftliga reflektioner, vilket innebÀr att informanterna fritt har fÄtt reflektera över vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ skilda gymnasieskolor inom tvÄ olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fÄtt reflektera över den kompetente danslÀraren och teknikeleverna har fÄtt reflektera över den kompetente matematiklÀraren.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott frÄn gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohÀlsa och felval Àr de frÀmsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga pÄ individnivÄ. Det förebyggande arbetet pÄ skolorna sker frÀmst reaktivt, alltsÄ nÀr det finns en elev som Àr pÄ vÀg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvÀrdering eller uppföljning av arbetet.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

LÀroplanen för gymnasieskolan, Lpf 94, betonar vikten av friluftsliv. VÄra erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen Àr att friluftslivet trots detta för en relativt undanskymd tillvaro i dagens skola. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka attityder gymnasieelever och gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa har till friluftsliv i skolan, samtidigt vi ville ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för lÀrarnas attityder. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ vÄra tidigare praktikplatser eftersom vi redan hade bra kontakt med eleverna och lÀrarna. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning med 69 enkÀter till elever och nio enkÀter till lÀrare.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och anvĂ€nds.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för sjĂ€lva verket, för dem sjĂ€lva och för samhĂ€llets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media pĂ„ olika sĂ€tt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier Ă€r frĂ€mst hĂ€mtade frĂ„n estetiken och kultursociologin. VĂ€gen fram till slutsatsen pĂ„börjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förstĂ„else för populĂ€rkulturen i det sociala dĂ€r det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan pĂ„visas.Att vara kritiker inom svensk media idag Ă€r att vara pĂ„ jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt Ă€ven blir en makt över det estetiska vĂ€rdet.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuades tio förskollÀrare/lÀrare pÄ fem olika förskolor. För att förstÀrka studiens validitet inleddes varje intervjutillfÀlle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för sÄvÀl inne som utemiljön.

UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur sÄnglÀrare pÄ gymnasiet talar med elever om instudering och att fÄ en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att anvÀnda sig av nÀr de ska lÀra sig en ny sÄng, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sÄnglÀrarna. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de intervjuade sÄnglÀrarna förhÄller sig till lÀroplanen Lgy11 nÀr det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem sÄnglÀrare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sÄnglÀrare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrÄn olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som anvÀnds Àr texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mÄn notbild.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom frÄn en lust att lÀra mig nÄgot som jag tidigare upplevt vara ett frÀmmande sprÄk: bildsprÄket graffiti. Jag hade Àven en vilja att undersöka en estetisk lÀroprocess pÄ nÀra hÄll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att sjÀlv vara den lÀrande och den gestaltande var ett val som gav mig en nÀrhet till min undersökning, vilket bÄde har stÀrkt min analys och skapat en svÄrighet till distans. Den estetiska lÀroprocessen dÀr skissernas roll fÄtt ta stor plats, har bestÄtt av bÄde individuellt och socialt lÀrande, nÄgot som jag i en analys av lÀrandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lÀrandet borde ha fÄtt mer plats, för det Àr frÀmst bristen pÄ det som skapat lÄsningar under projektets gÄng.

SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.

Syftet med studien var att synliggöra hur sÄnglÀrare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhÄllningssÀtt till att anvÀnda sÄnglÀroböcker i sin undervisning med utgÄngspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnts dÀr fem sÄnglÀrare intervjuats. Informanterna Àr, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sÄnglÀrare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhÄllningssÀtt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sÄnglÀroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sÄngundervisningen. LÀroboken kan förstÀrka och fördjupa innehÄll som behandlats i undervisningen sÄsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för gymnasieelevers egenuppfattning om vad som gör ett skolÀmne meningsfullt i gymnasieskolan. Dettagenomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeÄrselever frÄn engymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriserassedan utifrÄn de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivationoch prestationsmotivation.Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hosgymnasieelever Àr högst individuell, men vissa generella mönster kunde utlÀsas.Majoriteten av respondenterna hÀvdade att yttre faktorer sÄsom praktisk nytta ochanvÀndning var viktigast för en aktivitet skulle kÀnnas meningsfull, men vid nÀrmaregranskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer sÄsom intresseoch att ha roligt hade störst pÄverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt attrespondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorierarbetet utgÄtt ifrÄn..

Inledningsvis identifieras de mÄl i kursplanen för fysik B pÄ gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehÄll. Syftet med detta arbete Àr att genom en textanalys utifrÄn dessa identifierade kursmÄl, beskriva hur fem gymnasielÀroböcker i fysik B tar upp de utvalda mÄlbeskrivningarna. NÀr det gÀller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla lÀroböckerna förankrar sin framstÀllning om sambandet mellan energinivÄer och atomspektra i Bohrs atommodell.