Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

This master thesis is based on the sociocultural perspective. A qualitative research study was conducted to investigate children's attitudes towards reading, texts and libraries.The theoretical background is constituted by ideas from the new sociology of childhood, literacy-studies and reader-response theory.The study was conducted with 23 children, 13 girls and 10 boys, participating in focus groups.The results of the study reveal that children's literacy-activities in school are strongly influenced and limited by adults. Children's interest in pictures and non-fiction-reading do not correspond to the school institution that favors traditional media and fiction. The study also reveals a gender division between children's literacy-activities that tends to grow with age. All the children in the study regard libraries as book-houses and wished for libraries that combine activity and serenity.The thesis shows the importance of being aware of, and engage in, children's reading-interests and reading-practices if the reading stimulating activities in schools and libraries are to be successful.

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden anvÀnds igymnasieskolan. Vi anvÀnde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vÄr definition tiden mellanen lektions start och slut) endast var nÄgra fÄ minuter kortare Àn den schemalagda tiden.Vidare var uppdelningen av den tid som lÀraren undervisade hela klassen och den tid someleverna arbetade sjÀlvstÀndigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster pÄverkade inteundervisningstiden nÀmnvÀrt. Under tid för eget arbete lÀmnade ett större antal eleverklassrummet och var frÄnvarande under betydligt lÀngre tid.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahÄlla en överskÄdlig arbetsbeskrivning av tillvÀgagÄngssÀtt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet Àr sÄledes utformat som tvÄ separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrÄn intervjuer med tre lÀrare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingÄr i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lÀrarna gÄtt till vÀga i upplÀgget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktÀren av ett arbetshÀfte dÀr olika tekniker och material som kan anvÀndas inom arbetet med glas tas upp.

StÀdernas gator har lÀnge utformats utifrÄn bilisternas behov. Men tiderna har Àndrats och idag Àr det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att frÀmja cyklister och fotgÀngare. Det beror delvis pÄ vÄr strÀvan efter ett hÄllbart samhÀlle. I detta examensarbete kombineras tvÄ aspekter som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle: hÄllbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgÀngarmiljöer. Syftet Àr dels att undersöka hur hÄllbar dagvattenhantering kan anvÀndas för att utforma en gata som Àr inbjudande för fotgÀngare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska egenskaper kan lyftas fram pÄ ett hÄllbart sÀtt lÀngs en gata.

I detta examensarbete har fyra lÀroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstÀmmer med Àmnesplanen i fysik och lÀroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrÄn ett eget utvecklat analysverktyg som utgÄtt ifrÄn det centrala innehÄllet i Àmnesplanen, men Àven de kunskaper och förmÄgor i lÀroplanen som anses kunna visualiseras i en lÀrobok. Som ett komplement till analysen av lÀroböckerna intervjuades Àven tvÄ lÀroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande Àmnesplanen och lÀroplanen Àr vid utvecklandet av en lÀrobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar pÄ att Àmnesplanen och det centrala innehÄllet Àr starkt styrande över innehÄllet i lÀroböckerna. DÀremot förbises lÀroplanens kunskaper och förmÄgor, som analysen fokuserat pÄ, i större utstrÀckning dÄ lÀroboksförfattarna inte anser att dessa lÀmpar sig för en lÀrobok..

Framför dig har du en studie som har undersökt hur Ätta andrasprÄkselever i gymnasieskolan ser pÄ sin flersprÄkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhÄllandevis öppna frÄgor. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförstÄelse setts som en tillgÄng i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervÀgande del ser pÄ sin flersprÄkighet som nÄgot positivt och fÄ har upplevt att samhÀllet eller skolan skulle ha en negativ instÀllning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svÄrt att förstÄ allt menar informanterna dÄ de inte enbart ska tillgodogöra sig innehÄllet utan samtidigt befinner sig i en sprÄkutvecklingsfas.

En intervjustudie med elever pÄ gymnasieskolan om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare och hur teaterns verktyg kan frÀmja dessa egenskaper..

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn lÀrares och elevers upplevelser kring skrivundervisning beskriva hur skrivundervisningen bedrivs i tvÄ undervisningsgrupper i gymnasieskolan och jÀmföra det med aktuell skriv- forskning. I vÄr bakgrund redovisar vi den forskning som ligger som grund för den processorienterade skrivundervisningen ur sex aspekter: syftet med skrivundervisningen, skrivförberedelsen, skrivfasen, textresponsen, textkvalitén och skrivutvecklingen. VÄr metod bestod av att ur ett fenomenologiskt perspektiv intervjua tvÄ lÀrare och tre elever ur respektive lÀrares klass. Resultatet visar att den ena klassen befinner sig övergripande pÄ den lokala textnivÄn medan den andra klassen i större utstrÀckning har nÄtt upp till en global textförstÄelsenivÄ. Förklaringen till denna skillnad hittar vi i skrivförberedelsefasen, dÀr lÀrarnas presentationer skiljer sig Ät.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with basic mathematics combined with aesthestic learning processes such as arts and music in grades F-1. The essay will compare teachers? perceptions regarding aestethic learning processes when using art and music are used in the teaching of mathematics. We have used the following questions:Do teachers use aesthetic learning processes in the forms of arts and music in the basic teaching of mathematics and if so, how and in what way?What importance has aesthetic learning processes in the forms of arts and music in basic teaching of mathematics according to the teachers?What advantages and disadvantages do the teachers find with combinding the basic mathematics with arts and music?The study is based on a qualitative method with five interviews and eight observations.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstÄ hur ett antal elever och lÀrare i gymnasieskolan uppfattar lÀrmiljöns betydelse för frÀmjande av utveckling inom lÀs- och skrivomrÄdet. Undersökningen belyser sjÀlvbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt pÄ vilket sÀtt eleverna Àr delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svÄrigheter i lÀsning och skrivning.  Forskningen har en kvalitativ design dÀr information har inhÀmtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lÀrare i gymnasieskolan.  Resultatet av studien visar att faktorer i lÀrmiljön har betydelse för utveckling i lÀs- och skrivomrÄdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bÀttre lyssnar till deras egna tankar kring hur lÀrmiljön ska utformas och lÀrarna önskar sig större kunskaper i omrÄdet för att kunna möta eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska Àmnena. Hur Àr karaktÀren pÄ samtalen, innehÄller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna pÄ samtalet och lÀrandet? Finns det nÄgra specifika svÄrigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstÀmmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ÀmneslÀrare. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar pÄ att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. LÀrarna tycker att samtalet Àr viktigt och Àr medvetna om samtalets betydelse.

The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above. The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions.