Denna studie Àr inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen dÀr musikpedagogers förhÄllningsÀtt, arbetssÀtt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger anvÀnder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det frÀmst som ett hjÀlpmedel. AnvÀndningsomrÄdena Àr dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgÀngligheten till IT har gjort att lÀromedlen förÀndrats och blivit digitala inom musikundervisningen.

Title: The role and status of music theory ? an inquiry into the Arts Programme of the Swedish upper secondary school. The purpose of this inquiry is to find out what teachers of the Arts Programme say about the role and status of music theory within the different music subjects. Four teachers were interviewed, two teachers of music theory and two instrumental teachers. The interviews were formulated with open questions where the informants guide the conversation, i.e.

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstÄs i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsomrÄden samtgrundlÀggande fÀrdighetstrÀning som bÄde gÀller hur man anvÀnder media och hur medier kananvÀndas för att sprida budskap - i synnerhet till olika mÄlgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och vÀrderingar i samhÀllet. Mediekunskaperna igymnasieskolan Àr följaktligen en snÀv gestaltning av vad som föresprÄkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak Àven konstatera att kunskaperna i hög grad Àrinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjÀlp av estetiska uttrycksformer stÀrka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Syftet med studien var tvÄfaldigt. Det ena var att ta reda pÄ vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterÀrt lÀromedel. Vi ökade vÄrkunskap om studiens ÀmnesomrÄde genom lÀsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lÀrare verksamma i Ärskurserna 1-3. Detta för att fÄ en bild över huranvÀndningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lÀrarna ser pÄskönlitteratur och lÀromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska lÀroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsÀttningar och behov.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

Gymnasieutbildningen i Sverige Àr en frivillig skolform dÀr 98 procent av Sveriges ungdomar pÄbörjar ett program. Skolreformer och större klasser prÀglar gymnasieskolan och stÀller nya krav pÄ det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frÄnvaro Àr nÄgra av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lÀrarledarskap Àr en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management Àr en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad pÄ inlÀrningspsykologi.

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

En undersökning om vad som testas pÄ fysikprov, genom att prov frÄn gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende pÄ vilka problemtyper som förekom pÄ proven..

 The purpose of my study is to illumine the aesthetic learning process significant in the preschool. Focus has been on allowing educators in different preschools to answer questions valid the use of aesthetic learning processes. I chose to do my study using an opinion poll and a literature review. The result shows that the preschools use aesthetic learning processes and according to the educator?s aesthetic learning process is a very important tool for education in the preschool.  The notable in this study is that the educators have different views of what aesthetic means. The first view is that you only work with aesthetic subjects.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa lÀrares Äsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger pÄ konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, pÄ grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anlÀnder flest invandrare frÄn det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielÀrare deltog i en enkÀtundersökning angÄende deras attityder kring frÄgor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lÀrare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade Àven en lÀrare och samordnare pÄ IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och Äsikter, dÄ detta Àr omrÄden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jÀmstÀlldhetsminister Nyamko Sabuni har Àven hon svarat pÄ frÄgor om slöjförbud i den svenska skolan.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.