Arbetet behandlar frÄgestÀllningen: Kan man genom att studera klassresenÀrens vÀrderingar till heminredning fÄ syn pÄ den kulturella resa som klassresenÀrens livshistoria prÀglas av, och vad kan tÀnkas pÄverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen Àr frÀmst att synliggöra klassresenÀrens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhÄllandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen Àr klassresenÀr, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte Àr att framhÀva den demokratiska vikten av att lÄta mÀnniskors röster göra sig hörda i sÄ mÄnga olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar ocksÄ pÄ den pedagogiska möjlighet som finns i att lÄta varje enskild individ fÄ utgÄ ifrÄn sin egen komplexa livsberÀttelse i syfte att nÄ kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks tvÄ informanters livshistoria som har det gemensamt att de prÀglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tÀnkas pÄverka klassresenÀrens estetiska preferenser.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lÀrarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lÀrare till att anvÀnda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV pÄbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lÀrararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvÀrdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förvÀntningar, svÄrigheter och möjligheter som lÀrare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lÀrarna Àr positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet anvÀnder utomhuspedagogik i sin undervisning.

Syftet med denna studie Àr att genom fem livsberÀttelser tolka och förstÄ problematiken kring studieavbrott pÄ fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar Àr överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievÀgledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg anvÀnds sÄ kallad narrativ metod, vilket innebÀr att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid nÄgon tidpunkt, fritt och med sÄ liten styrning som möjligt fÄr berÀtta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrÄn tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika anledningar och att det inte alltid Àr negativt att hoppa av sin utbildning.

Syfte: Vi vill genom vĂ„r studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjĂ€lp av ServQual ? modellen och Grönroos totalkvalitetsmodell som bĂ„da mĂ€ter kvalitet. Vi vill Ă€ven jĂ€mföra de bĂ„da kvalitetsundersökningarnas syn pĂ„ kvalitet samt hur de ser pĂ„ eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mĂ€ter totalkvalitet eller om de likt vi tror snarare mĂ€ter teknisk kvalitet.FrĂ„gestĂ€llningar:Är synen pĂ„ vad som Ă€r kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar?Motsvarar kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN ? rapporten dvs.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Ian Thompson menar att man, vid gestaltning, bör ha som mÄl att slutresultatet ska inneha höga vÀrden av ekologiska, sociala och estetiska kvaliteteter. Detta benÀmner han som trivalent design, nÄgot som han menar att generellt innebÀr bÀttre design Àn uni- eller bivalent design dÀr endast en respektive tvÄ av dimensionerna ovan tas i beaktande. I detta arbete Àr syftet att ta fram ett programförslag för ett bostadsomrÄde i Södra LillÀngen i Mariehamn och samtidigt undersöka trivalent design som hjÀlpmedel för landskapsarkitekten. FrÄgestÀllningen som anvÀnts Àr hur ekologiska, sociala och estetiska dimensioner kan bevaras och gestaltas vid en exploatering av Södra LillÀngen. Arbetet har delats upp i en förstudie och en programförslagsdel. Förstudien bestod av en inventering, en art- och habitatsundersökning och en analys. Under inventeringen studerades omrÄdet och omgivningen för att ta reda pÄ vad som fanns pÄ och omkring platsen idag.

MÀnniskans nÀra relation till trÀd genom historien har medfört att trÀd kan ha stor symbolisk betydelse och ofta tillskrivas emotionella vÀrden. Enstaka trÀd kan framkalla en kÀnsla av tillhörighet och identitet. Denna sociala aspekt pÄ trÀd Àr i ljuset av tÀtare stÀder och ökande exploatering vÀrd att ta till vara pÄ och utveckla. Ett sÀtt att göra det pÄ Àr att anvÀnda sig av ett konstnÀrligt angreppssÀtt i arbetet med trÀd och konstformen trÀdskulptering Àr ett sÄdant. Den utövas genom att stammar och grenar formas pÄ trÀd för estetiska eller praktiska syften och förenar ekologi och konst pÄ ett unikt sÀtt. SkrÀddarsydda trÀd kan tillföra offentliga miljöer estetiska och sociala kvalitéer som inte gÄr att uppnÄ pÄ annat sÀtt.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

VÄrt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hÀnde med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. DÀrefter önskade vi se om en av de rÄdande teorierna om grupprocesser stÀmde i vÄrt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har anvÀnt oss av Àr FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vÄr analys har vi anvÀnt oss av observationer av bÄde Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, dÀr vi har stÀllt vÄra observationer mot varandra.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för Àmnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehÄll av musikÀmnet.Uppsatsen bygger pÄ textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgÄende analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesÀmnen ? dilemman och möjligheter  samt Àmnesplanen för instrument- eller sÄngkursen pÄ gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras Àven perspektiv pÄ bedömning och tillhörande metoder som anvÀnds av yrkesverksamma lÀrare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebÀr.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Tidigare forskning visar pÄ att mÄnga intressenter har Äsikter om Àmnet idrott och hÀlsas innehÄll och syfte, sÄvÀl ur ett samhÀlls- som ett Àmnesdidaktiskt perspektiv. LÀrare i idrott och hÀlsa har svÄrt att definiera och redogöra för ÀmnesinnehÄll, syfte och fÀrdriktning i undervisning. Gamla Àmnestraditioner lever kvar och Àmnet framstÄr mer som ett aktivitetsÀmne Àn ett kunskapsÀmne. Denna studie utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare i syfte att undersöka hur lÀrare reflekterar kring visioner: hur dessa skapas, hur de förmedlas till eleverna och vilket lÀrande som de kan stödja. I studien deltog sex lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa i gymnasieskolan.

Studien syftar till att besvara de tvÄ forskningsfrÄgorna: 1. ?Hur beskriver studie- och yrkesvÀgledare sina arbetsuppgifter vid fristÄende gymnasieskolor?? och 2. ?Hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledare vid fristÄende gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?? För att besvara frÄgorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvÀgledarfunktion verksamma vid den fristÄende gymnasieskolan, intervjuats.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

This master thesis is based on the sociocultural perspective. A qualitative research study was conducted to investigate children's attitudes towards reading, texts and libraries.The theoretical background is constituted by ideas from the new sociology of childhood, literacy-studies and reader-response theory.The study was conducted with 23 children, 13 girls and 10 boys, participating in focus groups.The results of the study reveal that children's literacy-activities in school are strongly influenced and limited by adults. Children's interest in pictures and non-fiction-reading do not correspond to the school institution that favors traditional media and fiction. The study also reveals a gender division between children's literacy-activities that tends to grow with age. All the children in the study regard libraries as book-houses and wished for libraries that combine activity and serenity.The thesis shows the importance of being aware of, and engage in, children's reading-interests and reading-practices if the reading stimulating activities in schools and libraries are to be successful.