Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallÀrare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrÄn styrdokumenten för kursen Instrument eller sÄng 2 pÄ estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda pÄ hur instrumentlÀraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallÀrare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet frÄn intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehÄllsanalytiskt perspektiv. UtifrÄn materialet i denna undersökningframtrÀder tre centrala teman: Äterkommande kvalitetsbegrepp, förhÄllningssÀtt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen Àr att lÀrarens autonomi och svÄrigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation dÀr godtycke kan uppstÄ och en ojÀmlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner pÄ lokal och nationell nivÄ för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen vÀcker nya frÄgor om betygens funktion ide estetiska Àmnena inom gymnasieskolan..

Det hÀr examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger anvÀnder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ syn pÄ vilka uttrycksformer som Àr mer och mindre framtrÀdande i arbetet pÄ fritidshemmen. FöljdfrÄgan blir sÄledes vilka Àr de uttrycksformer som inte fÄr sÄ stor plats och varför det Àr sÄ. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger frÄn fyra olika fritidshem. De teoretiska utgÄngspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats Àr att bild och formskapande Àr den mest mÀrkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram pÄ ett helt annat sÀtt Àn hur det ser ut idag..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket vÀrde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fÀltet anser att vÀrdet med estetiska aktiviteter Àr, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgÄ frÄn det radikala estetiska begreppet. Jag har Àven diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgÄng till ett sprÄk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag mÄste förhÄlla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska pÄ olika sÀtt kan vara vÀrdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter pÄ det sÀtt som de gör..

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Syftet med vĂ„r studie var att undersöka KME-förskollĂ€rarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig frĂ„n förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne. DĂ€rför stĂ€llde vi oss frĂ„gorna om hur och varför KME-förskollĂ€rare, respektive förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollĂ€rare, tre med och tre utan KME som huvudĂ€mne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrĂ„n följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrĂ„n intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„ samt estetiska uttrycksformer för att stĂ€rka individen.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Syftet med studien Àr att utifrÄn tvÄ skolor lyfta lÀrares och elevers syn pÄ betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjÀlpmedel i undervisningen och hur lÀrare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i tvÄ olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet av vÄr studie visade att lÀrare till viss del anvÀnder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. LÀrarna skulle vilja anvÀnda sig mer av estetiska uttrycksformer, men kÀnner sig osÀkra i sin egen förmÄga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som trÄkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida pedagoger anser att estetiska arbetssÀtt har nÄgon inverkan pÄ den tidiga skriftsprÄksinlÀrningen. Vi tittar Àven pÄ olika formsprÄk och bakomliggande teorier som har koppling i de estetiska arbetssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet genomförde vi en intervjustudie bland fyra verksamma pedagoger. Det resultat vi har kommit fram till syftar pÄ att estetiska arbetssÀtt har stor betydelse för lÀrandet men att de anvÀnds i olika utstrÀckning..

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att fÄ reda pÄ vilka resurser som behövs för ett vidgat anvÀndande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras anvÀndning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade anvÀnder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade ocksÄ vilka motiv de har för att anvÀnda sig av dessa inslag.

Syftet med studien var att undersöka vad nÄgra verksamma lÀrare hade för syn pÄ estetiska lÀrprocesser. Vi ville Àven fÄ fram om det var nÄgot som lÀrarna sjÀlva anvÀnde sig av och i sÄdana fall varför eller varför inte. För att ta reda pÄ hur olika lÀrares syn kan se ut nÀr det gÀller estetiska lÀrprocesser sÄ valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare verksamma i de tidigare Ären som har olika arbetssÀtt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssÀttet, men i vilken omfattning och hur de anvÀnder sig av det skiljer dem Ät.

Syftet med detta arbete Àr att bidra till en fördjupad förstÄelse för vad estetiska lÀrprocesser Àr och hur de anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ varför man bör anvÀnda sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen och hur de kan anvÀndas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgÄngspunkt i att estetiska lÀrprocesser Àr bra dels för att frÀmja elevernas inlÀrningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjÀlp för lÀrare att nÄ ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollÀrare frÄn tre olika skolor. TvÄ av intervjupersonerna kommer frÄn en skola med estetisk profil och de andra tvÄ kommer frÄn skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i omrÄdena kring estetik, estetiska lÀrprocesser och lÀrande i allmÀnhet.

Den hÀr uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger vÀljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka estetiska uttrycksformer som Àr mer eller mindre framtrÀdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet dÀr barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, frÄn tre förskolor, för att ta reda pÄ vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lÀrande och utveckling samt förmÄga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett pÄ estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.