Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

UtifrÄn intresset för estetiska lÀrprocesser och hur det pÄverkar elevers lÀrande i Àmnesintegrationhar jag gjort en undersökning i Ärskurs ett pÄ gymnasiets estetiska program om elevers lÀrandegenom estetiska lÀrprocesser i Àmnesintegration. Syftet Àr att tydliggöra vad den estetiskalÀrprocessens bidrar med vid Àmnesintegrering. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr ?PÄ vilketsÀtt kan estetiska lÀrprocesser bidra till lÀrandet i Àmnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalÀrprocesser ut vid Àmnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomÀmnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förstÄelsen för innehÄllet i bÄde denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen Àr ett projekt som löper under sju veckordÀr kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om hur förskollÀrare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans lÀroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, dÀr fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framlÀggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att frÀmja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lÀrandet. Det fanns dÀremot delade meningar om hur förskollÀrarna relaterar det estetiska arbetet till lÀroplanen. Samtliga pedagoger ansÄg att lÀroplanen har blivit mer Àmnesinriktad och att det estetiska fÀltet har fÄtt mindre fokus, dÀremot menade pedagogerna att lÀroplanen Àr öppen för tolkning.

VÄrt val av forskningstema föll sig naturligt dÄ vi bÄda finner det av yttersta vikt att de estetiska lÀroprocesserna framhÄlls i de didaktiska praktikerna. DÀrför var vi nyfikna pÄ att fÄ reda pÄ hur det förhÄller sig med detta i empirin. VÄrt huvudsyfte med studien var att fÄ svar pÄ frÄgan pÄ vilket sÀtt de estetiska lÀroprocesserna anvÀnds i arbetet med barn med sÀrskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser Àr fördelen med att anvÀnda sig av de estetiska lÀroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska lÀroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra skolor i norra Norrland, Kiruna samt SkellefteÄ.

Uppsatsen behandlar Àmnet arkitektur pÄ gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjÀlp av etnografisk metod undersöks hur lÀrare förhÄller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhÀllsbyggande och miljö/arkitektur, respektive pÄ Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. AvgÄngselever vÄren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började pÄ gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir dÀrmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturÀmnet.Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lÀrarna om Àmnet och pÄ sÄ sÀtt diskutera och nÀrma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar pÄ att lÀrarna arbetat varierat och med stor anvÀndning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med Àmnesintegrering dÀr det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturÀmnet..

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i Ärskurs 9 upplever de praktiska/estetiska Àmnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att fÄ en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska Àmnenas betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Resultatet grundar sig pÄ nio stycken intervjuer med elever i Ärskurs 9. Sammanfattningsvis kan sÀgas att Àmnena inte pÄverkar elevers motivation i lika stor utstrÀckning som vad lÀraren i sig gör. De praktiska/estetiska Àmnena pÄverkar elevers inlÀrning genom att de skapar intressanta och lÀrorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.

VÄr uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kÀnnetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv pÄ estetisk verksamhet i skolan. DÀr finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan anvÀnder i en nÀrlÀsning av de estetiska Àmnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar tvÄ tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nÀstan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression frÄn G till MVG gÄr frÄn att eleven gör nÄgonting, till hur eleven gör det.

Det hÀr Àr en studie som handlar om hur och om de estetiska uttrycken har gestaltats i en Är 1-2. Studien visar att det finns forskning kring hjÀrnan och dess uppbyggnad som stödjer styrdokumenten och det som finns skrivet angÄende tyngden av att anvÀnda de estetiska uttryckssÀtten.Studien har jag byggt upp kring syftet och syftesfrÄgorna genom att söka svar i observation och intervjuer. NÀr trianguleringen av observation och intervjuer var klar började bearbetningen av data som framkommit innan analys och resultatet kunde sammanstÀllas. Diskussionen kring sjÀlva arbetet Àr intressant i mÄnga avseenden men framför allt för att visa pÄ vad det Àr som Àr styrkan samt svagheten med studien.I slutet har jag gett förslag pÄ fortsatt forskning för att komma vidare i Àmnet kring de estetiska uttrycken i svenskÀmnet. Det finns alldeles för lite forskning som specificerar vad de estetiska uttrycken Àr..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar pÄ sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de anvÀnder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har anvÀnt oss av har handlat om estetikens framvÀxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vÄrt Àmne. NÄgra slutresultat som vi har kommit fram till Àr att mÄnga av pedagogerna som vi har intervjuat har anvÀnt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lÀra barn andra fÀrdigheter Àn att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har Àven sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gÀller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna.

AbstraktBetyg i estetiska Àmnen. En undersökning om hur elever och lÀrare pÄ gymnasieskolan förstÄr funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och Àr med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur Àr en del av det större samhÀllet. Med stöd frÄn intervjufrÄgor, observationer och fÀltanteckningar frÄn mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lÀrare uppfattar betygets funktion i tre estetiska Àmnen.

I det hÀr examensarbetet har vi pÄ tvÄ olika förskolor undersökt hur pedagoger förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och sÀger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andrasprÄk. I vÄr undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet Àr den grundteori vi utgÄr ifrÄn dÄ vi talar om barns sprÄkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

Abstract Estetik som mÄl och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat tvÄ av pedagogerna ifrÄn verksamheten. DÀrigenom har vi funnit svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut nÀr den anvÀnds som mÄl respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna lÀroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring Àmnet.