LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

Det multiprojektbaserade arbetssÀttet blir en allt mer vanlig syn inom moderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och samma organisation har ökat lavinartat de senaste Ären, och dÀrtill kommer problemet att planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertalet projekt. Studien tar sin utgÄngspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ett IT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delen av sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssÀttet. Studien tar Àven sin utgÄngspunkt i att de som bedriver största delen av sin verksamhet projektbaserat har problem att planera sina resurser, och att konflikter och svÄrigheter i planeringen ofta uppstÄr. Med anledning av det multiprojektbaserade synsÀttet Àr det viktigt att ha en fungerande resursplanering för att planera resursernas tid i de olika projekten. Inom mÄnga företag finns det stora problem med att hantera resurserna. Studien syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstöd för resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara pÄ barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus pÄ matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram Àr för nÄgot. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn Àr de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fÄtt/lÀrt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn Àr pÄ matematik i förskolan?  samt vad som rÀknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

I den aktuella studien har följder studerats utav nedlĂ€ggningen av fĂ€ltarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrĂ„n myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anstĂ€lldas upplevelser. Studien bygger pĂ„ nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fĂ€ltarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat pĂ„visar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vĂ„rdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjĂ€nsten. Intervjudeltagarna berĂ€ttar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift Ă€r att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Vigren Johansson, Kalle & Svensson, Christian (2008) Dramaarbete i förskolan Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt drama ser ut pÄ förskolor. Huvudsyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare har för instÀllning till pedagogiskt drama samt om de kÀnner att de har tillrÀckliga kunskaper för att anvÀnda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgor: Hur ser verksamma förskollÀrare pÄ pedagogiskt drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framstÀlls pedagogiskt drama/dramalek i förskolans lÀroplan? Hur stor kompetens anser förskollÀrarna krÀvs för att leda denna typ av verksamhet? Hur Àr utbudet av litteratur eller andra kunskapskÀllor tillgÀngliga pÄ arbetsplatserna? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en enkÀtundersökning med förskollÀrare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn litteratur som rör pedagogiskt drama i allmÀnhet samt drama och teaterarbete i förskolan.

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

1 INLEDNING Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt. Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land. LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna. I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.

Miljön Àr viktig för mÀnniskans aktivitetsutförande och ett omrÄde dÀr arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet sjÀlva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förÀndring skulle pÄverka deras arbetsförmÄga. Syftet var Àven att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö pÄverkade deras arbetsförmÄga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkÀtundersökning bland kommunanstÀllda arbetsterapeuter dÀr de fick besvara frÄgor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bÀsta kombinationen för att ha en bra arbetsförmÄga.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.

Syftet Àr att beskriva och analysera utformningen och tillÀmpningen av Balanced Scorecard i en sjukvÄrdsverksamhet samt studera huruvida modellen anvÀnds som ett mÀtsystem eller ett managementsystem. Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr kvalitativ i form av en djupare fallstudie av en sjukvÄrdsverksamhet. Vi har utgÄtt frÄn sÄvÀl sekundÀrdata som primÀrdata för att erhÄlla relevant information till uppsatsen. PrimÀrdata har samlats in via personliga intervjuer. Det teoretiska kapitlet innehÄller modeller och begrepp som behandlar budget, BSC, ekonomistyrning i offentlig verksamhet och i sjukvÄrden.