NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

VÄr nyfikenhet till denna studie vÀcktes genom att vi fick reda pÄ att det startas fler företag av kvinnor Àn av mÀn pÄ Idélab pÄ MÀlardalens högskola. Detta Àr en skillnad mot övriga landet, dÀr fler företag startas av mÀn Àn av kvinnor statistiskt sÀtt. FrÄgan vi stÀllde oss var vilka faktorer det Àr som pÄverkar att statistiken ser ut som den gör pÄ Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, tvÄ ur personalen pÄ Idélab och Àven en sakkunnig person inom Àmnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssÀtt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om Àmnet.

Syfte: Att utifrÄn utvalda scenarios identifiera vilka möjliga effekter som anvÀndandet av OLAP kan leda till. Genom en diskussion om nyttan med OLAP, efter att ha presenterat de scenarios som uppkom efter fallstudien, ge lÀsaren en ökad förstÄelse över hur olika brancher kan dra nytta av OLAP i deras respektive omrÄden och visa hur kraftfullt OLAP kan vara för organisationer och verksamheter.ForskningsfrÄga: Vilka möjliga effekter kan OLAP tillföra i en verksamhet?Metod: En kvalitativ metod kallad fallstudie antogs till denna studie dÄ ett antal scenarios arbetades fram. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en kvalitativ metod.Teori: Kapitlet inleds med en förklaring till OLAP och dess komponenter. HÀr förklaras OLAP, datalager, data mining, datakvalité, datalagrets datastruktur, stjÀrnschema, samt snöflingeschema.Resultat: Ett antal scenarios arbetades fram med utgÄngspunkt frÄn existerande verksamheter och samhÀllssektorer.

Anne Reese: Johan Lindegrens vÀgval : en studie i de faktorer som pÄverkade enskilda aktörers verksamhet inom Stockholms musiksamhÀlle 1860-1908, Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 100 poÀng, 2007.The aim of this essay is to show some of the factors which affected the production and work of the individual musician or composer within Stockholm's music society in the late 19th century. By a case study on Johan Lindegren (1842-1908) I demonstrate how a musician or a composer functioned in the social structures of the music society and how power affected the work of the musician or composer. This essay also fills another purpose as it gives Lindegren a more detailed biography, which is something that has been missing until now.By applying a concept of power, as discussed by Michel Foucault, to this subject and interacting it with the concepts of musical opportunism, I present a new way of talking about the social, as well as the individual factors that affects the individual musician within the music society.The conclusion is drawn that there are two different types of factors that affects the work of the individual; 1) the social network and power within society, which presents positions and opportunities for the musician and 2) the individual character of musician which determine the way the individual uses the position or opportunity he or she is given..

Bakgrund: De senaste 60 Ären har karaktÀriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillÄter fri rörlighet av varor, tjÀnster och arbetskraft vilket har bidragit till att bÄde stora och smÄ företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet pÄ marknader som Àr tydligt skilda frÄn den egna till bÄde avstÄnd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hÀnsyn till som uppstÄr vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare Àmnar studien Àven undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hÀnsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrÄn denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nÀtverk vid affÀrsuppgörelser. Den primÀra anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skÀl och inte de eventuella affÀrsmöjligheterna som finns..

This master?s thesis investigates how six Swedish public libraries integrate equality aspects in their user oriented activity. The theoretical starting point for the study is that Sweden is a part of a gender system characterized by gender separation and male superiority, as described by the Swedish historian Yvonne Hirdman and theories that argue that femininity and masculinity are social constructions. Another starting point is that the library sphere cannot be separated from the gender inequality in society. Since the library is part of a gender system that value individuals who are seen as males and separates men and women, some of the library users may be neglected.

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att stÀndigt utveckla, förbÀttra och anpassa sig. NÄgra aspekter som styrs och kontrolleras som Àr av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen Àr lÀrande, information samt kreativitet. Genom att studera tvÄ fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i tvÄ företag med olika förutsÀttningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vÀgar för företagen att förbÀttra förutsÀttningarna för lÀrande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad pÄ observationer och intervjuer i tvÄ fallföretag.

VarumÀrkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nÄ framgÄng. Detta pÄ grund av att bland annat produktskillnaderna pÄ marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta Àr att företagen mÄste differentiera sina varumÀrken och tydliggöra dess mÀrkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lÄng tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumÀrke genom sitt pÄtagliga arbete med att anvÀnda sig av ideell verksamhet samt sponsring. VarumÀrket Vasaloppet Àr ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tÀvlig, en upplevelse, ett Àventyr samt en dröm att genomföra.

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vĂ„r utbildning till specialpedagoger pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda pĂ„ hur de, med fokus pĂ„ detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill ocksĂ„ undersöka vilka vinster och svĂ„righeter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda pĂ„ hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus pĂ„ inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frĂ„gor? Undersökningen genomfördes med tvĂ„ olika metoder, enkĂ€ter och intervjuer.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ inblick i hur förÀldrasamverkan fungerar pÄ förskolan. Vi har fokuserat pÄ vilka verktyg som förskolan anvÀnder sig av i samverkan med hemmet. I vÄr undersökning har vi tittat nÀrmare pÄ hur förskolepersonalen arbetar för att frÀmja samarbetet och förÀldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har Àven valt att titta pÄ hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhÄllningssÀtt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhÄllningssÀtt i form av förÀldrasamverkan pÄ förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Rapportens mÄl Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ÄtgÀrder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa följderna av allvarliga olyckshÀndelser med farliga Àmnen. Detta direktiv benÀmns Sevesodirektivet och Àr implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mÀngd farliga Àmnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebÀr sÀrkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet Àr klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).