Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en förskolas verksamhet pÄverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna pÄverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts Àr liten och har inte toalett och kapprum inne pÄ avdelningen, och frÄgan Àr vilken betydelse det har. Studien har genomförts pÄ en smÄbarnsavdelning med hjÀlp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

Arbetets syfte Àr att undersöka pÄ vilka grunder musik bör anvÀndas som redskap i svenskundervisning. I Àmnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. AnvÀndandet av musik gÄr ifrÄn den traditionella ?lÀsa-skriva?-ramen vilket gör att det kan finnas motstÄnd mot denna typ av estetisk lÀroprocess. VÄrt mÄl med undersökningen Àr att visa att musik som medel kan anvÀndas i svenskundervisning utan att försÀmra elevernas slutresultat.

SammanfattningFörskolans lÀroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans lÀroplan, Lgr11, visar pÄ vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska strÀva efter ett brasamarbete. Detta leder till det hÀr examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgÄngspunkterna för studien varit vad förskollÀrare och lÀrare iförskoleklass och grundskola anser om samverkan. TillvÀgagÄngssÀttet för att uppnÄstudiens syfte och framstÀlla ett resultat har varit ett utskick av webbenkÀter tillförskollÀrare och lÀrare i förskoleklass och grundskola i tvÄ kommuner. Resultatet Àrbaserat pÄ totalt 79 respondenters besvarade enkÀter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder pÄ att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna sjÀlva.Respondenterna ser bÄde möjligheter vid samverkan och svÄrigheter som kan uppstÄ.Samverkan ger möjligheter för lÀrarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat pÄ att jÀmföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som stÀllts upp i sammanhanget har prÀglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet prÀglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmÄl Àn en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nÀra inkorporerad med den militÀra verksamheten vilket kan ha pÄverkat den politiska inriktningen pÄ arbetsplatsen. UtifrÄn detta resonemang har jag stÀllt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanstÀlldas personalförbund avdelning 36 utmÀrkts av en mer arbetsgivarvÀnlig attityd Àn vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frÄgestÀllning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanstÀllda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona Ät jÀmfört med fackföreningar vid civila varv i allmÀnhet?För att kunna svara pÄ denna frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kvalitativ och kvantitativ metod dÀr jag frÀmst studerat ÄrsberÀttelserna frÄn avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att fÄ sammanhanget förtydligat eller för att sÀkerstÀlla korrektheten i uppgifterna jag fÄtt fram.

Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella mÄlbeskrivningar. Hur innehÄllet utformas i en mÄlbeskrivning, hur mÄlbeskrivningen anvÀnds i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring mÄlbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade Àr idag en vÀl integrerad grupp i vÄrt samhÀlle. MÄnga bor i en gruppbostad med anpassad hjÀlp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar pÄ gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vÄrd och verksamhet för de boende.

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar ocksÄ medarbetarnas syn pÄ en eventuell expansion. Studien Àr uppbyggd pÄ ett deduktivt sÀtt och empirin bygger pÄ intervjuer med ledare och medarbetare frÄn tvÄ fallföretag..

Mitt syfte Àr att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rÀtt att sÀga sin mening och fÄ den respekterad, tillÀmpas i skolans verksamhet. Mina frÄgestÀllningar Àr; (1) Upplever rektorer att elevers Äsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utstrÀckning upplever rektorerna att eleverna fÄr vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna fÄr vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rÀttigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebÀr regler som flera lÀnder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. NÀr barn lÀr sig i tidig Älder om mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet, mÀnniskors lika vÀrde och hur ett demokratiskt samhÀlle fungerar kommer det gynna samhÀllet i lÀngden.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

I vÄrt arbete har vi undersökt instÀllningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt om de anvÀnder sig av det i sin verksamhet, hur de i sÄ fall anvÀnder sig av det och om de Àr medvetna om att det Àr pedagogiskt drama de anvÀnder sig av. Vi har ocksÄ haft för avsikt att försöka tydliggöra för lÀsaren vad pedagogiskt drama innehÄller. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vÄr litteraturgenomgÄng definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förstÄliga.

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).