Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow.A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial.

Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet Äterkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpÄverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapÄ ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 Ärsfinanskris kommer att pÄverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lÀmplig metod har författarna utgÄtt frÄn problemformuleringen och mÄletatt nÄ uppsatsens syfte, dÀr de funnit det lÀmpligt att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frÄnHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser pÄ pantsÀttningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurÀgarstrukturen pÄverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart Àr till nytta med enstark koppling till industrin..

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

NÀringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en rad förÀndringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens stÀlls det idag höga krav pÄ företags förmÄga att anpassa sig efter de omvÀrldsförÀndringar som hela tiden sker. MÄnga företag kan sÀgas vara föremÄl för en stÀndigt pÄgÄende strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar sÄsom företagsförvÀrv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har sÄledes kommit att bli vanliga företeelser bland affÀrsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag pÄ den gemensamma marknaden valde rÄdet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlÄtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sÄdana situationer.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Ett informationssystem Àr ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. NÀr ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krÀvs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krÀvs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som pÄverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. NÀr ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstÄr förÀndringar i verksamheten. NÀr det gÀller större förÀndringar pÄ arbetsplatserna i Sverige Àr det allmÀnt kÀnt att fackföreningar involveras i processen.

Tidigare forskning har visat att barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk nÀr de redan finner trygghet i sitt modersmÄl. Under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsÀtt nÀr det gÀller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmÄlsstöd i förskolan. DÀrav vÀcktes ett intresse för vÄr studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt lÀroplanen skall alla barn erbjudas modersmÄlsstöd vilket vi lutar oss tillbaka pÄ i den hÀr studien, dÄ det Àr lÀroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer dÀr vi tittade pÄ hur en verksamhet fungerar dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga har vi kunnat samla pÄ oss material för en analys kring modersmÄlsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att frÀmja barnens flera sprÄk. I analysen har vi framstÀllt den data vi har fÄtt fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Inom svenskt nÀringsliv har det under senare tid uppmÀrksammats att svenska företag i allt större utstrÀckning vÀljer att insourca delar av sin verksamhet. För att en insourcingprocess ska lyckas och för att den ska bidra till att företaget ökar sin konkurrenskraft gÀller det för företaget att ha bra kÀnnedom om det nÀtverk i vilket det Àr en del av. Det Àr ocksÄ viktigt att företaget har en klar bild av sin kÀrnkompetens och av karaktÀren pÄ den aktivitet som eventuellt ska insourcas.Syftet med denna Àr att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom ett insourcingbeslut samt att studera effekter som kan uppstÄ i samband med insourcing. BÄde Sandvik AB Mining and Constructions och Atlas Copco AB Construction Mining Technique har valt att koncentrera produktion frÄn utlandet till Sverige och det Àr deras insourcingprojekt som analyseras i uppsatsen. BÄda företagen rÀknas som vÀrldsledande aktörer pÄ marknaden för maskiner och komponenter till gruvindustrin.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

Vilken skattesats som aktualiseras för förbrukad el beror pÄ vissa omstÀndigheter. Den svenska skatten pÄ elektrisk kraft uppgÄr Är 2013 i normalfallet till 29,3 öre per kilowattimme. I vissa fall kan dock skatten vara avsevÀrt lÀgre. Exempelvis ligger skatten i vissa kommuner i norra Sverige och Sveriges inland pÄ en skattenivÄ om 19,4 öre per kilowattimme, medan elektrisk kraft som överförs till skepp av en viss storlek som anvÀnds för sjöfart och som ligger i hamn beskattas med endast 0,5 öre per kilowattimme. Slutligen beskattas Àven elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen med 0,5 öre per kilowattimme, Àven kallad industriskattesatsen.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur en daglig verksamhet för flickor mellan 13 och 20 Är med psykosocial problematik kan se ut. Verksamheten ska innehÄlla hÀsthÄllning samt utbildning i bland annat livskunskap. MÄlet med verksamheten Àr att stÀrka flickornas sjÀlvkÀnsla och kunskaper och pÄ sÄ sÀtt förbereda dem för ett kommande vuxenliv.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur kan psykosocialt behandlingsarbete kombineras med hÀsthÄllning?? Hur kan livskunskap anvÀndas i behandlingssyfte i denna typ av psykosocial verksamhet?? Hur ska organisation och ledarskap se ut i en verksamhet av ovanstÄende slag?Bakgrunden till vÄr uppsats Àr att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga i Sverige har ökat. Trots att det Àr skolplikt i Sverige finns det mÄnga barn som har hög frÄnvaro i skolan.