Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Psykosocial arbetsmiljö Àr ett problem som Äterfinns inom mÄnga arbetsplatser i vÀrlden. Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte Àr att undersöka, förstÄ och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan pÄverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrÄn de förutsÀttningar som finns. De arbetar utifrÄn att förbÀttra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbÀttring men det finns fortfarande brister kvar.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett varumÀrke som fokuserar pÄ att tillagningen av teet blir rÀtt. MÄnga varumÀrken lÀgger inte sÄ stor vikt vid att sprida denna kunskap trots att information om detta finns pÄ i stort sÀtt alla förpackningar. Problemet Àr att informationen Àr för anonym. Jag har dÀrför velat undersöka om man kan ta denna information och göra den till en del av designen och dessutom skapa ett varumÀrke som kÀnns unikt och som trots informationen har en estetisk hög nivÄ. Jag har dessutom velat utveckla denna produkt ytterligare för att underlÀtta tillagningen av teet.

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om ÖppenvĂ„rdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vĂ€nder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. MĂ„let med ÖppenvĂ„rdsteamet Ă€r att finnas tillgĂ€nglig nĂ€r andra verksamheter inte Ă€r det, genom stöd och rĂ„d hjĂ€lpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutĂ€ndan skall fĂ„ en sĂ„ stabil grund att stĂ„ pĂ„ att de blir sjĂ€lvgĂ„ende. Arbetet Ă€r förlagt till kvĂ€llar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen.

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn intervju- och enkÀtsvar frÄn pedagoger i förskola och skola fÄ kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de anvÀnder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda pÄ vilka önskningar och visioner vÄra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? VÄr metod Àr att genomföra kvantitativa enkÀtundersökningar för att sedan gÄ vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vÄrt arbete har vi utifrÄn litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rÀdsla hos pedagoger i att arbeta pÄ nya sÀtt som man inte behÀrskar eller Àr van vid.

Franchising Àr en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sÀlja varor och tjÀnster nÀr ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgÄngsrikt affÀrskoncept. Franchisegivaren erbjuder dÀrefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot nÄgon form av ersÀttning arbeta med konceptet pÄ lokala marknader. Juridiskt Àr de bÄda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, dÀr parternas rÀttigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor hÀr. Varför allt fler företag vÀljer företagsformen förklaras bland annat av den lÀgre risk det innebÀr att vara nyföretagare som franchisetagare jÀmfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Franchising Àr en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sÀlja varor och tjÀnster nÀr ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgÄngsrikt affÀrskoncept. Franchisegivaren erbjuder dÀrefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot nÄgon form av ersÀttning arbeta med konceptet pÄ lokala marknader. Juridiskt Àr de bÄda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, dÀr parternas rÀttigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor hÀr. Varför allt fler företag vÀljer företagsformen förklaras bland annat av den lÀgre risk det innebÀr att vara nyföretagare som franchisetagare jÀmfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssÀtt i hela sin organisation. Lean hÀrleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen anvÀnts inom privata organisationer dÀr effektivitet, produktivitet och ekonomiska vÀrden varit de huvudsakliga mÄlen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv Àr det dÀrför av vikt att undersöka leans förmÄga att Àven beakta de demokratiska vÀrden som en offentlig verksamhet har att ta hÀnsyn till. Genom att intervjua handlÀggare och teamledare pÄ Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssÀtt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förÀndrar synen pÄ vÀrdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet frÄn denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmÄga att underlÀtta för medarbetarna att stÀrka rÀttssÀkerheten samtidigt som arbetssÀttet ökar effektiviteten.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollÀrarens kompetenser och pÄ vilket sÀtt dessa kompetenser skall anvÀndas i förskolan. Arbetet Àmnar Àven ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, bÄde utifrÄn teori och utifrÄn rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet Àr att det finns en god och enhetlig syn pÄ vad svensk förskolepedagogik innefattar, bÄde i teori, lÀroplan och i praktik. DÀremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebÀr, vilket resulterar i att det Àr svÄrt att faststÀlla vilka exakta uppgifter förskollÀraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som Ă€r enkelt att förstĂ„. NĂ€r man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det ocksĂ„ verka enkelt. Detta Ă€r dock inte fallet nĂ€r man fördjupar sig i Ă€mnet och börjar inse att ledarskap Ă€r ett komplext begrepp som innefattar en mĂ€ngd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bĂ€st i olika situationer. Röda Korset Ă€r en av mĂ„nga ideella verksamheter i Sverige och Ă€r en av det fĂ„ ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, dĂ€r ledarskapet utifrĂ„n deras vision sprids och lĂ€rs ut. Intresset fĂ„ngade oss nĂ€r vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.