Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

SammanfattningOm en fastighetsÀgare implementerar outsourcing i företaget finns risk för att kontrollen över den outsourcade verksamheten gÄr förlorad. Brister i kontroll gör det svÄrt för fastighetsÀgare att mÀta om de efterfrÄgade och avtalade tjÀnsterna har uppnÄtts eller inte. Forskning om kontroll och uppföljning av verksamhet inom fastighetsbranschen som Àr utlagd pÄ entreprenad Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur fastighetsÀgare kontrollerar och följer upp den verksamhet som lagts ut pÄ entreprenad. I en teoretisk referensram beskrivs motiven till outsourcing samt för- och nackdelar med denna.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet Àr att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebÀra inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrÄn en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup Ät studien och sammanfattas i resultatdelen. Att anvÀnda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebÀr en tolkning. Studiens resultat Àr tÀnkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgÄr frÀmst ifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ barns delaktighet.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med sprÄkstörning pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning. Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med en placering pÄ sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krÀvs för kompetens pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar gjorde vi intervjuer med pedagoger pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning samt observationer av barn pÄ en sprÄkförskola och en sprÄkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna pÄ sprÄkförskolan har skilda Äsikter nÀr det gÀller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet Àr inkluderande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ kunskap om elevers upplevelse av sin situation pÄ en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har Àven forskat i hur lÀrarna pÄ den specifika skolan upplever situationen för eleverna i sÄvÀl skolgÄng som socialt samt hur lÀrarna arbetar med ART. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vÄrt forskningsresultat. Till vÄr kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgÄr frÄn en strÀvan att ÄsidosÀtta vÄr tidigare empiri och genom det fÄ möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill ocksÄ lyfta fram begreppet kontextualism, det vill sÀga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lÀrarna anser att de ser en stor förÀndring hos elever som placeras pÄ den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgÄtt eller genomgÄr ART: s program. De menar att efter genomgÄnget program visar eleverna prov pÄ mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förÀndring i bÄde skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som Àr avsedda för programmet. Eleverna upplevde Àven de en förÀndring i sin livssituation sedan de börjat pÄ den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.

I dagens kunskapssamhÀlle stÀlls det höga krav pÄ individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslÄnga lÀrandet och poÀngterar att alla mÀnniskor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillvÀxt och vÀlfÀrd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda pÄ hur organisationer och individer egentligen stÀller sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka mÄl SKF har med att erbjuda sina anstÀllda kompetensutveckling.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser pÄ föreningslivet, hur nÄgra föreningar i Gottsunda ser pÄ sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmÀnhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att anvÀnda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebÀr det vÀrde som kommer ur sociala nÀtverk. Det Àr en kvalitativ studie, dÀr resultatet frÀmst kommer frÄn semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna Àr tjÀnstemÀn frÄn Uppsala kommun och företrÀdare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

AbstractOur study deals with intrapreneurship in local activity. The main purpose of this study is to understand, explain and develop the concept of intrapreneurship in local activity with the help of existing information, our discussion, and reasoning and with the help of theoretical concepts. One reason for the choice of this topic was our pure curiosity towards this quite unique and unexplored phenomenon. We know that the term intrapreneurship in local activity has not existed longer than about ten years and the amount of existing thesis of intrapreneurship in local activity is very few. The information about intrapreneurship in local activity is mainly collected by studying ÖrebroÂŽs intrapreneurship policies but also by studying other local authorities in Eksjö, UmeĂ„ and VĂ€stra-Götaland.